Vart femte kalhygge var en gammelskog

kalhygge
Kalhygge i Sverige. Foto: Erik Hansson

Kalhyggesbruk är den dominerande skogsbruksformen i Sverige. Nu visar en ny studie från Lunds universitet att en stor del av kalavverkningarna de senaste 20 åren skett i gamla skogar.

Forskarna bakom studien visar genom att kombinera nationella databaser över kalhyggen och skogsinventeringar att minst 19 procent av alla kalhyggen mellan 2003 och 2019 gjorts i gamla skogar på minst 140 år som troligen inte avverkats eller planterats tidigare. I snitt har 1,4 procent av Sveriges gamla skogar försvunnit varje år sedan 2003 och i den här takten beräknas de vara helt borta utanför reservaten inom 50 år.

– Med nuvarande takt på kalhuggningen kommer de sista av dessa oskyddade, gamla naturliga skogar att försvinna i Sverige på 2070-talet. Denna förlust av gammal naturlig skog kommer att definiera våra landskap i århundraden då svensk och annan boreal skog växer långsamt, säger Anders Ahlström.

Efter 2019, när den här studien avslutades, har dessutom skogsavverkningen i Sverige ökat och nått rekordhöga nivåer.

– Avskogning och förlust av naturlig skog i Amazonas och andra delar av världen får stark internationell kritik, men förlust av gammal naturlig skog i mycket snabb takt sker framför våra ögon i våra egna, rikare, länder. Vi måste snabbt kartera dessa skogar över hela den boreala regionen och utveckla strategier för att bevara dem. Annars kommer dessa skogar snart att vara borta före vi ens hunnit utvärdera dem för klimat, biodiversitet och kulturella värden, säger Anders Ahlström.

Kalavverkningarna av gammelskog har framför allt skett i norra delarna av landet eftersom det knappt finns kvar några skogar i södra Sverige som inte redan hade kalhuggigts fram till år 1996. Att omvandla en gammal skog till en plantering innebär en väldigt stor förändring av landskapet och det sker med för dålig kontroll och övervakning, skriver forskarna.

– Vi menar att det är viktigt att dessa markomvandlingar kartläggs och övervakas i hela den boreala zonen på ett samordnat och systematiskt sätt, och att riktade studier undersöker konsekvenserna för kolinlagring, biologisk mångfald, rekreation och kulturella värden. Med tanke på att det finns ett utbrett ogillande av liknande omvandlingar i tropiska länder uppmanar vi regeringarna i norr att skyndsamt undersöka de pågående storskaliga omvandlingarna i deras egna länder, kartlägga deras omfattning, analysera deras konsekvenser och, där det är möjligt, skydda de skogar som ännu inte har avverkats, skriver forskarna Anders Ahlström, Josep G. Canadell och Daniel B. Metcalfe i sin slutsats.

LÄS ÄVEN:
• Sammanställning av 45 studier: Ökad skogsavverkning ger försämrad kollagring
• Hundratals hotade arter påverkas negativt av skogsbruket
Bör kalhyggesbruk räknas som avskogning?
Stora klimatfördelar genom att minska skogsavverkningen

Källor: Earth’s Future och Lunds universitet