Anne Sverdrup-Thygeson. Foto: Erik Hansson
Anne Sverdrup-Thygeson är kanske mest känd som insektsforskare, inte minst efter hennes populära Sommar i P1-program, nomineringen till Årets miljöhjälte i Sverige och boken “Insekternas planet”. Men hon har även forskat på skog och har en hel del att säga om det moderna skogsbruket.
Natursidan träffar Anne Sverdrup-Thygeson i samband med att hon är i Sverige för att prata om sin nya, väldigt intressanta och lättslukade, bok ”Insekternas planet”. Samtalet handlade förutom om fascinerande insekter (läs artikel här) också om skog, skogsbruk och död ved. Detta eftersom hon forskar och undervisar bland annat om hållbart skogsbruk, hur vi påverkar skogens artmångfald och de ekosystemtjänster som skogen ger oss.
Anne Sverdrup-Thygeson, professor i bevarandebiologi vid fakulteten för miljövetenskap och naturförvaltning i Oslo, har också märkt en del skillnader och likheter mellan skogsbruket i Sverige och Norge.
Hon berättar att i Norge har 75 procent av skogarna kalavverkats de senaste 60 åren och att de har en ännu sämre debatt om hyggesfritt skogsbruk än vad vi har i Sverige. I stort sett ingen av Norges 125 000 privata skogsägare använder hyggesfritt skogsbruk och ingen tror att det är ett ekonomiskt hållbart alternativ.
Här i Sverige har forskning visat att hyggesfritt skogsbruk gynnar artrikedom och det satsas också på hyggesfritt skogsbruk på flera håll. Dessutom hjälper Skogsstyrelsen skogsägare att klimatanpassa med hyggesfria metoder.
En annan skillnad mellan Sverige och Norge är att vi har mycket tätare mellan skogsvägarna vilket skapar ett mer fragmenterat skogslandskap. Dessutom används i Sverige markberedning (efter avverkning rivs humuslagret undan så att mineraljorden blottläggs) i större utsträckning än i Norge.
– Men det är på väg in i Norge mer och mer nu. Markberedning ger en ganska dramatisk extra påverkan i naturen, förklarar Anne Sverdrup-Thygeson.
Skogsbruket drabbar vedlevande insekter
– I Norge, och jag tror det är samma här i Sverige, är det de vedlevande och pollinerande insekterna som det går sämst för. Många pollinerare behöver jordbruksmark och det är en sådan liten del av Norge. Skogarna däremot utgör 40 procent av landets yta, ännu mer i Sverige. Det är därmed jätteviktigt hur man hanterar en så stor del av landet. Det har stor effekt.
Skog med gammal död ved. Foto: Erik Hansson
För många insekter är det mer död ved och gammal skog som är det centrala för att de ska klara sig. Förr var det 5-6 gånger så mycket död ved jämfört med nu och bristen på gammal skog med mycket död ved är huvudorsaken till at vi har så många rödlistade arter knutna till skog, förklarar Anne Sverdrup-Thygeson och fortsätter:
– Att man ökar nivån med död ved med någon procent är bra, men det gör knappt någon skillnad eftersom det är en ökning från väldigt låga nivåer. I Norge var nivåerna i botten under tidigt 1900-tal efter hård avverkning under hela 1800-talet. Vi behöver mer forskning för att få veta hur mycket död ved som krävs för att arterna ska klara sig.
Tidigare vanliga livsmiljöer finns knappt kvar
Innan det moderna skogsbruket såg det annorlunda ut i våra skogar. Då fick döda och omkullvälta träd från stora skogsbränder eller stormar ligga kvar i skogarna.
– Det var väldigt viktiga livsmiljöer för insekter, men dessa miljöer finns knappt längre. Att spara några fler högstubbar och träd på kalhyggen kan vara bra, men det går inte att jämföra den mängd död ved som skulle behövas.
Även i Sverige är död ved en bristvara. Enligt Naturvårdsverket är vedlevande leddjur en av de mest hotade artgrupperna i landet och det gäller även i Europa. I en rapport från Internationella naturvårdsunionen (IUCN) är nästan en femtedel av Europas vedlevande skalbaggar hotade.
– Vi vet att många arter kräver gamla skogar och död ved och att dessa miljöer har minskat kraftigt. Samtidigt visar forskningen att intakta ekosystem levererar mycket fler och mer ekosystemtjänster än fattigare system och monokulturer, avslutar Anne Sverdrup-Thygeson.
Läs även:
• ”Vi måste inse att insekter är livsviktiga och ändra hur vi pratar om dem”
• Naturvårdsverket: Sveriges biologiska mångfald är hårt trängd
• Mulmholkar ett alternativ i brist på håliga träd
