Våtmark kan skapas genom att fylla igen gamla skogsdiken

Rörhöna i våtmark. Foto: Erik Hansson

Våtmarkens dag firades nyligen för att uppmärksamma våtmarkers viktiga roll i ekosystemet. Våtmarker är hem till många djur och växter och motverkar även klimatförändringarna, hindrar torka och översvämningar. Samtidigt har pengar dragits in för anläggandet av nya våtmarker, enligt den nya budgeten, som beslutades av Moderaterna och Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna.

Budgeten för 2019 innebär nästan en halvering av anslagen för skydd av och åtgärder för värdefull natur jämfört med föregående år. Ett område som drabbas är restaurering och återskapande av våtmarker. I ett pressmeddelande säger Claes Svedlindh chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket:

− Nya lokala och kommunala projekt inom lokala naturvårdssatsningen (LONA) kommer inte att beviljas bidragsmedel, utan medel fördelas bara till pågående fleråriga projekt. Bidragen till nya projekt för restaurering och återskapande av våtmarker upphör.

LÄS ÄVEN • Fler vill anlägga våtmarker – motverkar torka, gynnar biologisk mångfald

I Sverige har minst en fjärdedel av de ursprungliga våtmarker som fanns naturligt försvunnit till följd av utdikning, enligt Naturvårdsverket. Hälften av förlusten har skogsbruket orsakat genom utdikning och resten är till stor del orsakat av sjösänkningar. Många hotade eller missgynnade arter är beroende av våtmarker för sin överlevnad och nitton procent av Sveriges rödlistade arter lever i våtmarker. Miljökvalitetsmålet ”Myllrande Våtmarker” är inte uppnått och kommer inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.

Ett problem för många fågelarter och för växter och småkryp är myrar som växer igen efter att de dikats. Växtnäring som frigörs vid skogsbruksåtgärder på omgivande mark kan också leda till att våtmarker växer igen.

LÄS ÄVEN: • Återskapad natur – viktig del av lösningen på klimatförändringarna

Forskning visar att skog- och jordbruk på dikade våtmarker avger stora mängder växthusgaser. På bara några procent av Sveriges yta står det för lika mycket växthusgasutsläpp som en femtedel av alla verksamheter i Sverige, undantaget utsläpp från mark och skog. Dikad skogsmark avger 700-1100 kg koldioxid per hektar och år medan dikad jordbruksmark avger 1800-3700 kg koldioxid per hektar och år.

Våtmark. Foto: Erik Hansson 

Fyll igen ett dike i skogsmarken
Ett sätt att återskapa en mindre våtmark och samtidigt göra en god gärning för klimatet och för den biologiska mångfalden är att fylla igen ett skogsdike. På så vis kan en liten våtmark skapas. Det gäller framförallt skogsdiken som har gjorts av skogsbruket. Det finns väldigt många gamla diken i Sveriges skog som inte längre behövs samtidigt som det är brist på våtmarker i skogen.

LÄS ÄVEN: • Våtmarker kan spara miljardbelopp vid

Tillstånd för att anlägga en våtmark över fem hektar söks hos mark- och miljödomstolen. Innan du söker tillstånd ska du hålla samråd med Länsstyrelsen. Men är våtmarken under fem hektar så krävs endast en anmälan till Länsstyrelsen.

Ingen anmälan alls krävs om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Att fylla igen ett skogsdike brukar hamna i denna kategori. WWF har en manual om hur man gör. På bara 2-3 timmars jobb kan en våtmark skapas, skriver de.

Stjärtmes, trivs vid kärr. Foto: Erik Hansson

Små och stora våtmarker som bildas vid igenläggning av diken har även betydelse både som utjämnare av vattenflödena och som små reningsverk i naturen. Dessutom skapas oaser med ”grönblå korridorer” där nya livsmiljöer gynnas av vatten och det uppstår buskar och lövträd i barrskogen. Några av de djur och växter som gynnas av en mindre vattensamling i skogen är fladdermöss, vattennäbbmus, morkulla, skogssnäppa, stjärtmes, järpe, vattensalamandrar, grodor, dykarskalbaggar, trollsländor, näckrosor, al och starr.

Kristina Back (318 Posts)