Snabb försämring av gräsmarker

Betade gräsmarker i Österrikes alper. Foto: Joadl, CC BY-SA 3.0 at

Försämringen för gräsmarkerna i Europa har gått snabbt de senaste 100 åren och särskilt illa har det gått för de som ligger på hög höjd.

Det är slutsatserna i en ny rapport från LIFE-projektet Oreka Mendian. Den poängterar att gräsmarker står för många ekosystemtjänster så som vattenrening, matproduktion, minskad risk för översvämningar och bränder och att världens gräsmarker lagrar ungefär tre gånger så mycket kol som marina och kustbaserade ekosystem.

I Europa och på många andra håll är dock utvecklingen kraftigt negativ. Enbart under 1900-talet har 90 procent av gräsmarkerna försvunnit i de flesta av Europas länder på grund av exploatering, igenväxning och för att områden övergivits. Av de gräsmarker som återstår har 75 procent inte gynnsam bevarandestatus, mer än en tredjedel försämras fortlöpande och mindre än en sjättedel är skyddade som Natura 2000.

I de boreala områdena i norra Europa, där ungefär halva Sverige ingår, har tre gräsmarkstyper inte gynnsam bevarandestatus med en pågående försämring. Det gäller kalkgräsmarker, stagg-gräsmarker och höglänta slåtterängar.

Särskilt svårt har det varit för gräsmarker på berg. Det beror på att det i många fall inte längre är lönsamt med att ha bete i dessa områden och det krävs lagom nivå av bete för att bibehålla gräsmarkerna. Nedlagda småskaliga jordbruk och beten med vaktande herdar, vilket förekommer i flera europeiska länder, drabbar inte bara människorna som jobbade i dessa näringar, det drabbar också många andra arter. Bergsgräsmarker i Europa har mer än hälften av de jordbruksmarker som anses ha höga naturvärden och här finns en hög biologisk mångfald.

– Den här rapporten argumenterar för att varken nationell eller europeisk politik helt har lyckats förhindra den drastiska nedgången av bete. På europeisk skala måste fortfarande mycket göras för att ta bort inkonsekvenser mellan politiken och effektiv hjälp till jordbrukare och herdar för att ta itu med socioekonomiska och miljömässiga förändringar. Medan EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) tycks vara relativt effektiv i sin socioekonomiska inverkan har den främst stöttat större producenter, skriver rapportförfattarna.

Norge har ett annat system och ett annat hot

Rapporten tar också upp 31 positiva exempel från utvalda länder i Europa. Bland annat från Norge, som inte är med i EU, och som har ett annat system som inte gynnar stordrift på samma sätt som CAP gör. Bland annat betalas högre stöd ut för de första djuren i boskapsuppsättning medan utbetalningen per djur minskar ju fler boskap som en gård har. På samma sätt får också mindre gårdar ett proportionellt större stöd per hektar jämfört med större jordbruk. Dessutom ges extra stöd för jordbruk i mindre produktiva områden, som i fjällen.

Men Norge, som har många sommarjordbruk, står inför andra hot mot betet:

– Många sommarjordbruk i Norge läggs ned. En bidragande faktor är byggandet av fritidshus. Det är väldigt lönsamt att sälja ett sommarjordbruk för att bygga fritidshus. Så det finns en konflikt mellan turism och sommarjordbruk, men å andra sidan är turismen också viktig eftersom folk köper produkter från sommarjordbruken, säger Katharina Sparstad, från Norsk seterkultur.

LÄS ÄVEN:
Två gräsmarkslevande fjärilar verkar ha dött ut i Sverige de senaste åren
• Stor studie: Sveriges landskap blir allt mindre varierat
Värdefulla ängs- och betesmarker ska restaureras med EU-miljoner
Nytt förslag riskerar minska insatser för betesmarker och slåtterängar
Krönika: Heldagskonferens om svarta fåret i Sveriges naturvård

Källor: Oreka Mendian via Svensk dagfjärilsövervakning