Gräsmarks­fjärilar fortsätter att minska i antal

Ungefär 5 000 volontärer i Europa deltar i ett stort projekt för att inventera dagfjärilar. På grund av deras insatser har vi bra kunskaper om hur det går för våra fjärilar.

– Fjärilar är särskilt idealiska som bioindikatorer. Detta beror på att dessa insekter förekommer i många olika livsmiljöer och är känsliga för miljöförändringar. Med sina specifika krav är de ofta representativa för många andra insekter. Slutligen är de iögonfallande, attraktiva och populära. Det är därför relativt lätt att motivera frivilliga att delta i vetenskapligt inriktade fjärilsräkningar, säger jordbruksekologen Josef Settele från Helmholtz Center for environmental research som publicerat en ny rapport om hur det går för Europas fjärilar.

Trenden är dessvärre negativ för de fjärilar som lever i gräsmarker som ängs- och betesmarker. Det är en naturtyp som fått kraftigt försämrad utveckling de senaste 100 åren i Europa. För fjärilarna har situationen förvärrats betydligt sedan de första beräkningarna på 1990-talet.

Sett till hela Europa ökar inte en enda av de 17 indikatorarterna i ängs- och betesmarker. Sju av dem har minskat med mellan 25 och 80 procent och för sex arter finns det inte tillräckligt med data för att veta om utvecklingen är positiv eller negativ. Ängssmygare, skogsvisslare och aurorafjäril har en relativt stabil population. Kamgräsfjäril och svingelgräsfjäril hör till de arter som minskat mest i antal (både med över 60 procent). Sämst har det gått för svartfläckig blåvinge, som försvunnit helt från Nederländerna och minskat med ungefär 80 procent i Europa bara sedan 2010. Sammanlagt har gräsmarksfjärilarna minskat med 36 procent i Europa och med 32 procent inom EU.

Liknande utveckling i Sverige

Utvecklingen gäller även i Sverige. I en rapport från 2022 om landets dagfjärilar kom SLU Artdatabanken fram till att det går dåligt för många arter. Två har troligen dött ut i Sverige de senaste åren och andra arter har minskat så kraftigt att de riskerar att försvinna från landet inom en snar framtid. Av de 117 arter som är bofasta i Sverige är en tredjedel (39 arter) rödlistade och 18 arter hotade. De senaste 70 åren har tillbakagången accelererat.

Anledningen till minskningen är det förändrade jordbruket med allt mindre ängar och betesmarker, omfattande användning av konstgödsel som ofta förorenar intilliggande skyddade områden med alltför stora mängder kväve, som påverkar växtligheten. På många håll är även övergivna jordbruk ett problem. För att förbättra situationen behövs fler ängar och betesmarker och att koppla samman de befintliga gräsmarkerna. Att begränsa klimatförändringarna skulle också gynna många fjärilsarter.

Forskarna hoppas att EU:s nya “Nature Restoration Law” ska hjälpa fjärilarna eftersom de kommer ha en viktig roll i lagstiftningen och eftersom lagen går ut på att skydda och återskapa naturområden. Men lagförslaget motarbetas av Sveriges regering, högerpartier inom EU och av industrilobbyister.

Läs även

• Fjärils­experter varnar för urvattning av EU:s naturskydd
• S, C, M, KD och SD röstade ner EU:s naturvänliga förslag
• Rekorddåligt resultat i årets fjärilsräkning i Storbritannien
• Naturorganisationer: Följ EU:s förslag om att restaurera natur
• “Sverige hotar Europas biologiska mångfald”
• Stor studie av svenska pollinatörer
• Två fjärilar verkar ha dött ut i Sverige de senaste åren

Källor: Helmholtz Center for environmental research och “European Grassland Butterfly Indicator 1990-2020 Technical report“