Natursidans guide till fågelskådning

Fågelskådning i gryningen. Foto: Hans Bister http://www.pbase.com/bister

Fågelskådning i gryningen. Foto: Hans Bister 

Fåglar har fascinerat människan i alla tider och tiotusentals människor i Sverige ägnar fritiden åt fågelskådning i olika former. Här är vår guide till hur du kommer igång med hobbyn som lockar allt fler svenskar.

Se även våra specifika guider till • fågelskådningförbiflygande fåglar • hackspettar • grön- och gråsiska • ugglor • trastar • piplärkor • kungsfåglarmesfåglar • kärrhökarörnarsparvhök/duvhök • vinterfåglar • fågelsång/fågelläten

Först och främst – fågelskådning är fantastiskt. Det är en sådan där hobby som du alltid kan ha med dig och som du lätt kan anpassa till vad du själv vill. Du kan skåda i hela världen eller på den egna tomten, själv eller i sällskap, vid stormigt hav eller på en lugn skogspromenad, med hög puls på jakt efter nya arter eller i lugnt och njutbart tempo. Det är helt upp till dig.

Personligen tror jag att den vanligaste fågelskådaren är den som samlar på fågelupplevelser. Det kan vara en efterlängtad raritet (sällsynt fågel) tillsammans med 200 andra fågelskådare, att se en duvhök jaga duvor i stan, upptäcka att den svartvita flugsnapparen flyttat in i din nyuppsatta fågelholk i trädgården eller att plötsligt bli omringad av en flock av bedårande stjärtmesar på skogspromenaden.

SÅ HÄR BÖRJAR DU

Bästa tiden att börja skåda fåglar är lämpligt nog i början av ett nytt år. Då är antalet fågelarter i landet begränsat och det är lättare för dig att känna igen de du ser. Dessutom kan det vara smart att börja i din egen närhet. Fåglar du ofta ser blir lättast att lära sig.

Fågelmatning med nötväcka. Foto: Erik Hansson

Ordna en fågelmatning så kan du oftast komma ganska nära fåglarna och enklare lära dig känna igen exempelvis en nötväcka. Foto: Erik Hansson

Ett tips är därför att börja med en fågelmatning under vintern (läs våra tips om hur du skapar en bra fågelmatning här). I vår Fågelguide till vinterfåglar inpå knuten och lär dig de vanligaste fåglarna som besöker dina talgbollar och fröautomater.

I takt med att våren anländer kan du börja att utforska lite större områden. Vilka fåglar ser du i din närhet? Vilka arter kan du se på en promenad? Ju bättre du lär dig att känna igen de vanligaste arterna, desto mer kommer du reagera på när något annat dyker upp.

Var ödmjuk, nyfiken och vetgirig
När du börjar med fågelskådning så var beredd på att det kommer ta tid att bli bra. Det är väldigt mycket att lära sig. Förutom att lära sig att känna igen fåglarna så hjälper det att veta vid vilken tid de brukar vara i Sverige, hur de flyger, hur de brukar uppföra sig och hur de låter. Vissa arter håller sig högt upp i trädens kronor, andra håller sig helst på marken. Vissa flyger hetsigt med snabba vingslag, andra glidflyger så mycket som möjligt. Ju mer du studerar fåglarna desto säkrare blir du på att lära dig det som skiljer dem från varandra.

En bra metod i början kan vara att säkert artbestämma de flesta fåglar du ser. Nöj dig inte med att kasta en blick och konstatera att det är en bofink – fundera över varför du exempelvis utesluter att det är en bergfink.

Tänk också på att det är svårare att som nybörjare lita på dina intryck. Det krävs erfarenhet innan man exempelvis kan uppfatta storleken eller färgnyanser på en ensam fågel. Ett allmänt tips är därför att vara ödmjuk inför dina intryck av en art. Det är exempelvis inte alltid så enkelt att se skillnad på sparvhök och duvhök, taltrast och dubbeltrast eller ormvråk och fjällvråk.

Stjärtmes. Foto: Erik Hansson

Stjärtmesar är betydligt vanligare i Sverige än azurmesar som de ibland förväxlas med. Lägg gärna märke till att stjärtmesar har längre stjärt och saknar svart ”banditmask” i ansiktet.  Foto: Erik Hansson

Sannolikhetslära
Fågelskådning handlar mycket om sannolikhet. Ser du en ”silltrut” under vintern så är det betydligt troligare att det är en havstrut eftersom silltrutar nästan uteslutande övervintrar på andra håll i Europa eller tropiska Afrika. Ser du en flock ”azurmesar” vid din matning så är det troligen stjärtmesar eftersom de lever i flock och azurmesar är extremt sällsynta. Samtidigt så gäller det att vara öppen för överraskningar. Sällsynta arter dyker ibland upp i landet och kanske är det just du som kommer hitta en raritet? Var bara väldigt noga med att utesluta alla vanligare arter först.

Exempel på utrustning som fågelskådare har glädje av. Glöm inte fikat. Foto: Erik Hansson

Exempel på utrustning som fågelskådare har glädje av. Glöm inte fikat. Foto: Erik Hansson

UTRUSTNING

Bok
Skaffa direkt en bra fågelbok. ”Fågelguiden” (Svensson, Mullarney, Zetterström) anses av de flesta fågelskådare vara det bästa alternativet, men för en nybörjare kan det stora antalet arter bli överväldigande. Det kan vara svårt att få en överblick över vanliga arter i Sverige och det är ingen dum idé att börja med en enklare bok som fokuserar på våra vanligaste arter tills du känner dig säker på dessa.

I boken kommer du se att fåglarna är uppdelade i olika grupper. Lär dig dessa och att skilja dem åt. Studera vad som skiljer finkar från fältsparvar och doppingar från lommar. På så sätt blir det lättare när du börjar lära dig enskilda arter.

Läs lite i fågelboken regelbundet och se till att göra det till en vana att kolla upp saker du undrar. Bläddra bland pärmarna bara för att se vilken sorts fåglar som finns och studera bilderna så får du även ledtrådar om var de lever. Kolla även utbredningskartorna så att du vet var de brukar röra sig. Sannolikhetslära är som sagt viktigt inom fågelskådning.

Måsar och trutar ur Fågelguiden till Ipad.

Måsar och trutar ur Fågelguiden till Ipad.

Fågelapp
Ett alternativ till en fågelbok är att skaffa en app till din telefon eller surfplatta. Vi har skrivit en guide till det i den här artikeln, men i korta ordalag är det ett väldigt bra alternativ. Om du dock är det minsta besvärad av liten text eller tanken att titta på en skärm mer än du gör idag bör du även skaffa en bok. För att bli bra på fåglar måste du studera en hel del.

Handkikare
Fågelskådning blir väldigt mycket lättare och roligare med en handkikare. Om du är osäker på hur intresserad du är av din nya hobby – börja med att låna en kikare av en kompis eller försök köpa en begagnad. Kikare kostar allt från några hundralappar till 20 000 kronor. Över lag får du vad du betalar för, men det finns kikare för 1000-2000 kronor som du kommer ha stor glädje av i många år. Även billigare kikare än så fungerar hjälpligt i början.

En tubkikare gör fågelskådningen både enklare och roligare. Foto: Erik Hansson

En tubkikare gör fågelskådningen både enklare och roligare. Foto: Erik Hansson

Tubkikare
I takt med att du blir mer intresserad av fågelskådning så kommer lockelsen att köpa en tubkikare växa sig starkare. Det är en kikare som behöver sitta fast på ett stativ och som har en betydligt kraftigare förstoring än en handkikare (20-60 gångers förstoring jämfört med handkikares 8-10). Det är med en tubkikare som du har chans att skåda fåglar på långt håll och att artbestämma dem utan att störa. En tubkikare är förvisso dyr (5000-30 000 kronor) och den väger en hel del, men det kommer göra din hobby betydligt roligare.

Kamera/digiscoping
Numera finns det kompaktkameror för några tusenlappar med väldigt stor zoom. Om du har de pengarna att lägga så kommer det underlätta din fågelskådning. Ibland ser man bara en fågel i några sekunder och då gäller det att antingen ha ett bra, pålitligt minne, eller att vara snabb med kameran. Att ha en bild, även om den är suddig och mörk, hjälper oerhört mycket när du ska försöka artbestämma en fågel som du är osäker på.

Ett alternativ är att köpa en adapter till din mobiltelefon som du fäster vid din tubkikare och på så sätt kan dra nytta av överlägsen zoom. Läs mer om hur det går till här.

Anteckningsbok/app
Någon form av skådardagbok är ett väldigt kul sätt att minnas gamla utflykter eller hålla koll på när fåglarna anländer till din hembygd. Om du är mer digitalt lagd finns det även appar som exempelvis Krysslistan där du kan mata in dina observationer och som automatiskt sparar tid och plats.

Facebook
Det finns numera gott om Facebook-grupper om fåglar. Gruppen med det passande namnet Artbestämning av fåglar är dock bäst lämpad för att ställa frågor om vilken sorts fågel det är du sett. Var noga med att själv försöka identifiera den i förväg. Ha åtminstone en gissning om vilken art det är innan du frågar. På så sätt lär du dig mer.
Det finns också en allmän grupp för fåglar och fågelskådning, Vår skådarvärld för dig som vill diskutera ”fältornitologi” och Fåglar inpå knuten för dig som framför allt vill titta på fågelbilder från hela landet.

Gärdsmyg. Foto: Erik Hansson

Lär du dig gärdsmygens starka, hamrande sång blir det lättare att hitta den lilla välkamouflerade gynnaren. Foto: Erik Hansson

Fågelläten och fågelsång
Att lära sig fågelläten kan kanske kännas överväldigande en morgon i maj när varenda buskage innehåller en handfull sjungande fåglar, men börja med en art i taget. Lär dig urskilja talgoxe, gärdsmyg, koltrast och rödhake under vintern eftersom de kan börja sjunga tidigt. Fortsätt med exempelvis bofink, grönfink och gulsparv för att nämna några arter som är vanliga och relativt enkla att känna igen.

LÄS ÄVEN: • Fågelsång och fågelläten i Sverige

Förr eller senare bör det bli viktigt för dig att lära dig känna igen fler fågelläten. Det ger så oerhört mycket att höra vilka arter som finns runt omkring dig och det underlättar inte minst fågelskådningen. Du kommer ofta vara med om att du hör läten innan du ser fågeln och om du lärt dig våra vanligaste arter så kommer du också reagera på något som låter spännande i fält. Under sommaren när trädens blad är utslagna kan det också vara väldigt svårt att se fåglar tydligt. Även då underlättar kunskap om deras sång och lockläten.

Många fågelappar har fågelläten att lyssna på och jag kan även varmt rekommendera skivan ”Sångfåglar med Ingvar Storm” som ger en pedagogisk genomgång av många av landets fågelläten.

KOM IGÅNG MED SKÅDNINGEN

När du skaffat den grundläggande utrustningen så som kikare och en fågelbok är det hög tid att sätta igång. Det enda sättet att bli bra på fåglar är att öva. Själv och gärna även tillsammans med andra.

Blåhake i Abisko. Foto: Daniel Pettersson http://www.natursidan.se/fotografer/naturfotograf-daniel-pettersson/

Blåhakar kan förvisso ses under vår och höst i södra Sverige, men på sommaren hittas de i norra delen av landet. Foto: Daniel Pettersson 

Var är fåglarna?
Många fåglar är specialiserade på att leva i olika miljöer. Även om en hel del arter trivs i städer, byar och på gårdar så måste du bege dig ut i naturen för att hitta andra fåglar. Dessa utflykter är halva nöjet med fågelskådningen.

Tidiga morgnar i naturen är svårslagna. Det är något visst med att vara uppe innan de flesta andra och uppleva hur naturen vaknar till liv. Det är också tidiga morgnar som fåglar är som mest aktiva. Försök därför vara ute i naturen i gryningen om du kan. Du kommer märka hur aktiviteten minskar undan för undan under morgonen även om det såklart råder viss aktivitet även resten av dagen.

Ett bra sätt att välja vart du ska åka är att fråga fågelskådare som känner till fågellokaler i din närhet. De kommer garanterat ha bra tips. Ett annat alternativ är att kolla på din lokala fågelförenings hemsida. Många av dem har bra guider till fågellokaler. Jag kan också varmt rekommendera boken ”Här tittar vi på fåglar” eller ”Götalands bästa fågellokaler” om du skådar i den landsändan.

Lär dig Artportalen 
På Artportalen.se rapporterar mängder av människor vilka fåglar de sett. Genom att söka på en specifik art och en plats kan du snabbt se om den setts i området på sistone. Kvällen innan en utflykt är det vanligt att fågelskådare kollar Artportalen för att se vad som setts vid en viss fågellokal. Chansen är stor att du kommer se liknande arter dagen efter och det kommer hjälpa dig vid artbestämningen. Med hjälp av Artportalen blir det också lättare att försöka hitta och lära dig nya arter. Det är något visst med att sätta upp en målart för dagen och sedan själv lyckas både hitta den och säkert artbestämma den. Det är sådant man minns.

LÄS ÄVEN: • Hjälp svensk naturvård – lär dig rapportera på Artportalen

Var ute med fågelskådare
Ingenting ger dig troligen mer kunskap om fåglar än att vara ute med andra fågelskådare. Tillsammans upptäcker ni mer och tillsammans kan ni hjälpas åt att avgöra vad ni ser. Om du inte känner några som fågelskådar så finns det säkerligen någon lokala fågelförening som har gemensamma utflykter för alla medlemmar. Ornitologiska föreningar är inte bara för de som redan är kunniga, de är minst lika mycket för nybörjare och du kommer vara välkommen in i en gemenskap.

Fågelföreningarna har kunniga ledare som vet vad man ska titta efter och hur man ska förklara saker för nybörjare. De kommer säkert kunna lära ut en del minnesregler, ge dig tips på fågellokaler och vad du ska tänka på. Kom ihåg att ställa frågor och var inte orolig för att råka säga fel fågelnamn eller artbestämma en fågel fel. Det har alla gjort.

Du hittar länkar till lokala fågelföreningar på BirdLife Sveriges webbplats.

Tack till Marie Mattsson och Peder Winding för hjälp med den här artikeln.

Erik (3323 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!