Sverige motarbetade skydd av skog i EU

Avverkning. Foto: FinlayCox143, CC BY-SA 3.0

Den kommande EU-lagstiftningen för att skydda världens skogar som påverkas av europeisk konsumtion har kraftigt försvagats och gjorts så smal att den bara kommer skydda en bråkdel av världens skogar. Sverige var ett av de pådrivande länderna till försvagningen.

EU:s importförbud mot produkter ansågs ha ”stor potential”. Inte minst eftersom konsumtion inom EU är en betydande orsak till avskogningen i världen. 2021 kommenterade WWF:s skogsexpert Per Larsson det dåvarande förslaget så här:

– Lagförslaget lägger en grund för att EU ska kunna ta itu med sin roll i den globala avskogningen, men kryphål behöver tätas igen. Som världens största handelsblock har vi ett ansvar att stoppa förstörelsen av naturen som orsakas av vår konsumtion och driva på andra länder att följa efter.

Men sedan dess har förslaget försvagats kraftigt och kryphålen har snarare gjorts större skriver Greenpeace:

– Sverige har använt en motorsåg för att såga sönder lagen som ska hålla produkter kopplade till naturförstöring borta från våra butiker och våra tallrikar. Genom att böja sig för trycket från skogsbolagen har de nu lämnat dörren vidöppen för produkter som bidrar till skogsskövling, och har infört ett kryphål för virke från kalhuggna skogar i Europa och runt om i världen. Med stigande temperaturer och skogsbränder som rasar har vi inte råd att försvaga det viktiga försvar som friska skogar och ekosystem innebär mot klimatkrisen, säger Erika Bjureby, Sverigechef för Greenpeace och doktor i politisk ekologi.

Som så ofta när det gäller avtal handlar det om ord. I det här fallet vad som ska definieras som ”skogsförstöring” och ”avskogning”. Greenpeace rapporterar att efter påtryckningar från skogsindustrin gäller ”förstöring” enbart när urskogar omvandlas till plantageskogar. Men det finns så extremt lite urskogar (orörda av människor) kvar i Europa och världen att det blir ett ihåligt löfte. Dessutom räknas inte kalhyggen där det planteras träd som ”avskogning”. Enligt definitionen är det bara om ett kalhygge planteras med grödor (omvandlas till jordbruksmark) som det räknas som ”avskogning”.

Det kommer med andra ord fortsätta vara tillåtet att sälja trä och papper som kommer från kalavverkade gamla skogar i Sverige och Finland som sedan planteras med granar.

Greenpeace kritiserar också att miljöministrarna inte föreslog att ekosystem som savanner, våtmarker och torvmarker skulle skyddas och att inte produkter och varor kopplade till gummi, majs, fjäderfä och fläsk räknas med (avtalet gäller enbart kaffe, kakao, palmolja, soja, nötkött och trä). Härnäst ska miljöutskottet rösta om sina ändringsförslag den 11 eller 12 juli och i september förväntas parlamentet slutföra sitt ställningstagande.

Även jordbruksindustrin har jobbat för att försvaga EU:s plan att minska avskogningen.

LÄS ÄVEN:
Bör kalhyggesbruk räknas som avskogning?
Jordbruksindustrin försöker stoppa EU:s plan att minska avskogningen
Avskogning ökar risken för lokala extremväder
EU:s importförbud mot skogsskövling har ”stor potential”

Källor: Greenpeace och EU-parlamentet