Gå till innehållet

Tofsmes

Fågelguide till vinterfåglar inpå knuten

För att du ska känna igen fåglarna som dyker upp vid din fågelmatning har vi skapat den här enkla och tydliga guiden till de vanligaste fåglarna som ses runt knuten på vintern.

Se även våra specifika guider till • fågelskådning förbiflygande fåglar • hackspettar • grön- och gråsiska • ugglor • trastar • piplärkor • kungsfåglarmesfåglar • kärrhökarörnarsparvhök/duvhök • fågelsång/fågelläten

Mer information om regler och rapportsystem för Vinterfåglar inpå knuten finner du på Vinterfaglar.se. Du kan även ladda ner appen Vinterfåglar inpå knuten till din Iphone eller Android.

Våra vanligaste vinterfåglar:

Koltrast

Koltrast – hane. Svart dräkt och gulorange näbb. Svår att missta för någon annan fågelart. Under den första vintern har koltrasthanar svart näbb.

Koltrast – hona. Mestadels brun med fläckigt bröst och gulaktig näbb. Unga (juvenila) koltrastar är också bruna men med ljusa streck även på ryggen.

Björktrast

Trastarnas värsting, jagar gärna bort alla andra fåglar. Kön och åldrar lika. Foto: Marie Mattsson

Rödvingetrast

Sällsynt gäst, känns igen på sin röda sida och väl markerade ögonbrynsstreck. Foto: Daniel Pettersson

Sidensvans

Bärätare som gärna kommer i flockar med sitt “svirrande” läte. Foto: Marie Gillander

Stjärtmes

Håller ihop i små familjeflockar och kan samsas på samma talgbolle. Foto: Marie Gillander

Entita

Brunare och trivs bättre i lövskog än den snarlika talltitan. Artikel om skillnaderna mellan arterna. Foto: Marie Mattsson

Talltita

Gråare än entitan och har ljusa fält i vingarna. Känns även igen på retsamt läte och att den föredrar barrskog. Foto: Gunilla Falk

Lappmes

Låter som talltita, men har brun “mössa” och hittas bara i nordligaste Sverige. Foto: Gunilla Falk

Tofsmes

Nyfiken, tjattrig och med karaktäristisk tofs på huvudet. Foto: Erik Hansson

Svartmes

Vanlig i barrskogstrakter, ivrig liten svart, grå och vit mes med stor haklapp. Foto: Daniel Pettersson 

Blåmes

Blå och vit på huvudet till skillnad från den något större talgoxen.

Talgoxe

Vanligaste fågeln vid vintermatningar med sitt svarta huvud och gulgröna kropp.

Nötväcka

Klättrar gärna längs trädstammar, låter “tvätt tvätt” och är en riktig tuffing vid matningen.

Trädkrypare

Tystlåten och svårsedd kilar den längs trädstammen innan den flyger till nästa. Tystlåten och svårsedd kilar den längs trädstammen innan den flyger till nästa.

Nötskrika

Skränig och skygg nötälskare som håller ihop i små grupper. Foto: Gunilla Falk

Skata

Kraxig och svartvit kråkfågel med färgglada vingar. Syns i Natursidan.se:s logga. Foto: Marie Gillander

Nötkråka

Utpräglad skogsart som gärna äter hela hasselnötter vid fågelborden. Foto: Johannes Rydström

Kaja

Social kråkfågel som håller ihop i par och övernattar i stora flockar i städerna. Foto: Marie Gillander

Råka

Påträffas endast i de sydligare landskapen. Social. Foto: Daniel Pettersson

Kråka

Gråsvart fågel som sällan uppträder i större antal vid fågelbord. Foto: Johannes Rydström

Stare

Flyttfågel som i sällsynta fall stannar vid fågelbord med sin vitfläckiga vinterdräkt. På bilden en stare i sommardräkt. Foto: Johannes Rydström

Gråsparv

Allt ovanligare, men trivs fortfarande i människans närhet. Honor mer grå-beiga. Foto: Marie Mattsson

Pilfink

Kan förväxlas med gråsparv, beakta brun hätta och svart kindfläck. Foto: Marie Gillander

Bofink

Bofinkshanen har ett klart färgat rosa bröst och grå huva. De vita fälten i vingarna är också klokt att lägga märke till.

Bofinkhonan är betydligt gråare än hanen och har beige eller gråvitt bröst och mage. Kan påminna om en gråsparv, men saknar streck på övre ryggen och har en ljusgrå fläck i nacken.

Bergfink

“Fjällens bofink”. Uppträder i varierande antal. Honor är blekare. Foto: Daniel Pettersson

Grönfink

Typisk fröätare med stor, kraftig näbb. Honor med en blekare grön dräkt. Foto: Marie Gillander

Steglits

Färggrann, brokig fink som ser exotisk ut. Ungfåglar saknar rött i ansiktet.

Grönsiska

Utpräglad flockfågel, hörs ofta kvittrande när de anländer till fågelborden. Foto: Marie Gillander

Gråsiska

Huvudsakligen nordlig häckfågel som flockvis drar runt i jakt på föda. Foto: Gunilla Falk

Domherre

Domherre. Hane. Typiskt rödaktigt bröst, svart huvud och haka, kort näbb och grå rygg.

Domherre – hona med gråaktigt bröst, kort näbb och svart huvud och haka.

Stenknäck

Brokigt färgad med höga toner och kraftig näbb som kan knäcka körsbärskärnor! Foto: Marie Gillander

Gulsparv

Typisk jordbruksfågel som lyser upp alla fågelmatningar med sin klargula dräkt. Ungfåglar och honor är inte lika gula. Foto: Daniel Pettersson

Gråspett

Finns endast i norra halvan av Sverige och äter helst talg och späck. Foto: Johannes Rydström

Större hackspett

Den vanligaste hackspetten på fågelbordet, uppskattar talgbollar och jordnötter. Foto: Marie Mattsson

Rödhake

Hörs knäppa eller smattra i framför allt södra Sverige om vintern. Foto: Anki Hammar

Svarthätta

Svarthätta. Hane. Gråbrun fjäderdräkt, men karaktäristisk svart hätta.

Svarthätta – honan har rödbrun hätta.

Skådarbloggens Peder Winding har skrivit många av fågeltexterna.

Mer att läsa