Ny skogssida ska avverka myter

Här levde förr spillkråkan, den lilla orkidén spindelblomster och på den hotade vedsvampen rynkskinn. Foto: Jon Andersson

Det har lanserats en tydlig och lättöverskådlig webbplats om skogen som bemöter många av skogsavverkningsnäringens påståenden om hur bra det svenska skogsbruket är.

Skogsekologen Jon Andersson jobbar som miljökonsult och har ett stort engagemang för landets skogar. Natursidan har intervjuat honom tidigare i samband med att han släppte animationer som visade hur snabbt gamla skogar avverkats i ett 100 x 170 km stort. Nu är han återigen aktuell med ett informativt projekt om svenska skogen – Skogsinsikt.se.

Jon Anderssons film på hur skogarna i norra Sverige förändrats på 70 år.

Webbplatsen är tänkt att vara ett sätt att nå ut med kunskap om skogen som är lätt att ta till sig.
– Jag kommer från forskningshåll och det är ju nästan inte någon som läser forskningsrapporter. Man lägger ner sjukt mycket tid med något som inte når ut till de man vill nå. Jag vill ju att folk ska få veta det jag och andra som arbetar med detta kommit fram till. Idén till Skogsinsikt.se föddes ur funderingar på att man kanske ska göra något annat av sin tid, förklarar Jon Andersson.

En del av Skogsinsikt handlar om att bemöta vanliga myter som ofta sprids av skogsavverkningsindustrin och som fått fäste hos allmänheten.

– Den myt som får störst konsekvenser är kanske att man tar stor miljöhänsyn i det svenska skogsbruket. Det hör man ibland och skogsbruket framställs till och med som ett miljöarbete med fina bilder på gammal skog och tjäderspel. Det är en stor lögn som tyvärr säkert fungerar. I verkligheten leder skogsbruk till det motsatta. De bryter ned ekosystemet och förstör.

Jon Andersson. Foto: Selfie

En annan myt som Jon Andersson tar upp är att en mångfald av skogsbrukare skapar en mångfald av biologiska värden. Men nästan alla sköter sin skog på samma sätt. De ringer en skogsägarförening, sedan kommer en skördare och en skotare och kalavverkar, och sedan är skogen borta.

– Folk kanske tror att skogsägaren Bengt använder såg och gör på sitt sätt medan skogsägaren Ulf hugger med yxa, men det är ju storindustriverksamhet nästan överallt och allt skogsbruk blir därmed stöpt i samma form.

En tredje allvarlig myt är den om att vi måste bruka skogen för att den ska lagra kol effektivt. Egentligen är det effektivaste sättet för oss att minska utsläppen i Sverige att låta mer av skogen stå. Om Svealands skogar skulle få växa och bli gamla skulle de kunna lagra minst lika mycket koldioxid som 209 kolkraftverk eller 169 miljoner personbilar släpper ut under ett år, eller koldioxidutsläpp motsvarande 1 282 miljoner tur- och returresor till Thailand, har Jon Andersson räknat ut.

3D-bilder av en 120-140 år gammal skog före och efter kalavverkning. Förr fanns även gott om död ved på marken i området. Det är nu borta. Hygget är 115 hektar stort. Källa: Skogsinsikt.se

Vad tror du är lösningen? Är det som Naturvårdsverket tar upp i sin utvärdering att göra det lönsamt att bruka skog anpassat till biologisk mångfald?
– Jag tror att om man ska ersätta skogsägare med statliga medel för att inte avverka så kan vi nog behöva lägga ner väldigt mycket i vårt samhälle. Det kommer bli alldeles för kostsamt. En fond som skogsbruket betalar in till och som används för överhållning av skog skulle kunna vara något, men jag tror att vi måste dra ner på avverkningarna. Det är inte en populär åsikt, men vi måste börja leva på mindre resurser. Vi kan inte försöka lura oss själva att vi kan exploatera oss ur den här situationen med grön teknik.

Tror du att vi konsumenter kan påverka och skapa förändring?
– Jag tror inte så mycket på det konsumentstyrda samhället, i synnerhet inte när det gäller miljö. Det behövs politiska begräsningar för att få långsiktiga förändringar. I slutändan handlar det om att vi behöver rösta på partier som vill något annat än de flesta partier när det gäller skogen. I dagsläget är det bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som verkar ha den inriktningen och de kommer ju inte få någon majoritet. Vi är inte där än. Vi har inte den insikten. Jag tror att förändringen kommer ske, men inte förrän vi fått lida för de beslut vi tar idag. Vi kommer inte reagera förrän det är för sent.

Vad skulle du önska att alla i Sverige visste om våra skogar?
– Att vi har väldigt lite skyddad skog i Sverige idag. Vi har i stort sett bara en remsa längs fjällkedjan. I övrigt är det så lite som är skyddat. Det är också viktigt att förstå hur mycket koldioxid som kan sparas om skogen får stå. Ingen insats för klimatet är lika effektivt i Sverige idag och det är dessutom en långsiktig förvaring.

Men utvecklingen går snarare mot att allt mindre skog får stå kvar. I Svealand har man sedan den första svenska nationalparken bildades 1909 bara skyddat 4,7 procent av skogsmarken formellt, främst inom naturreservat. Det kan jämföras med att man inom samma område under enbart en period på tio år kalavverkar cirka 8 procent av skogsmarken. Dessa kalhyggen väcker känslor och de drabbar många hotade arter.

– När man avverkar gammal skog så försvinner många hotade arter och de återvänder aldrig eftersom träden som planteras huggs ned igen senast vid 80 års ålder, vilket är långt innan de flesta av de mer känsliga arterna hinner återvända. Populationerna av dessa arter krymper och krymper för varje avverkning.

Men för allmänheten, som kanske inte är så insatta i garnlaven, rosentickan eller den tretåiga hackspettens liv, är det möjligen lite abstrakt med rödlistade och hotade arter. Det man inte känner till mår man inte dåligt av.

– Jag tror att det är utseendet av ett kalhygge som folk framför allt reagerar på. Det är inte snyggt att se avverkningarna. Mina barndoms skogar som jag lekte i är borta för länge sedan. Det är nu bara ett bland många andra hårt avverkade områden. Det sitter djupt i hjärtat att dessa skogar försvann en efter en. Det gick inte längre att vara där och det som jag har så fina minnen av är nu för alltid borta. Då tänkte jag inte på alla arter som också försvann, men det blev ett blodigt och irriterat ögonsår att se vad som hänt. Det sitter i, säger Jon Andersson.

LÄS ÄVEN:
• Skogsekologen bakom uppmärksammad film: Om 15-20 år är de gamla skogarna borta
Ny film bemöter myterna om Sveriges skogsbruk
Fältbiologkrönikan: Så ljuger skogsbolagen om klimatet
Ny rapport slår hål på fyra myter om biomassa