Gå till innehållet

Klimat­förändringar rubbar skogars förmåga att lagra kol

Allt större områden i världen håller på att få försämrad förmåga att absorbera kol. De får allt svårare att återhämta sig från ökad temperatur, extrema väder och avskogning.

Det blir allt troligare att vi kommer få se dramatiska minskningar i mängden kol som lagras i växter och jord i världens skogar och andra naturområden. Det konstaterar forskare bakom en ny studie som publicerats i Nature. Effekterna är människoskapade och beror på att förhöjda temperaturer, avskogning och jordbruk i många sårbara områden gör det svårt för naturområdena att återhämta sig i ett längre perspektiv. Det innebär i sin tur att förmågan att lagra kol minskar och gör det svårare att nå målen om att minska växthusgaserna i atmosfären.

Forskarna upptäckte att ekosystemen världen över mellan åren 1981 och 2018 gått igenom olika faser med ökad tillväxt och ökad kolinlagring följt av perioder med lägre växtkraft och sämre förmåga att lagra kol för växterna. Efter år med sämre tillväxt ökade risken att även kommande år hade ännu sämre kollagring. När den här utvecklingen fortsätter riskerar allt mer degraderade skogar att omvandlas till buskmarker och skogarna kan vara förlorade för evigt. Det är vad andra studier har varnat är på väg att hända när allt större delar av Amazonas omvandlas till savann.

– Vi fann att stora delar av världen är sårbara för plötsliga och dramatiska förändringar av landskapet, eftersom ekosystemens förmåga att absorbera kol börjar destabiliseras, berättar klimatforskaren Patrick McGuire, medförfattare till studien. Skogsbränder i Kalifornien är till exempel mer sannolika på grund av extremt torra och varma förhållanden som orsakas av en varmare atmosfär. Fler bränder innebär att skogen förvandlas till buskmark, ibland permanent. Detta minskar markens totala förmåga att suga upp kol ur atmosfären på samma sätt som tidigare. Detta skapar en ond cirkel då områden som dessa blir mer sårbara för effekterna av klimatförändringarna i framtiden.

Störst risk fanns i områden med litet skogstäcke och öppna ytor, som är varmare och som har upplevt större temperaturökningar. Skogsområden runt Medelhavet, i Sydöstra Asien och västra Nord- och Centralamerika anses vara i störst risk för att drabbas av denna onda cirkel. Än så länge anser forskarna inte att skogarna i centrala och norra Europa är i fara.

Patrick McGuire igen:
– Ekosystemen på land absorberar för närvarande nästan en tredjedel av de koldioxidutsläpp som orsakas av människan. Om de börjar absorbera mindre kol minskar jordens naturliga förmåga att bromsa klimatförändringarna. Detta innebär att vi kan behöva minska de av människan skapade koldioxidutsläppen ännu snabbare än vad vi tidigare trott.

Läs även

Källor: University of Reading och Nature

Mer att läsa