Små förändringar kan göra skötsel av vägrenar till viktig naturvård

Blomrik vägren. Foto: Anna D. Sundahl

Bara i Sverige består marken längs kraftledningsgator, vägrenar och järnvägar av ungefär 400 000 hektar. Med små justeringar och till en låg kostnad skulle dessa områden kunna gynna biologisk mångfald. Det visar ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ohio State University.

Miljömålet ”Ett rikare odlingslandskap” ser inte ut att nås i Sverige. Tvärtom går utvecklingen åt fel håll.

– Ungefär hälften av Sveriges rödlistade arter kan påträffas i odlingslandskap. En tredjedel är beroende av dem, berättade Ulf Gärdenfors, tf chef för ArtDatabanken, på konferensen Flora- och faunavård i april 2018.

En möjlig dellösning som presenterades på konferensen, och som vi skrivit om förr här på Natursidan, var att utnyttja vägrenar, järnvägar och kraftledningsgator. Nu har en ny studie släppts som tar upp samma fråga. De hotade arterna i jordbruksmarkerna kan kanske hitta ett annat hem?

LÄS ÄVEN: • Skötseln av 60 000 mil vägkanter i teorin och praktiken

– Många av ängarnas och hagarnas växter och djur kan man hitta i anslutning till infrastruktur, som vägrenar, kraftledningsgator och längs med järnvägar. Dessa infrastrukturmiljöer hålls öppna, men undantas samtidigt från ett intensivt brukande. Detta skapar goda förutsättningar för många av de arter vi förknippar med ängs- och hagmarker, säger Erik Öckinger, forskare vid institutionen för ekologi, SLU och en av författarna bakom artikeln.

LÄS ÄVEN: • Fantastisk biologisk mångfald i förbisedda marker

Studien visar att sällsynta växt- och djurarter kan hittas vid exempelvis vägkanter och att dessa miljöer kan innehålla minst lika många arter som i ”de livsmiljöer som naturvården traditionellt fokuserat på”.

– Det läggs redan ned stora resurser på att sköta dessa miljöer för att hålla dem öppna. Om man genom små ändringar kan anpassa denna skötsel för att gynna biologisk mångfald kan man göra stora vinster för naturvården utan att det behöver kosta särskilt mycket, säger Erik Öckinger.

Det är Trafikverket som ansvarar för skötseln av vägkanterna och de har sedan mitten av 90-talet haft ett regeringsuppdrag att ta hänsyn till vägkanternas biologiska mångfald. När Natursidan.se intervjuade Trafikverkets miljöspecialist Mats Lindqvist 2017 berättade han att det är vagt uttryckta mål och svårt att veta vad de egentligen innebär. Dessutom finns det konflikter med andra mål i verksamheten.

Våren 2018 gav Trafikverket Centrum för biologisk mångfald i uppdrag att ta reda på hur Trafikverket kan bidra till att nå miljömålen på ett kostnadseffektivt sätt och för att ta fram kunskap för framtida åtgärder som ska säkra landskapets naturvärden.

LÄS ÄVEN: • Ny rapport om hur invasiva arter längs med vägrenar ska bekämpas

– Centralt i projektet blir att studera åtgärder som redan genomförts eller som genomförs nu, och se vad vi kan lära oss av dessa för att i framtiden kunna bli ännu effektivare. Forskning innebär att ta fram säkrade kunskaper, och det är därmed en viktig kugge i en läroprocess, säger J-O Helldin, projektledare för TRIEKOL III –Trafikverkets forskningsprogram om transportinfrastrukturens inverkan på biologisk mångfald och landskapsekologi.

Forskarna från SLU och Ohio State University anser att det behövs mer studier för att exempelvis förstå hur det går för växter och djur att överleva och fortplanta sig i dessa infrastrukturmiljöer jämfört med på ängar, samt om insekter löper stor risk att dödas av trafiken om de lockas till vägrenar.

Källa: SLU