FN: 1,5 katastrofer dagligen år 2030

Översvämning av floden Missouri 2011. Foto: TSGT Oscar M. Sanchez, US Air Force, Public Domain

En ny IPCC-rapport från FN av 270 experter från 67 länder har undersökt hur vi kan minska risken att drabbas av katastrofer i en värld som kommer uppleva allt fler av dem. De kom fram till att det krävs betydligt mer förberedelser än vad som sker i dagsläget.

– De barn som föds i dag kommer leva sina liv i en värld av klimatstörningar. De kommer troligen att uppleva tre till fyra gånger så många extrema klimathändelser som sina mor- och farföräldrar, sa Mark Howden, chef för institutet för klimat-, energi- och katastroflösningar vid Australian National University och en av författarna till den nya IPCC-rapporten.

För de som lever i Central- eller Sydamerika, i centrala, östra eller västra Afrika, i södra Asien eller på en mindre ö i ett utvecklingsland så är det 15 gånger högre risk att dö på grund av klimatförändringar.

– Vi har ett moraliskt ansvar att skydda de som gjort minst för att försätta oss i den här situationen eller för att orsaka klimatkrisen. Det är ett systematiskt problem som kräver systematiska lösningar. Klimatförändringarnas påverkan märks redan i alla kontinenter, alla öar, alla hav och i alla sektorer, säger Mark Howden.

Kraftig ökning av katastrofer
Katastrofer som översvämningar och torka kommer bli vanligare framöver och forskarna bakom rapporten tror att frekvensen kommer accelerera snabbt. Kring år 2015 skedde ungefär 400 katastrofer per år. Till år 2030 kommer det troligen öka till ungefär 560 katastrofer per år, eller från drygt 1 katastrof om dagen till 1,5 om dagen. Det är en ökning med 40 procent på bara 15 år.

Antalet perioder med kraftig torka förväntas öka med 30 procent från 2001 till 2030 (från i snitt 16 till 21 per år), under samma period kommer antalet extrema temperaturer nästan tredubblas och en 7-procentig ökad risk för extrema regnfall till år 2030.

IPCC-rapporten lyfter också en ökad risk för händelser som uppträder samtidigt och som förstärker varandra och ökar risken för katastrofer eller till och med skapar en kaskadrisk. Till exempel när klimatrelaterade katastrofer tvingar folk att samlas på små ytor samtidigt som det pågår en pandemi, som COVID-19.

– Vid de riktigt stora bränderna i Australien för två år sedan slog bränderna ut elsystemet. Det slog i sin tur ut banksystemet, så folk kunde inte få tag på sina pengar, och det slog också ut bensindistributionssystemet och kommunikationssystemet för mobiltelefoner. Så även om folk hade bensin i sina bilar visste de inte var de skulle köra eftersom de inte visste var bränderna fanns. Det är en kaskadrisk, förklarar Howden.

För att klara av en framtid med allt fler katastrofer vill forskarna och experterna bakom FN-rapporten se fler insatser i förebyggande syfte på att bygga upp allt från ett mer hållbara samhälle till varningssystem. De vill också att ungdomar ska få ett ökat inflytande över deras kommande värld.

LÄS ÄVEN:
Avskogning ökar risken för lokala extremväder
Bottentrålning ger större skador än extrema stormar
Ännu en studie visar att uppvärmningen gör orkaner kraftigare
Världens makthavare: Fem största hoten kopplas till miljön
Chile drabbas allt hårdare av torka och stora bränder

Källor: UNDRR och Global Assessment Report