Gå till innehållet

Därför är vildsvin så radioaktiva

Efter katastrofen i Tjernobyl-kärnkraftverket 1986 avråddes det från att äta svampar och kött från vilda djur i flera år. Men medan halterna av radioaktivitet i hjortar minskade som förväntat fortsatte vildsvin att ha höga nivåer långt senare än väntat. Nu vet forskare vad det beror på.

Det radioaktiva ämnet cesium-137 har en halveringstid på 30 år. I naturen sprids ämnet ut via regnvatten och lagras djupt i marken så att växter och djur får halverade nivåer snabbare än så. Men det gäller inte riktigt för vildsvin. Deras halter av radioaktiva ämnen minskade betydligt långsammare än halveringstiden av cesium borde medföra. Exakt vad det beror på har länge varit en gåta, som nu dock fått sin fulla förklaring.

Varje källa av radioaktiva isotoper har ett särskilt “fingeravtryck” med en specifik blandning av cesium. Nu har forskare från TU Wien och Leibniz University of Hannover kunnat visa att ungefär 90 procent av det cesium-137 som fortfarande hittas i Centraleuropa kommer från kärnkraftolyckan i Tjernobyl, men hos vildsvin härstammar 68 procent av cesium-halterna istället från atombombstester från 1960-talet. Dessa tester spred mer cesium-135, som har en mycket längre halveringstid än cesium-137.

Du blir vad du äter

Anledningen till vildsvinens höga halter är deras födoval. De gillar att gräva upp tryfflar som växer djupt (20-40 cm) under marken och här lagras fortfarande mycket cesium från kärnvapentester medan Tjernobyl-utfallet först nu börjar nå ner så djupt i jorden att de lagras i svamparna. I tryfflarna möts två olika “vågor” av cesium och vildsvinen får i sig dem i stora mängder och kommer troligen även framöver ha ovanligt höga halter av radioaktivitet i delar av Europa.

– Om man lägger ihop alla dessa effekter kan man förklara varför radioaktiviteten hos hjorttryffel – och därefter hos vildsvin – förblir relativt konstant över åren. Kontamineringen av vildsvinskött förväntas inte heller minska avsevärt under de närmaste åren, eftersom en del av cesiumet från Tjernobyl först nu håller på att införlivas i tryfflarna. Vårt arbete visar hur komplicerade sambanden i naturliga ekosystem kan vara, men också att svaren på sådana gåtor kan hittas om dina mätningar är tillräckligt exakta, säger Georg Steinhauser vid TU Wien.

Farliga halter i svenska vildsvin

Under perioden december 2017 till januari 2018 analyserade Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) cesiumhalter i 245 vildsvin som skjutits i Uppsala, Gävleborgs och Västmanlands län. Dessa platser drabbades särskilt hårt av radioaktiva nedfall efter kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl. Det visade sig att mer än 30 år efter olyckan hade ungefär 30 procent av de analyserade vildsvinen halter över gränsvärdet 1 500 Bq/kg. Det högsta värdet var 40 000 Bq/kg. Mat med över 10 000 Bq/kg bör inte ätas alls.

Läs även

Trikiner funna hos björn och vildsvin – kan smitta människor
Ännu ett enormt vildsvinsstaket byggs – trots tveksam effekt
Flugor kan smitta grisar med svinpest
Tjernobylkatastrofen påverkar fortfarande naturen

Källor: Vienna University of Technology, Livsmedelsverket och Environmental Science & Technology

Mer att läsa