Kalavverkning ökar risken för stora översvämningar
Ny studie från Kanada visar att risken för översvämningar som är så stora att de bara inträffar vart 100:e år under normala förhållanden blir blir tio gånger så vanliga i områden som kalavverkats.
Kalhyggen ökar risken för översvämningar och när de ligger på sydvända branter ökar risken ytterligare.
Det är välkänt att träd hjälper till att minska risken för översvämningar. Både i skogar och städer. En ny studie från Kanada har undersökt hur två stora områden som ofta har ett snötäcke under vintern påverkas av kalavverkningarna i området som kraftigt minskat antalet stora träd. I det 878 kvadratkilometer stora Deadman River har 29 procent av träden kalhuggits och i det 99 km2 stora Joe Ross Creek har hela 39 procent kalhuggits. Forskarna kunde visa att kalavverkningar hade stor påverkan på översvämningsrisken.
– När endast 21 procent av träden i avrinningsområdet avverkats med kalhuggning ökade den genomsnittliga översvämningsstorleken med 38 procent i Deadman River och hela 84 procent i Joe Ross Creek. Översvämningar som tidigare bara inträffade en gång på 10, 20, 30, 40 och 50 år har också blivit mycket vanligare, säger huvudförfattaren Robbie Johnson, vid University of British Columbia (UBC).
Så kallade “sjuårsöversvämningar”, som är så stora att de enbart inträffar vart sjunde år, blev dubbelt så vanliga vid den undersökta kalavverkningen. Ännu större påverkan skedde på de värre översvämningarna. “20-årsöversvämningar” blev fyra gånger så vanliga, 50-års sex gånger så vanliga och översvämningar som är så stora att de bara sker vart 100:e år blir tio gånger så vanliga i ett område där träd kalavverkats.
Färre träd med rötter som suger upp vatten och binder jord gör att mindre vatten stannar i marken när träden avverkas, men Younes Alila, huvudförfattare och professor i skogsbruk vid UBC, förklarar också att kalhyggen påverkar hur snön smälter:
– Minskat skogstäcke leder till mer snö på marken och mer solstrålning som når snötäcket. Med mycket mindre skogstäcke som fångar upp och skuggar snön smälter mer av den snabbare, vilket orsakar större översvämningar.
Effekterna av kalavverkningarna på avrinningen påverkas även av andra faktorer. De mildras till exempel om det finns våtmarker i närheten, men förvärras om stora områden kalavverkas eller om det sker i ett område som sluttar eller ligger åt söder och därmed får mycket solljus.
Planteringar ger inte samma effekt på årtionden
Forskarna skriver också att det tar flera årtionden innan de planterade träden på ett kalhygge ger samma hydrologiska funktioner som innan avverkningen. I årtionden efter att ett kalhygge görs innebär det alltså en kraftigt ökad risk för översvämningar.
– Vi hoppas att dessa insikter bidrar till att vi kan förvalta våra skogar på ett bättre sätt för att minska potentiella risker för samhällen och miljön. Vägen framåt är att på ett hållbart sätt minska kalavverkningen och, viktigast av allt, överväga ekosystemvänliga alternativa avverkningsmetoder, såsom gallring och att välja ut enskilda träd för avverkning, säger Younes Alila.
Läs även
• FN: 1,5 katastrofer dagligen år 2030
• Så hjälper växter städer mot översvämningar
• Vart femte kalhygge i Sverige var en gammelskog
• Var tredje avverkning vid vattendrag lämnar ingen skyddande kantzon alls
Källor: Journal of Hydrology och University of British Columbia
