”Barkborrarna är inte problemet – de är ett symtom”

Barkborre. Foto: Erik Hansson

Runt om i Europa och Sverige sker kraftiga svärmningar av granbarkborren och det förväntas bli betydligt större utbrott i framtiden. Men det verkar finnas lösningar på problemet. Lösningar som experter på barkborrar och stora skogsägare med huvudfokus på ekonomi är överens om. 

Den lilla granbarkborren har fått enormt stor uppmärksamhet i Sverige de senaste åren. Det talas om ett ”krig” mot arten, att skogsbruket är ”under attack” och att det är en ”katastrof”. Granbarkborren pekas i de flesta artiklar ut som orsaken till katastrofen och när Skogsstyrelsen beskriver lämpliga åtgärder handlar i stort sett alla om att avverka träd eller försöka döda skalbaggarna med fällor eller gifter.

Men enligt en av världens främsta experter på barkborrar, Jiri Hulcr, angrips med dessa metoder snarare symptomen och inte orsaken:

– Det är inte ett skalbaggeproblem. Det är nästan alltid ett trädproblem. Se inte skalbaggen som orsaken utan som ett symptom på dålig hälsa hos träden. Granbarkborren gillar inte friska träd. De behöver stressade träd.

Ingen invasiv art

Det är värt att påpeka att granbarkborren inte är en invasiv art. Den har funnits i Europa under lång tid. I normala fall sprider den sig i måttligt tempo, angriper ett fåtal svaga träd och är en viktig del av skogens ekosystem. Det finns till exempel fler än 140 arter av insekter som lever som rovdjur, svampätare eller avfallsarbetare enbart i barkborrars gångsystem. 

Märken efter granbarkborrens larver. Gångarna de skapar i träden är hem åt hundratals andra arter. Foto: Jonas Stenström

Den lilla skalbaggen klarar inte av en frisk gran, men när granarna stressas blir de mer mottagliga för barkborrarna. Stress kan orsakas av många olika saker. Det kan till exempel vara torka, översvämningar eller stormar. I takt med att klimatkrisen fördjupas ökar perioderna av extremväder och det blir allt torrare, fler och kraftigare stormar och kraftigare regnoväder. Det är som gjort för att stressa granar. Dessutom hör granar till de minst värmetåliga träden och det har länge varnats för att de kommer ha svårt att klara sig i ett allt varmare klimat. 

– En torr sommar kan räcka för att göra granarna kraftigt stressade, sa Gunnar Isacsson på Skogsstyrelsen i Hässleholm till Tidningen Skogen 2015.

Träd angripna av granbarkborren. Stressade granar är skalbaggens livsmiljö. Den klarar inte av friska träd. Foto: Jonas Stenström

Granarna är med andra ord mer stressade i dagens klimat. Men det finns också en annan viktig faktor för granbarkborrens spridning. Förr kunde det ske mindre utbrott i skogar med mycket gran. Idag är det vanligt med granplantage med träd i täta rader i Sverige och andra länder. Dessa plantager är extra känsliga för stress och är därmed perfekta för barkborrarna. Här kan de snabbt öka i antal och deras larver hittar mängder av föda. I takt med att klimatet blir varmare kan de också få flera generationer per år och därmed öka sitt tempo ytterligare. 

– För granbarkborrarna är granar i täta rader i samma ålder som blir stressade, en buffé, säger Jiri Hulcr.

I dagsläget kalavverkas uppodlade, angripna granskogar på bred front i Sverige. Därefter planteras nya granplantor med förhoppningen att de ska överleva 60-80 år i ett allt varmare klimat och med allt fler granbarkborrar. 

Tomas Vrska, skogschef för ett skogsägande universitet i Tjeckien:
– Nu med klimatförändringarna vet vi inte hur platsen kommer vara om 100 år. Det är en risk att skapa monokulturer i samma ålder.

Ny film om skogsbruk anpassat till klimatförändringar

Tomas Vrska är en av många experter och skogsägare som uttalar sig i Jonas Stenströms och Rob Nelsons film ”The Value of a Forest” (se längst ned i artikeln). I den åker de båda filmarna och biologerna runt i Centraleuropa för att få veta mer om hur skogsbruket i regionen hanterar barkborrarna.

En varierad skog är ett betydligt bättre skydd mot granbarkborren. Träd angripna av granbarkborren. Foto: Jonas Stenström

Hur stort är problemet för skogsägare i andra delar av Europa?
– Det pratas om det i större delen av Centraleuropa – i exempelvis Tyskland, Tjeckien och Polen är det ett jättestort och ökande problem och det har skapat ekonomiska nackdelar för skogsägare, säger Jonas Stenström. Riskerna ökar och det är svårt att veta hur riskerna utvecklas under den tid det tar för träd att växa upp, men det är ännu svårare nu med så stora förändringar från år till år i form av torka och översvämningar. 

Jonas Stenström berättar att det bland skogsägare och experter i Europa finns ett allt mer utbrett synsätt att lösningen är att sluta med monokulturer och börja efterlikna naturens skogar. Det gynnar även den biologiska mångfalden och granbarkborrens naturliga fiender.
– Det finns inte bara ett sätt som passar alla skogar. Men att förändra skogarna så att de blir mer naturliga verkar vara en etablerad lösning bland de experter vi pratat med, säger han. 

Även skogsägare ser fördelarna

I filmen uttalar sig även skogsägare om att det är mer lönsamt att skapa blandskogar med olika trädarter för att därmed minska riskerna och öka chansen att skogarna ska klara av att leva i regionen framöver. De uttrycker också en stolthet över att vara med och forma framtidens skogsbruk.

– Jag tror att ett skogsbruk med öppet sinne är absolut nödvändigt nuförtiden, säger Constantin Kinsky, ägare av Kinsky Zdar Forestry Enterprise i filmen.

Han planterar själv aktivt in bok bland sina granar och gör på sina håll gläntor för att skapa mer varierade skogar i olika åldrar. Genom att sköta skogarna så att de efterliknar naturliga skogssystem minskas riskerna som är betydligt större i monokulturer av gran.

Skygglappar gynnar bara granbarkborren

Det finns inte något enkelt svar på om vad som är mest lönsamt för skogsägaren. Det beror på område och metoder, men i det stora hela och med hela riskanalysen är det i många fall även ekonomiskt hållbart att skapa blandskogar istället för granplantage.

– Med monokulturer finns det ett klart system, förklarar Jonas Stenström. Du får en stor klumpsumma vid ett tillfälle, men sedan får du vänta 80 år på att din granskog växt färdigt. Kan en granskog klara sig i 80 år utan angrepp i framtidens klimat? Om inte så har du sabbat din ekonomiska plan. I sådana fall kan det vara bättre att sprida ut riskerna och också att minimera kostnader från exempelvis plantering. 

Jonas Stenström är noga med att poängtera att filmens mål inte är att få skogsägare att ”behandla sina skogar som om de vore naturreservat”. Tanken är att den ska vara inspirerande även för skogsägare och ge förslag på möjliga lösningar för dagens och framtidens skogsbruk. 

– Det handlar om att visa idéer på hur man kan gynna flera olika aspekter, både ekonomiskt och biologisk mångfald. Det finns andra vägar än de traditionella och det gynnar inte branschen att ha på sig skygglappar.

LÄS ÄVEN:
Blandskogar minskar risken för barkborreangrepp
Regeringen öppnar för avverkning i 168 naturreservat
Spara döda träd – gynna granbarkborrens fiender
Avverkningar i hundratals naturreservat på grund av granbarkborrar – ”oacceptabelt”
Naturvärden utplånas när granbarkborrar bekämpas
• Granbarkborrar i skyddad skog påverkar inte utbrott
Död ved gynnar barkborrars fiender