Svenska framgångsrika exempel på naturbaserade lösningar

Sommarens och vårens översvämningar, torka och extremvärme på olika håll i världen innebär stora kostnader för våra samhällen, både i form av lidande för människor, försämrade skördar och i skador på infrastruktur, men det finns lösningar som är både effektiva billiga i jämförelse med alternativen.

– Samhällets kostnader för klimatanpassning kommer att bli mycket stora, lågt räknat hundratals miljarder bara för ras, skred, erosion och översvämning av stadsbebyggelse. Hur det ska finansieras är en fråga som regeringen måste börja ta i. Kommunerna kan själva inte klara det. Med hjälp av naturens lösningar kan vi bidra till att öka den biologiska mångfalden och motståndskraften mot översvämningar och värmeböljor, säger WWFs generalsekreterare Gustaf Lind.

WWF gav tillsammans med Röda korset ut en rapport 2022 som visade att med naturens hjälp kan effekterna av torka och översvämningar minska med 26 procent. Detta genom att till exempel öka växtligheten i städer och återställa våtmarker. Med naturbaserade lösningar kan utvecklingsländer spara 1 000 miljarder kronor år 2030 och knappt 4 000 miljarder år 2050. En nyligen publicerad stor genomgång av över 500 studier visade också att naturbaserade lösningar kan vara viktiga för att klara utmaningar som klimatförändringar och matsäkerhet och att de ger en lång rad andra fördelar.

– Ett starkt ledarskap innebär att kraftigt minska utsläppen enligt Parisavtalet och samtidigt bygga motståndskraftiga städer. Naturbaserade lösningar ger också stora mervärden för människor, biologisk mångfald och stadsmiljön. Glädjande nog finns många positiva exempel, säger Sabina Andrén, expert på hållbara städer på WWF.

Extremväder är här och nu

De allt större hoten från extremväder är inte längre något som bara slår mot samhällen långt borta och i framtiden. De drabbar också länder som Sverige och Norge, vilket visat sig både i år och under torkan 2018.  LRF och Jordbruksverket uppskattar till exempel att försommarens torka reducerade spannmålsskörden med cirka 15-20 procent och sensommarens skyfall och stora regnmängder orsakade ytterligare skada.

– Extremväder som kommer allt oftare är ett långsiktigt hot för det svenska jord- och skogsbruket. Vi behöver fler naturbaserade lösningar som bevarar vattnet i landskapet, till exempel i våtmarker och bevattningsdammar, samtidigt som vi med invallningar och avledning av vatten kan skydda åkermarken från höga flöden och översvämningar, säger Mats Johansson, expert på vattenförvaltning vid WWF.

Exempel på naturbaserade lösningar

Både WWF och Naturvårdsverket nämner en lång rad positiva exempel från Sverige:

Gotland (och på flera andra håll)
Lantbrukare anlägger våtmarker för att minska problem med vattenbrist och samtidigt skapa biologisk mångfald.

Göteborg
100 busskurer har fått gröna tak med fetbladsväxter. På så sätt gynnas både biologisk mångfald och tåligheten mot översvämningar.

Halmstad
Getinge har flera gången drabbats av översvämningar i Suseån. 2017 byggdes skyddsvallar som kombinerade våtmarks- och rekreationsområde med promenad- och motionsvägar. På så sätt gynnas tre övergripande mål: samhällsskydd, naturvård och rekreation.

Malmö
Stadsdelen Augustenborg byggdes om till ekostad redan på 1990-talet för att hantera de många översvämningar som drabbade området. Gröna tak – bland annat en botanisk takträdgård på 9 500 kvadratmeter, rännor och kanaler och fördröjningsdammar i marknivå gjorde att regnvattnet sögs upp på sin väg ner i avloppen. Systemet testades 2014 av ett av de värsta skyfallen som någonsin drabbat Malmö. Försäkringsskadorna i området var bara en tiondel jämfört med resten av Malmö.

Småland
Satsning på mer lövträd i skogarna för att stärka “skogens förmåga att generera ekosystemtjänster och att hantera klimatförändringarnas effekter”. Se film.

Stockholm
Ett planerat projekt som ska använda sprängsten från tunnelbaneutbyggnaden för att skapa undervattensrev och göra sjöbottnar i staden mer levande igen.

Stockholm, Järfälla
En urban våtmark minskar översvämningsrisker och avrinning från bebyggelse.

Stockholm, Norra Djurgården
Dagvatten tas tillvara i Norra Djurgårdsstaden i en “mångfunktionell grönstruktur”. Det skapas även spridningsvägar för djur.

Sundbyberg
Här byggs en aktivitetspark med inbyggd dagvattenfördröjning.

Uppsala, Enköping och Västerås
Har byggt vattenparker som renar förorenat vatten innan det släpps vidare ut i Mälaren. Miljön gynnar dessutom den biologiska mångfalden i området och ger en fin miljö för rekreation och friluftsliv.

Vellinge
En skolgård i Skåne har fått en amfiteater, utrymme för rekreation och idrott och en trädgård för naturpedagogik, som samtidigt kan ta emot stora mängder regnvatten.

Ängelholm
Farthinder i kommunen har byggts som regnbäddar som både minskar översvämningsrisk och ökar trafiksäkerheten. Dessutom har man flätat staket av vide för att motverka erosion på sandstränder och för att skydda bebyggelse vid stormar och extremt väder.

Örebro
Tar fram lekplatser där grönskan har både en biologisk och pedagogisk funktion.

Läs även

• Naturbaserade lösningar fungerar och ger positiva sidoeffekter
• Naturbaserade lösningar kan hjälpa Kapstadens vattenbrist
• Låta skogar växa – effektivare och billigare klimatlösning än trädplantering
• Hög risk att 1 av 4 i världen blir utan dricksvatten
• En femtedel av världens våtmarker har försvunnit – värre i Sverige
• Matproduktion i städer kan gynna biologisk mångfald

Källor: WWF, University of Surrey och WWF