Fågelskådningsguide: Så skiljer du på piplärkorna

Trädpiplärka. Foto: Zsombor Károlyi

Piplärkor är slanka fåglar som påminner en del om sädesärlor i utseendet och framför allt påminner väldigt mycket om varandra med sina beige-fläckiga och brokiga dräkter. Till råga på allt har det i Sverige setts över tio olika arter av piplärkor även om en knapp handfull av dem är absolut vanligast.

Se även våra specifika guider till • fågelskådningförbiflygande fåglar • hackspettar • grön- och gråsiska • ugglor • trastar • piplärkor • kungsfåglarmesfåglar • kärrhökarörnarsparvhök/duvhök • vinterfåglar • fågelsång/fågelläten

För att skilja piplärkorna åt är det dels viktigt att veta vilka biotoper de brukar hålla sig i. Om du är i skogen är en trädpiplärka troligast och om du är i skärgården är en skärpiplärka något troligare. Det är naturligtvis inte en 100-procentig metod, men det är en bra grund. Skillnaderna i deras dräkter är så pass små att det är viktigt att lära sig deras läten – både sången och locklätet som hörs när de flyger förbi.

I den här artikeln har vi bara tagit med de vanligast förekommande piplärkorna i landet. Om du lär dig dem ökar också chansen att du kan använda uteslutningsmetoden om det dyker upp en vattenpiplärka, större piplärka, mongolpiplärka, sibirisk piplärka eller tundrapiplärka.

Ängspiplärka (anthus pratensis, meadow pipit)

Ängspiplärka. Foto: Daniel Pettersson

Ängspiplärka. Foto: Daniel Pettersson

Den vanligaste piplärkan i landet. Finns i öppen terräng som fjällhedar, kustängar och betesmarker. I fjällen kan den under sommarhalvåret finnas i stora antal. Svår att skilja från trädpiplärkan förutom på biotopval och läten, men är lite nättare och strecken längs sidan är ofta lika kraftiga som på bröstet.

• Sång: Tre, fyra olika motiv som varieras under en sångstrof i högt tempo. Upplägget i sången är ganska konstant och den avslutas oftast med en liten drill. Lik skärpiplärkans sång, men de inledande tonerna är inte lika ”skramliga” som dennes.

Lockläte: Tunt och kort, nästan lite nervöst.

Trädpiplärka (anthus trivialis, tree pipit)

Trädpiplärka. Foto: Daniel Pettersson

Trädpiplärka. Foto: Daniel Pettersson

Vistas helst i skogspartier och sjunger mitt på dagen när många andra fåglar tystnat. Lik ängspiplärkan, men är något robustare med något kraftigare näbb, grovt streckat bröst och tydligare vitt ögonbrynsstreck. Flyger ofta upp från en trädgren och sjunger medan den svävar ner mot grenen igen på stela vingar.

• Sång: Upprepade drillar och flöjttoner i varierat tempo som ofta innehåller utdragna, dalande läten på slutet. Kan upplevas som ”käck” eller upplyftande.

• Lockläte: ”Spetsigt” och lite strävt.


Skärpiplärka (anthus petrosus, rock pipit)

Skärpiplärka. Foto: Daniel Pettersson

Skärpiplärka. Foto: Daniel Pettersson

Ses nästan uteslutande längs våra kuster och då gärna i klippiga miljöer och skärgårdar. Större och mörkare än ängspiplärkan och de oftast mörka benen är ett bra kännetecken även om de ibland kan vara rödaktiga. Undersidan är smutsgrå, ögonbrynsstrecket kort och tydligt och upplevs över lag som gråare och mörkare än andra piplärkor.

• Sång: Väldigt lik ängspiplärkans. Tre, fyra olika motiv som varieras under en sångstrof i ganska högt tempo. Upplägget i sången är ganska konstant och den avslutas oftast med en liten drill. Något ”skramligare” inledande toner och vassare röst än ängspiplärkan.
Sånginspelning hos British Library

•Lockläte: Ett vasst utdraget ”viisst” som upprepas med ganska glesa mellanrum.


Rödstrupig piplärka (anthus cervinus, red-throated pipit)

Rödstrupig piplärka. Foto: Johannes Rydström

Rödstrupig piplärka. Foto: Johannes Rydström

Häckar i nordligaste Norden på kalfjäll och tundra. Passerar Sverige i första halvan av maj och början av september och då gärna i samma biotop som ängspiplärkan. Är dock kraftigt svarttecknad över ryggen och vuxna fåglar har karaktäristisk roströd strupe som gör den lätt att känna igen.

• Sång:
En karaktäristisk och relativt unik ljus ”nålfin” strof som låter som en telefonsignal. Har ibland inslag av utdragna locklätestoner och gråsiske-liknande surranden.

• Lockläte: Ett fint utdraget ”psiih”, som är längre, renare och ljusare än trädpiplärkans lockläte.


Fältpiplärka (anthus campestris, tawny pipit)

Fältpiplärka. Foto: Daniel Pettersson

Fältpiplärka. Foto: Daniel Pettersson

Hittas framför allt på sanddyner och grustag i södra Sverige och har (kanske därför) en ljus, sandfärgad dräkt med ett svart streck genom ögat och nästan inga streck på bröstet alls. Ger ett väldigt blekgult intryck och skiljer sig på den punkten från andra piplärkor. Dessutom är den något större än ängspiplärkan.

Sång: En ganska simpel sång bestående av två till tre stavelser ”srily” med betoning på den sista. Påminner något om en telefonsignal.

Lockläte: Ett skarpt och fylligt ”tscilp”/”tjyp” som påminner om gråsparvens läte.

Fler fåglars sång och läten hittar du här

Har du andra förslag på hur man särskiljer piplärkorna? Skriv en kommentar här under.

Erik (3698 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!