Guide till digiscoping

Blåkråka digiscopad i Rällså i Västmanland den 5 oktober 2009. Foto: Anders Westlund

Blåkråka digiscopad i Rällså i Västmanland den 5 oktober 2009. Foto: Anders Westlund

Har du en tubkikare? Vill du kunna ta bilder och filmer på djur från långt håll? Då är digiscoping troligen något för dig.

Digiscoping går ut på att fotografera med en digitalkamera genom en kikare. Metoden är framför allt ett billigt sätt att ta del av de höga brännvidder som en tubkikare kan åstadkomma och därmed komma väldigt nära motivet. Termen är en sammanslagning av ”digital camera” (digitalkamera) och ”spotting scope” (tubkikare) och på svenska brukar verbet ”digiscopa” användas.

Digiscoping är vanligast bland fågelskådare som vill dokumentera en fågel som ses på långt håll. I sin enklaste form håller du en mobiltelefons kameralins över okularet på din tubkikare och trycker av. Med lite tur kan du med hjälp av mobiltelefonens någorlunda höga upplösning och den kraftiga inzomningen artbestämma vad du tittar på. Men det finns en hel del hjälpmedel som underlättar fotograferandet och gör digiscoping till ett billigare alternativ än att köpa stora och tunga objektiv som kostar som ett par tubkikare.

Billigaste lösningen – för din mobiltelefon
Det billigaste är någon form av plastbit som hjälper till att rikta mobiltelefonen precis över okularet. Händiga personer kan fixa ett själv. Det finns guider på Youtube, så som den här, men det går också att skapa ett relativt enkelt genom att sätta ihop ett skal/skydd till mobiltelefonen och ett okularskydd till tubkikaren. Det finns också att köpa för några hundralappar från till exempel Phoneskope eller Swarovski. Den här metoden är betydligt säkrare och mindre irriterande än att enbart använda mobiltelefonens kamera över okularet.

I takt med att mobiltelefonerna får allt mer avancerade kameror underlättas den här metoden ytterligare. Moderna mobiltelefonkameror har till exempel en kamera där du kan hålla in avtryckaren för att många bilder per sekund, något som underlättar vid fotograferande av rörliga fåglar. Dessutom går det att spela in film med 120 bilder per sekund och använda en automatisk och smidigt slow motion-funktion. Även det ett tacksamt verktyg för digiscoping.

Om du använder mobiltelefon som digiscoping-kamera, glöm inte att zooma in något på mobilens skärm för att slippa de rundade svarta hörnen från tubkikarens objektiv som annars lätt syns.

Koppla digitalkamera till tubkikaren
Nästa steg på prisstegen är att köpa (eller tillverka) en adapter som fäster en digitalkamera vid ditt okular. De kostar från några hundralappar till flera tusen och finns för både billiga kompaktkameror till dyra systemkameror. En kompaktkamera som många använder för att digiscopa är någon modell i Nikon Coolpix-serien (kostar några tusen). Det går att ta riktigt bra bilder med en sådan utrustning. Se själv på Anders Westlunds blåkråka i början av artikeln och rödfalken här under.

Swarovskis lyxutrustning kostar en hel del, men är gedigen och underlättar för att lyckas med tekniken.

Swarovskis lyxutrustning kostar en hel del, men är gedigen och gör det lättare att få till bilder som är snyggare än för dokumentation.

Det dyra alternativet
Ett dyrare alternativ är att köpa så proffsig utrustning som det går. Genom att montera en systemkamera på en dyr tubkikare går det att ta riktigt bra bilder. Något som bevisats av Swarovskis utrustning och de som deltar i deras årliga digiscoping-tävling. Den adapter som vi testat (Swarovskis TLS APO) och som gör det smidigt att snabbt fästa ditt kamerahus vid tubkikareb kostar ungefär 3800 kronor. Då blir dock din utrustning väldigt baktung och om du inte har ett väldigt stabilt stativ så kan det även vara läge att köpa en så kallad balansskena för 1300 kronor.

Med en sammanlagd prislapp på över 5000 kronor, utan varken tubkikare, stativ eller kamerahus, så är det naturligtvis en dyr lösning. Men fördelarna med den här utrustningen är att du kommer åt brännvidder på upp till 1800 mm (60 gångers förstoring), vilket såklart är en stor fördel vid fågelfotografering. Inte minst eftersom det låter dig att stå på behörigt avstånd från fåglarna och ändå få hyfsade närbilder. En liknande förstoring med ett objektiv kostar och väger oerhört mycket mer.

Det ska dock påpekas att det inte bara är att sätta fast kameran och trycka av. En viss kunskap om vilka inställningar som är lämpliga behövs för att få vettiga bilder och det kan krävas att du övar en del för att få till skärpan precis som du vill ha den. Dessutom är systemet extremt känsligt för vibrationer och rörelser. Att fotografera i ett fågeltorn där andra skådare klampar runt eller om det blåser kraftigt är väldigt svårt. En sittande rovfågel, någorlunda lugna vadare och sjöfåglar eller möjligen en tätting som håller sig stilla på samma kvist kan fungera, men rörelser antingen hos motivet eller i själva utrustningen är en av digiscoparens värsta fiende. Digiscoping är därför ganska nischat.

För att få lite mer vägledning i hur man bäst använder sig av tekniken har vi pratat med två rutinerade fotografer. Anders Westlund och Uno Unger har båda digiscopat sedan 2004 och använder samma utrustning – Nikon Coolpix 6000 tillsammans med stabila stativ och fjärrutlösare. Här följer några tips för dig som vill lyckas med din digiscoping.

Digiscoping-tips:

Rödfalk digiscopad vid Näs på Gotland den 12 juli 2009. Foto: Anders Westlund

Rödfalk digiscopad vid Näs på Gotland den 12 juli 2009. Foto: Anders Westlund

• Se till att hålla utrustningen stadig. Minsta skak förstör bilder med så här extrema brännvidder (stark zoom).
• Ett bra stativ är viktigt. Gärna tungt eller av kolfiber för ökad stabilitet. Ett bra stativhuvud är också att föredra och du kan behöva stabilisera tuben ytterligare med en motvikt eller en balansskena.
• Använd utrustning som fixerar kameran vid linsen så att du slipper hålla i kameran själv och därmed riskera onödigt skakande.
• Använd fjärrutlösare eller kamerans självutlösare. Att trycka av för hand ökar skakrisken.
• För att minimera skakningsoskärpan bör en så snabb slutartid som möjligt användas. Ju mer rörelser, desto snabbare.
• Det kräver övning att få till rätt fokus. Ställ in skärpan så bra som möjligt i tubkikaren först och experimentera dig fram med din kameras inställningar när du fäst den på tuben. Vissa har kameran förinställd på macro, andra på ”landskap” och åter andra på automatisk eller helmanuellt. Använd kamerans display för att lättare hitta fokus.
• Öva. Det är knepigare att hitta fågeln i kameran än i kikaren och det krävs träning för att bli bra på det.
• Ta många bilder. Du kanske tror att du tagit ett bra kort, men fåglar rör sig fort och det finns alltid en chans att nästa bild blir lite bättre.
• Försök tänka på ljuset och placera dig rätt. Medljus är för det mesta bäst.

Digiscopingens fördelar
+ Betydligt billigare än kraftfulla objektiv
+ Överlägsen brännvidd
+ Väger inte mycket
+ Oftast smidigt och snabbt att använda i fält
+ Utmärkt för att åtminstone dokumentera det du ser

Digiscopingens nackdelar
– Väldigt svårt att fotografera rörliga fåglar
– Känsligt för skakningar
– Svårt att få till topp-bilder
– Tar lite tid att lära sig

Artikeln baseras bland annat på test av Swarovskis TLS APO, Phoneskopes Iphone-adapter och intervjuer med Anders Westlund och Uno Unger.

Erik (3452 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!