Trots forskning om positiva effekter – barns tillgång till natur krymper

Folkhälsomyndighetens nya rapport går igenom aktuell forskning om natur och biologisk mångfalds effekter för barns hälsa. Slutsatsen är att det finns en lång rad fördelar för barn att vistas i naturen.

• Barns motoriska utveckling främjas av lek i naturmiljöer
• Risken att drabbas av vissa allergirelaterade sjukdomar minskar för barn som vistas i miljöer med hög biologisk mångfald
• Flera studier visar på minskad risk för astma om barn vistas i naturmiljöer från födseln. Extra stor betydelse har grönområden nära bostaden (100-500 meter)
• Studier visar att exponering för biogena substanser i naturen (bakterier, svampar och virus) tidigt i livet ger ett mer utvecklat immunförsvar
• En grön omgivning förbättrar självkänsla, självförtroende, akademiska och kognitiva prestationer och det kan även finnas kopplingar till självuppfattning och problemlösning
• Evidensen för en koppling mellan barns naturkontakt och deras psykiska och beteendemässiga hälsa anses vara stark
• Med grönområden ökar chans till fysisk aktivitet och lek vilket minskar risken för många livsstilssjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdom, liksom exempelvis synnedsättning, som kan förebyggas med.
• Vegetation skyddar barn från UV-strålning

– Forskningen ger gott stöd för att barns hälsa och utveckling påverkas positivt av vistelse i naturmiljöer. Resultaten i rapporten kan användas för att stärka möjligheterna till en god och jämlik hälsa, säger Emma Franzén, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Grönska ojämnt fördelad i samhället

Trots de stora fördelarna med grönska nära bostaden så är tillgången på grönområden ojämnt fördelad. Barn till vårdnadshavare som har grundskola som högsta utbildning eller som är utrikesfödda har oftare sämre tillgång till grönområden i sin boendemiljö jämfört med barn till vårdnadshavare som har högre utbildning eller är inrikesfödda.

Dessutom får Sveriges barn allt mindre tillgång till grönområden.

– Trots att det finns en stor mängd vetenskapliga studier som visar på vikten av barns tillgång till gröna utemiljöer krymper barnens tillgång till, och vistelse i, gröna utemiljöer. Detta gäller främst för barn i städerna, vilka blir fler och fler i och med den urbanisering som pågår. Med avstamp i barnkonventionen bör således arbetet rörande barns möjligheter och rättigheter till hälsofrämjande och attraktiva grönområden prioriteras, skriver forskarna i rapporten.

Den 1 januari 2020 antogs FN:s konvention om barns rättigheter som svensk lag. Det innebär att alla beslut som berör barn ska ha “barnets bästa” i beaktande.

Källa: Folkhälsomyndigheten