Ytterligare tre kommuner går över till hyggesfritt skogsbruk

Skog som sköts med hyggesfria metoder blir mer varierade, rymmer högre biologisk mångfald och uppskattas lättare för friluftsliv. Metoden kan dessutom vara mer lönsamma än kalhyggesbruk. Foto: Erik Hansson

Nu börjar ytterligare tre kommuner bruka sina skogar med hyggesfritt skogsbruk. På så sätt återställs ekosystemen i skogarna och den biologiska mångfalden förbättras.

Efter att bland annat Motala och Trollhättan ställt om till ett hyggesfritt skogsbruk är det nu även Nordanstigs, Ovanåkers och Söderhamns tur. De jobbar med att ta fram en gemensam skogsbruksplan som ska inrikta sig på hyggesfritt skogsbruk. Tillsammans äger de över 5 300 hektar skog, men det är ännu inte klart om hur stora delar som ska brukas med den miljö- och naturvänligare metoden. De ansvariga i kommunerna säger till tidningen Ljusnan att de gör det för att gå i frontlinjen, för att återställa ekosystem och för att förbättra den biologiska mångfalden.

– Det är lättare att nyttja hyggesfria metoder om fokus inte bara ligger på kortsiktiga ekonomiska resultat, säger Johan Olanders, planeringschef på Ovanåkers kommun, till Ljusnan.

Intresset för hyggesfritt skogsbruk har exploderat de senaste åren. Metoden innebär att det istället för att bildas stora kalhyggen med enbart något enstaka träd kvar så plockhuggs skogarna. Det släpptes nyligen en rapport från en skogsmästare om hur Sverige kan ställa om till ett mer naturnära skogsbruk och en annan rapport från Naturskyddsföreningen om hur det både är möjligt och lönsamt. Tidigare studier har visat att hyggesfritt kan vara mer lönsamt än kalhyggesbruk, att det gynnar samhället bättre och hjälper rödlistade skogsfåglar.

Prisbelönt omställning

Skogsägaren Jan Bertilsson fick i år Naturskyddsföreningens Skogspris för sitt målmedvetna arbete med att ställa om till ett hyggesfritt skogsbruk. Han har varit skogsägare i 40 år och bedrev först ett konventionellt skogsbruk med kalhyggen och monokulturer med enbart en trädart, i samma ålder över stora områden. Men under 2010-talet började han ifrågasätta dessa metoder. Både ekonomiskt och ekologiskt.

– Det tar tid att läka sår som tidigare skogsåtgärder orsakat, men vi vill visa hur man kan göra, kommenterade Jan Bertilsson omställningen inför en skogsdag i hans skogar 2020.

Nu arbetar han med hyggesfritt skogsbruk med plockhuggning och arrangerar dessutom kurser om metoden tillsammans med Studiefrämjandet och lokala företag. I Naturskyddsföreningen Mariestad, där Jan Bertilsson är ordförande, håller de på att ta fram en ny dokumentation för hyggesfria skogsbruksmetoder, med särskild hänsyn till ekosystembaserat skogsbruk. Denna information kommer att erbjudas till skogsägare och personer som arbetar inom skogsnäringen.

LÄS ÄVEN:
• Pris till naturvänliga skogsägare och jordbrukare som kan inspirera andra
• Trollhättan ställer om till hyggesfritt skogsbruk
• Avverkningar försämrar skogars kolsänkor ”överraskande mycket”
• Motala kommun satsar på hyggesfritt skogsbruk

Källor: Ljusnan