Gå till innehållet

Vedkompost.

Gynna vedlevande skalbaggar på ett enkelt sätt

Många skalbaggar är hotade och många av dem är helt beroende av ved. Har du tillgång till en trädgård, kolonilott eller ännu större yta kan du hjälpa dem.

Många insekter lever åtminstone delar av sina liv i ved. Vissa gnager sig runt inne i trädstammar i flera år innan de kläcks och lever bara sina sista veckor i livet som fullvuxna skalbaggar. I Sverige är mer än var tredje skalbaggsart beroende av ved (1300 av 4 400). Många av dem har det också svårt. Nästan var tredje vedlevande skalbaggsart i Europa är rödlistad (mer eller mindre hotad). Det beror främst på att de saknar lämpliga livsmiljöer. Det saknas helt enkelt tillräckligt med framför allt gamla träd och döda träd som lämnas i skogen.

Att förse skalbaggarna med livsmiljöer är därför ett väldigt bra sätt att gynna biologisk mångfald.

En effektiv metod är att göra en vedkompost. Det fungerar för många olika insekter, men ursprungsidén var att hjälpa Europas största skalbagge – ekoxen.

Ekoxekompost som stått i naturen ett tag. Foto: Nicklas Jansson

– Idén med ekoxekompost tog fart i Storbritannien efter att ha uppfunnits i Tyskland redan på 1700-talet. Där hittas ekoxen ofta i trädgårdar och området längs Themsen är ett viktigt utbredningsområde. Där har folk byggt en del ekoxekomposter i sina trädgårdar efter tips från organisationer, berättar Nicklas Jansson på Linköpings universitet.

Även om metoden utarbetats för ekoxar och de finns i sydöstra Sverige, så berättar Nicklas Jansson att de hittat ungefär 250 olika insektsarter under sitt arbete med ekoxekomposter i Sverige. Han är också övertygad om att det är en bra insats för att hjälpa vedlevande insekter i en trädgård. Här följer tips baserade på en intervju med Nicklas Jansson, samt många bilder på insekter som kan hittas i vedkomposten.

Ekoxe är en av arterna som gynnas av vedkomposter.

Gör så här

  • Gräv ett hål som är några decimeter djupt.
  • Samla ihop stockar och grova grenar och såga dem i 50-100cm längd.
  • Stockarna får gärna vara 2 dm i diameter, men det går även att bunta ihop dem om de är mindre än så.
  • Ved av ek är troligen bäst, men alla lövträd fungerar. Barrträd verkar något sämre, men är inte värdelöst.
  • Ställ eller lägg stockarna i hålet så att de sticker upp någon decimeter upp från marknivån.
  • Fyll på med sand eller sågspån

Alternativ utan att gräva

  • Ställ eller lägg stockar på marken.
  • Stockarna får gärna vara 2 dm i diameter, men det går även att bunta ihop dem om de är mindre än så.
  • Fyll på med sand i en hög så att stockarna sticker upp någon decimeter ovanför sandhögen.

Anledningen till att man ska gräva ner veden är för att man vill snabba på förruttnelseprocessen. Det yttersta lagret/senaste årsringarna innanför barken ruttnar snabbt och på tre år har troligen de yttre tio årsringarna ruttnat. Det innebär i sin tur att larverna lättar kommer in längre in i stocken och därmed får tillgång till sin önskade livsmiljö.

Gräsgrön guldbagge är en av de vanligaste arterna som kan dyka upp.

Om du har mycket vildsvin i ditt område kan det möjligen vara klokt att binda ihop stockarna och sätta ett staket runt. Annars kanske de kommer och bökar efter larverna.

Frågor och svar om vedkompost

Var ska vedkomposten placeras?
– Välj gärna en solig, vindskyddad plats om möjligt, gärna nära buskar eller träd så de kläckande ekoxarna kan gömma sig och sedan starta därifrån i skymningen. En skuggig plats är bättre än inget.

Varför ska man ha sand?
– Nicklas Jansson och hans kollegor såg tydligt att det var fler ekoxar som sökte sig till dessa jämfört med lerig jord runt stockarna. Det blir lättare för ekoxens larver att gräva sig ner i sanden för att lägga sina ägg och platsen blir varmare och torkar snabbare.

Vanlig art i vedkomposten: Fyrbandad blombock (Leptura quadrifasciata).

Vilka trädarter ska man välja?
– Ek är bäst, bok är nästan lika bra och björk är nummer tre. Även hassel, alm, ask och fruktträd fungerar. Välj helst lövträd och gärna inhemska arter. Vissa arter vill bara ha ett visst sorts träd, andra är generalister.

Hur ser man om vedkomposten är bebodd?
– Det gäller att observera den. Man kan få syn på när honorna kommer dit för att lägga ägg. Eller när larverna förpuppats och kläckts kan de fullvuxna insekterna observeras när lämnar sin uppväxtplats. Soliga varma dagar är bra att spana – ljumma kvällar eller nätter på sommaren är också bra.

Fyrfläckig svampbagge (Endomychus coccineus).

Kan man göra något mer för att locka till sig lämpliga insekter?
– En blomsterrabatt som blommar i närheten är tacksamt. Honorna behöver pollen för sin äggproduktion och det är också en bra plats för dem att hitta varandra inför parningen. Ha gärna lite olika sorters flockblomstriga växter som hundkäx, strättor, kvanne, palsternacka, vildmorot och kirskål.
Du kan också locka dem med sötsaker. Gör en blandning av öl eller vin samt socker eller honung och banan. Låt blandningen stå några dagar så att den jäser lite. Doppa sedan en trasa eller ett tygstycke i den söta geggan och lägg över veden. Gå dit och lys på kvällen för att se vad som lockats dit.

Kan man borra hål i stockarna över jord för att skapa ett insektshotell samtidigt?
– Javisst! 2-8 mm breda hål och gärna så djupa så möjligt (10-15 cm om du kan). När de vedlevande insekterna utvecklats klart gnager de sig ut ur barken och gör på så sätt fler hål åt vildbin i veden.

Brokig svampsvartbagge( Diaperis boleti).

Hur ofta måste jag byta ut veden?
– Det dröjer troligen minst tio år innan stockarna förmultnat, men fyll gärna på lite efterhand då ved av olika ålder också är bra för mängden arter.

Hur ser man om vedkomposten är bebodd?
– Det gäller att observera den. Man kan få syn på när honorna kommer dit för att lägga ägg. Eller när larverna förpuppats och kläckts kan de fullvuxna insekterna observeras lämna sin uppväxtplats. Soliga varma dagar är bra att spana – ljumma kvällar eller nätter på sommaren är också bra.

Lövträdslöpare (Rhagium mordax).

Kan man göra något mer för att locka till sig lämpliga insekter till vedkomposten?
– En blomsterrabatt som blommar i närheten är tacksamt. Honorna behöver pollen för sin äggproduktion och det är också en bra plats för dem att hitta hanar att para sig med. Ha gärna lite olika sorters flockblomstriga växter som hundkäx, strättor, kvanne, palsternacka, vildmorot och kirskål.
Du kan också locka dem med sötsaker. Gör en blanda av öl eller vin samt socker eller honung och banan. Låt blandningen stå några dagar så att den jäser lite. Doppa sedan en trasa eller ett tygstycke i den söta geggan och lägg över veden. Gå dit och lys på kvällen för att se vad som lockats dit.

Kan man borra hål i stockarna över jord för att skapa ett insektshotell samtidigt?
– Javisst! 2-10 mm breda hål och gärna så djupa så möjligt (10-15 cm om du kan). När de vedlevande insekterna utvecklats klart gnager de sig ut ur barken och gör på så sätt fler hål åt vildbin i veden.

Vanlig rödrock (Ampedus pomorum).

Hur ofta måste jag byta ut veden?
– Det dröjer troligen uppåt tio år innan stockarna förmultnat, men fyll gärna på lite efterhand. Gräv dock helst under vinterhalvåret för att inte riskera att skada eventuella larver i marken.

Läs även

Spara döda träd – gynna granbarkborrens fiender
Sveriges andra fynd av vandrarklokrypare visar vikten av död ved
Danmark hjälper guldbagge hitta död ved
“Det råder brist på gammal skog med mycket död ved”

Mer att läsa