Gå till innehållet

Brukade skogar tål torka sämre än naturskogar

i takt med att klimatkrisen förvärras kommer torka bli en allt större och vanligare utmaning för landets produktionsskogar.

Ett forskarlag från Lunds universitet har i en ny studie undersökt hur torrsommaren 2018 drabbade Sveriges skogar. De kom fram till att produktionsskogar klarade torkan betydligt sämre än skogar som är i stort sett obrukade.

– Vi använde en unik karta över primärskogar i Sverige och undersökte om där kunde vara någon skillnad i hur dessa skogar och kringliggande sekundärskogar påverkades av torkan 2018. Resultaten visade att skötta sekundärskogar i Sverige var mer påverkade av torkan än vad naturliga primärskogar var, säger Anders Ahlström, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.

Dessa primärskogar utgör en liten minoritet av Sveriges skogar. En majoritet av skogarna består av gamla eller nya kalhyggen som återplanterats, markberetts eller dikats ur. Det innebär också att Sveriges skogar är känsliga för framtidens allt vanligare torrperioder.

Studien baserades på satellitbilder och en karta som visar över 300 primärskogar i Sverige. Vad primärskogarnas bättre förmåga att klara torka beror på är dock inte helt klarlagt enligt forskarna.

– Att primärskogarna var tydligt mindre påverkade av torkan leder till en mängd intressanta följdfrågor om vad det är som skapar denna skillnad. Det skulle kunna vara trädens generellt högre ålder och storlek som kanske ger djupare rötter och diversitet. Eller att det finns mer vatten i dessa ekosystem, kanske till följd av att de inte är dikade. Men just nu har vi ingen aning om vad som gör primärskogarna mer stabila under torka, säger Julika Wolf, tidigare naturgeografiforskare, nu konsult inom kartografi och spatial analys.

I sin slutsats skriver forskarna att resultaten tyder på att ”skogsbruk kan förvärra effekterna av torka i ett framtida klimat med mer frekventa och extrema hydroklimatiska händelser”. Tidigare studier har visat att barrträd får allt svårare att klara klimatet – både i USA och Europa.

Läs även

Källor: Lunds universitet och Environmental Research Letters

Mer att läsa