Gå till innehållet

En femtedel av världens våtmarker har försvunnit – värre i Sverige

Sedan år 1700 har ungefär 3,4 miljoner kvadratkilometer våtmarker försvunnit i världen. Det visar en ny studie.

3,4 miljoner kvadratkilometer motsvarar ungefär sex gånger Sveriges yta och är en minskning av världens våtmarksyta med 21 procent sedan år 1700. Forskarna bakom den nya studien, som publicerats i Nature, anser dock att förlusten av våtmarker är något lägre än man tidigare trott globalt.

De största förlusterna har skett i Europa, USA och Kina och framför allt från mitten av 1900-talet. I dessa områden har 50 procent av våtmarkerna försvunnit och i vissa områden är det betydligt mer än så. I Storbritannien, Irland och Tyskland handlar det om över 75 procent och i Sverige är det ännu värre – här har omkring 80 procent av våtmarkerna påverkats de senaste 200 åren, och i delar av Mälardalen och Skåne har nästan 90 procent av den ursprungliga våtmarksytan försvunnit, enligt Naturvårdsverket.

De främsta orsakerna till att våtmarker försvunnit världen över är att de omvandlats till odlingsmark. Det stämmer också för södra Sverige, men i Småland och Norrland, samt i våra grannländer Finland och Estland, är det skogsbruket som är den största anledningen till att våtmarkerna försvunnit.

– Vi vet att utsläppen från svenska våtmarker, på grund av exempelvis utdikning, är stora. Ungefär en fjärdedel av Sveriges utsläpp kommer från våtmarker. Och merparten av dessa växthusgaser kommer från områden som dränerats för skogsbruk. Den nya studien visar tydligt hur vi i Sverige och Finland sticker ut genom att ha klart mest dikning av skogstäckta torvmarker. I de flesta andra delar av världen dominerar förlust av andra våtmarkstyper, som dränerats för att öka andelen jordbruksmark, säger Gustaf Hugelius, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, som var involverad i studien.

Christian Dunn, från Bangor University och ordförande för British Ecological Society Welsh Policy Group, som inte var inblandad i forskningen, säger till The Guardian att det är viktigt att vi slutar betrakta våtmarker som ödemarker, som vi kan dränera och omvandla till “användbar” mark.

– Våtmarker är faktiskt naturens superhjältar och kan ge oss de ultimata naturbaserade lösningarna för att hantera klimatförändringen och dess effekter. Vi måste göra allt vi kan för att inte bara stoppa denna 20-procentiga förlust utan också vända den, och öka våra våtmarksområden snarast möjligt.

Gustaf Hugelius, igen:

– Förutom att snabbt minska mänskliga utsläpp behöver vi skydda orörda våtmarker, arbeta för att fasa ut aktivt skogsbruk på dikade torvmarker och samtidigt restaurera dränerade våtmarker.

Fakta: Våtmarker

I Sverige har omkring 80 procent av våtmarkerna påverkats de senaste 200 åren. I delar av Mälardalen och Skåne har nästan 90 procent av den ursprungliga våtmarksytan försvunnit, enligt Naturvårdsverket.
Våtmarker beskrivs ofta som viktiga insatser både för klimatet och den biologiska mångfalden. De minskar kraftigt utsläppen av växthusgaser, gynnar biologisk mångfald och ekosystemtjänster, motverkar torka och hjälper även vid översvämningar.

Tack vare ökade satsningar har det återskapats allt fler våtmarker i Sverige. 2019 skapades 5 500 hektar våtmarker, 2020 över 6 200 hektar och 2021 2 200 hektar.

Samtidigt exploateras befintliga våtmarker. 2022 påverkades 1 100 hektar torvmarker av exploateringar.

Läs mer om våtmarker på Natursidan

LÄS ÄVEN:
Torka ett allt större hot mot världens våtmarker
• 90% av vattenlevande fåglar borta i östra Australien
Hög risk att 1 av 4 i världen blir utan dricksvatten
Lantbrukare prisas för våtmarksinsatser
• Våtmark kan skapas genom att fylla igen gamla skogsdiken
• Stor satsning på våtmarker gynnar biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Källor: Stockholms universitet, Nature och The Guardian

Mer att läsa