Kalhyggen och klimat­förändringar ökar risken för jordskred

Det var den 23 september 2023 som ett stort jordskred drabbade ett 17 hektar stort område i Stenungsund i Bohuslän. Stora delar av E6:an drogs med och flera människor, fordon och byggnader skadades. Vad som är orsaken till skredet i Stenungsund har ännu inte utretts. Just nu pågår en polisutredning och orsakerna kommer ta tid att utreda, meddelar Statens geotekniska instutit (SGI). Men dagarna efter händelsen började fler och fler uppgifter i media peka mot att byggandet av en stor företagspark i den leriga slänten ned mot motorvägen kan ha något att göra med jordskredet. Det menar bland annat experter som SVT pratat med:

– Det är väldigt troligt att det är den mänskliga aktiviteten och förändringarna i terrängen som har lett till att det bildats ett skred, säger Göran Sällfors, professor emeritus i geologi och geoteknik vid Chalmers tekniska högskola.

Dagens Nyheter har avslöjat att området inte undersöktes för kvicklera innan bygget inleddes. Kvicklera kan snabbt övergå från fast till flytande form och då orsaka stora jordskred. Statens geotekniska institut (SGI) anser att det är viktigt att undersöka “om och var det finns kvicklera i alla typer av stabilitetsutredningar inom områden där det finns förutsättningar för kvicklera att bildas”. Som synes av kartan här under var det välkänt att området har hög risk för skred.

Stenungsund kommun skrev dock i sin detaljplan inför bygget att säkerheten var tillfredsställande:
– Enligt utförda beräkningar för befintliga och framtida förhållanden är enligt gällande normer säkerheten mot skred tillfredsställande inom aktuellt område.

Högriskområde – avverkning kan förvärra

Även om jordskredet i Stenungsund var det största på 2000-talet med sina 17 hektar så var det inte en isolerad händelser. 2006 drabbades 10 hektar i Munkedal, 2008 skedde ett jordskred i Krokyd på 3,3 hektar och 2019 drogs 2 hektar med i ett jordskred i Lökeberg, Kungälv. Under 1900-talet drabbades området av sammanlagda jordskred på över 70 hektar enligt SGI.

I områden med hög risk för jordskred bör man vara försiktig med att ta bort växtlighet, exempelvis kalavverka skog. Det menar Eva Rönnberg, vd för Geoveta, som gör riskanalyser inför byggprojekt i riskzoner. Till Expressen säger hon:

– Man ska se till att man inte avverkar växtlighet och skog precis där eftersom man då inte har något som naturligt binder nederbörd. Sedan kanske man inte ska bebygga på alla ställen utan tänka sig för om var man bygger och hur man bygger.

Innan bygget av företagsparken beskrevs området som “ett skogsklätt höjdparti som sluttar åt norr mot väg 649 Ucklumsvägen och åt väster mot väg E6“. Att det var en skog på platsen och därmed hade förbättrat skydd mot jordskred, framgår av satellitkartor från Google Maps. Avverkningen av skogen oroade dessutom de boende i området:
– Vi har tittat på det här området där de har kalhuggit. Många av oss som bor här har diskuterat detta, vad mycket de huggit. Allt vatten som kommit, vad ska det ta vägen? undrar en boende i området som TV4 Nyheterna pratat med.

Träden håller samman marken

I våras kom EU-kommissionen med en rapport om hur ett mer naturvänligt skogsbruk kan minska risken för jordskred och att det ökade skyddet mot jordskred kan ha ett fyra gånger så stort värde för samhället än virkesproduktionen. Något som Dagens Nyheter rapporterat om.

Även Myndigheten för samhällsskydd (MSB) och beredskap lyfter att kalhuggna områden innebär en ökad risk för jordskred. Inte minst om träden står i en sluttning:
– Trädens rötter håller samman marken och motverkar på så sätt erosion och bör därför få stå kvar i slänten, skriver MSB på sin webbplats.

Dyr återuppbyggnad och dyrare kommer det bli

Att återuppbygga området i Stenungsund kan troligen kosta “ett antal 100 miljoner upp till någon miljard” kronor enligt experter som TT talat med. Och det är kostnader som troligen kommer öka i framtiden i takt med att jordskrev blir allt vanligare. Till år 2100 räknar SGI med att det kommer bli sex gånger fler ras och skred som följd av den pågående klimatförändringen. Det kommer i sin tur leda till att skadekostnaderna kan bli så mycket som 500 miljoner kronor per år.

– I områden där det redan idag finns risker för ras och skred kan säkerheten försämras ytterligare och många områden som nu anses stabila kan få lägre säkerhet mot ras och skred, sa Johan Anderberg, generaldirektör på SGI, när de släppte en rapport om klimatförändringens ökade risk för jordskred 2022.

Läs även

• Kraftigt ökad efterfrågan på stöd mot över­svämningar
• Kalavverkning ökar risken för stora översvämningar
• FN: 1,5 katastrofer dagligen år 2030
• Så hjälper växter städer mot översvämningar
• Klartecken för 20 km skyddsvall runt Falsterbo
• Våtmarker kan spara miljardbelopp vid översvämningar