Guide till att plantera träd

Det som kan vara bättre än att plantera nya träd skulle i sådana fall vara att låta träd som redan finns på platsen stå kvar eftersom äldre träd lagrar ännu mer kol och innehåller ännu större biologisk mångfald. Inte minst inhemska trädarter, som hittas vilt i Sverige, gynnar många andra arter genom att skapa livsmiljöer, erbjuda mat i form av blomning eller bär och skydd mot rovdjur. Träd lagrar också väldigt mycket kol och skapar ett behagligare lokalt klimat och minskar risken för extrema temperaturer. Dessutom är alla löv som tappas om våren en utmärkt ingrediens i täckodling, jordfabriker och komposter.

Men vilka träd ska man välja om man vill ha något som växer snabbt? Eller kanske ett som tål framtidens allt vanligare torrperioder och översvämningar? En som vet mycket om det är Henrik Sjöman, vetenskaplig intendent på Göteborgs botaniska trädgård och expert på träd och buskar i Odla med P1.

Han berättar att alla träd genom evolutionen har utvecklat unika strategier för att överleva. En del trädarter satsar på att växa snabbt, andra på att ta tid på sig. Båda metoderna har sina för- och nackdelar. Popplar (exempelvis asp), pilar, björkar, sälg och andra salixarter och en del lönnar är snabbväxande. De kallas ibland konkurrensstrateger. I områden där det finns gott om resurser i form av solljus, vatten och näring försöker de snabbt skaffa sig ett försprång. 

– De investerar i ”billiga” blad och ved, som inte kräver så mycket resurser och kan på så sätt lägga stora resurser på tillväxt och därmed växa mycket snabbare än många andra arter. Men nackdelen för dem är att om de planteras i fattiga miljöer med mindre näring och vatten är de betydligt känsligare och växer inte lika bra, förklarar Henrik Sjöman. 

Stresståliga träd växer långsammare

En helt annan utveckling har de så kallade stresstrategerna anammat. Hit hör exempelvis ekar och många barrträd. De investerar sin energi i dyrare ved och blad eller barr. 

– De skaffar sig tålighet för sämre förutsättningar på bekostnad av kraftig tillväxt. De etablerar sig långsammare, men prioriterar säkerhet och tålighet. När det kommer torra somrar som 2018 eller våren 2023 lönar sig stresstrategernas investeringar. De har förmågan att hålla käften och lida i tysthet medan konkurrensstrateger har en lägre smärttröskel och inte alltid klarar sig. 

Bland trädens strateger finns det ett brett spektrum och många arter tillhör en mellangrupp. Vissa ekar och lindar investerar till exempel i bra tillväxt, men är ändå relativt stresståliga.

Hur ska man då tänka på de olika strategerna när man väljer träd i sin trädgård?
– Har man en trädgård med god tillgång av vatten, näring och solljus så kan man satsa på arter som växer snabbt och som då skapar beskuggning och vindskydd. Har man sandigare jord, ont om resurser och kanske ett torrt läge där gräsmattan gulnar så är det bättre att satsa på träd som gör investeringar i att klara sig på lång sikt. 

Samtidigt behöver man ta hänsyn till klimatförändringarna som troligen kommer skapa ett helt annat klimat i framtiden jämfört med det vi har idag.
– Ja träd är långsiktiga. De kommer troligen överleva dig. 15 år är en kort period för träd. Kanske kan det vara vettigt att satsa på de träd som är mittemellan konkurrens- och stresstrateger och inte bara tänka att de ska vara snabbväxande. Det behövs träd som klarar översvämningar och värmeböljor. Primadonnaträden kommer få det svårare och ovissheten kräver att träden har fler verktyg i verktygslådan. Vi måste redan nu börja fundera på andra träd och det kan behövas en attitydförändring. Ska vi ha långsiktigt hållbara grönmiljöer behövs stora och välmående träd. Med hög tolerans ökar chansen att de blir stora och att de därmed kan leverera ekosystemtjänster som att sänka temperaturer, begränsa kalla vindar, gynna biologisk mångfald och så vidare.

Finns det några arter du vill lyfta ett varningens finger för som kanske inte kommer klara vårt framtida klimat?
– Ja magnolia, körsbär, björkar och en del rönnar som japansk rönn kan få det svårt. De drabbas tidigt av värmeböljor och dessa förväntas bli allt vanligare.

Plantera när som helst

När det gäller själva planteringen och hur man bäst ska göra för att få träd att lyckas i trädgården har Henrik Sjöman en del tips. Ett är att man inte behöver vara så noga när på året man sätter plantan i marken.

– Krukodlade träd kan planteras så länge spaden går i marken. Man måste ändå bevattna trädet i stort sett året om de första två-tre åren för att de ska etablera sig.

Han berättar att när man köper ett träd så råder en obalans mellan rot och krona. Rötterna är för små egentligen eftersom plantorna ska kunna fraktas enkelt. Det hade varit svårt att ta hem träd med utspridda rötter som sträcker sig över flera kvadratmeter. För att återställa balansen behöver man vattna och sköta om rotklumpen när den är i marken. Dels se till att inte rötterna är alltför hårt virade efter att de tryckts ihop i krukan, men också se till att växten får tillräckligt med vatten så att fotosyntesen kan gå på fullvarv. Då kan träden samla energi via bladen och skicka ner den i rötterna som kan växa och återfå rätt balans mellan rot och krona.

Rekommenderar du sådana där vattensäckar som man ofta ser vid offentliga trädplanteringar i städer?
– Ja det är jättebra med säckar som sakta får vattnet att rinna ner i jorden. Då får träden också tillräckligt med vatten. Vattnar du med slang är det risk att det inte kommer ner i jorden eller att du inte vattnar tillräckligt. Man tjänar mycket på att hålla rotklumpen fuktig, men inte blöt, de första 2-3 åren.

Ungefär hur mycket ska man vattna?
– Det beror på marken. En sandig mark kan behöva påfyllning i en 70-literssäck två gånger i veckan. I en lerig jord räcker det med en gång per vecka. Stick gärna ned något i jorden 30 cm och se om det är fuktigt även djupt under marken.

Finns det något annat man ska tänka på innan man planterar ett träd?
– Jag tycker att det är bra att lära känna sin trädgård och hur du vill använda den. Då kan man lättare placera ut träden för att skapa de funktioner som man vill uppnå. Kanske ett träd nära en fasad för att ge svalka eller på en plats som skapar vindskydd eller ett bärträd utanför ett fönster om du vill se mycket fåglar? Utgå från hur du vill uppleva träden. 

Bör man undvika att ha andra växter runt träden under etableringsfasen?
– Om man kan bör man hålla det fritt och ha öppen jord runt träden de första åren. Varje buske, gräs eller ört minskar vätskan som når jorden. Då behöver man i sådana fall vattna mer.

Om man nu vill ha ett stort träd i trädgården, men samtidigt att det ska vara tåligt – är det bättre att köpa extra stora träd från plantskolorna för några tusenlappar extra?

– Ja. Kolla i plånboken vad du har råd med. För långsamväxande och stresståliga träd kan det vara speciellt viktigt att gå upp i storlek.

Listor med tåliga och otåliga träd

Här följer listor på träd som antingen växer snabbt eller är tåliga. Värdena efter varje växtart är hämtade från en databas över svenska växter. De visar hur mycket nektar de producerar, samt hur bra växterna är för den biologiska mångfalden. Mer exakt hur många andra arter som är mer eller mindre beroende av dem. Ju högre värde desto bättre.

Snabbväxande träd

• Popplar (exempelvis asp). Höjd: Upp till 30 meter. Nektar: 3 av 7. Biologisk mångfald: 7 av 8.
• Salix (viden och sälg). Höjd: 10-15 meter hög. Nektar: 7 av 7. Biologisk mångfald: 8 av 8.
• Björkar. Höjd: 15-20 meter. Nektar: 1 av 7. Biologisk mångfald: 8 av 8
• Pilar. Höjd: 5-20 meter. Nektar: 7 av 7. Biologisk mångfald: 7 av 8
• En del lönnar såsom silverlönn (saknar betyg).

Träd som klarar torka

• Valnöt. Höjd: 15-20 meter. Nektar: 2 av 7. Biologisk mångfald: 4 av 8
• Oxel. Höjd: 10-20 meter. Nektar: 5 av 7. Biologisk mångfald: 5 av 8
• Skogsek och bergsek. Höjd: 20-25 meter. Nektar: 1 av 7. Biologisk mångfald: 8 av 8
• Syrener. Höjd: 2-5 meter. Nektar: 6 av 7. Biologisk mångfald: 4 av 8
• Päron. Höjd: 15-20 meter. Nektar: 4 av 7. Biologisk mångfald: 6 av 8
• En del lönnar såsom naverlönn och dvärglönn. Höjd: Upp till 20 meter. Nektar: 6 av 7. Biologisk mångfald: 6 av 8

Träd som klarar översvämningar

• Gråal och klibbal. Höjd: Upp till 20-25 meter. Nektar: 3 av 7. Biologisk mångfald: 6-7 av 8
• Popplar. Se ovan.
• Pilar. Se ovan
• En del lönnar såsom silverlönn. Se ovan.

Träd som är känsliga för översvämningar

• Körsbär
• Äpple
• Päron
• Plommon

Träd som är känsliga för torka

• Magnolia
• Lind
• Björk
• Alar

Läs även

• Guide: Buskar och träd som gynnar biologisk mångfald
• Guide: Gynna vedlevande skalbaggar på ett enkelt sätt
• Guide: Nybörjarrabatt som lockar humlor, bin och fjärilar
• Ny studie: Insatser i trädgården gör skillnad
• Guide: Återanvänd grenar i trädgården