Ny guide visar vägen för blomrika vägkanter

Blommande vägkant. Foto: Erik Hansson

Det finns 60 000 mil bilvägar i Sverige. Att sköta vägkanter på rätt sätt är en ”gratis” möjlighet att bidra till biologisk mångfald. Nu har två nya foldrar tagits fram för att inspirera till att skapa blommande, artrika vägkanter i hela landet. Båda finns att ladda ner här under.

– Den biologiska mångfalden är hotad. Alla rapporter pekar i samma riktning. Vi är beroende av den och har en moralisk skyldighet att värna den för dess egen skull, berättar Ebba Werner som länge varit en stark röst inom miljörörelsen.

Hon började engagera sig för miljön på 1970-talet och har vunnit pris för sina insatser. Hon gick tidigt med i fågelföreningar, var med och inventerade växter för landskapsflororna i Halland, Småland och Skåne, blev ordförande för Naturskyddsföreningen i Halmstad och började engagera sig i skogsfrågor. Den nybildade skogsgruppen i Halland kunde konstatera att naturhänsynen i skogen var usel och den erfarenheten från skogsgruppen ledde till vad som skulle bli en av hennes viktigaste projekt.
– För snart 20 år sedan blev jag tillfrågad om jag ville vara med och bilda en skötselgrupp, som skulle ta tag i länsförbundets 30 hektar stora gård Björkelund, som höll på att växa igen med gran. Det konkreta arbetet där för mångfalden och att öppna upp och inspirera andra känns fortfarande väldigt viktigt och stimulerande. Man lär sig hela tiden, vilket jag gillar. Vi har lyckats väl: till vår slåtter kommer runt 50 personer i alla åldrar!

Insektsdöden flyttade fokus
Intresset för vägkanter väcktes när det kom rapporter från Nordtyskland om de stora insektsförlusterna. 75 procent av de flygande insekter hade försvunnit de senaste 30 åren. Eftersom insekter sedan länge var ett av Ebbas huvudintressen ville hon göra något.

– Jag tyckte detta var så stort och allvarligt att Sverige, eller åtminstone Naturskyddsföreningen, borde stanna upp. Jag vet att grundorsaken är det rationaliserade jord- och skogsbruket men att ens försöka ändra detta kändes som en alltför gigantiskt uppgift.

Från sin tid med inventeringar var Ebba väl förtrogen med vägkanterna och deras potential. En potential som borde vara enkel att utnyttja.
– Att få till en ”synvända” och gå från golfbaneestetiken till det blomrika handlar ju ”bara” om att ändra klipptider, något förenklat!

Hon skrev för första gången en motion till Naturskyddsföreningens riksstämma och åkte för att ”försvara” den i juni 2018. Den antogs dock inte.
– Jag är nog lite för envis för att ge mig och, måste jag betona, har senare fått mycket stöd och pushning från Naturskyddsföreningen riks. Nu tar de dessutom upp foldrarna till tryck och införlivar dem i sin Rädda bina-kampanj.

Slåtter är nödvändigt. Men inte kortsnaggning från tidig vår till sen höst, utan slåtter tidigast i mitten av augusti så blommorna får blomma och insekterna får flyga. Bäst är också om det avslagna bortförs för att undvika gödsel­ effekten.

/Citat från ”Blomrika vägkanter”-foldrarna

Vad är din förhoppning med foldrarna?
– Jag hoppas att de skall inspirera till vägkantsskötsel som ger blomrika vägkanter med mångfald, men inte lupiner! De vänder sig framför allt till kommuner och de som sköter enskilda vägar. Jag känner att foldrarna kan bli en inträdesbiljett för frågan och att de som känt ett motstånd mot rådande vägkantsskötsel får stöd och argument utifrån dem.

Artrik vägkant på Öland. Foto: Erik Hansson

Det verkar ju så givet och enkelt att ändra klipptiden för att skapa en blomrik vägkant – vad skulle du säga är de största utmaningarna?
– Det är nog att få till en synvända! ”Fint till midsommar” är tyvärr idag det kortklippta och välsnaggade, inte det blomrika. Det välskötta är synonymt med det kortklippta precis som i flertalet trädgårdar. De flesta ser helt enkelt inte vägkanten och kommer nog inte ihåg eller har inte ens upplevt hur det kunde se ut förr.

Det finns också tekniska utmaningar. Idag lämnas all grönmassa kvar efter klippning vilket göder växterna och tillsammans med en längre växtsäsongen med det nya klimatet så gynnas gräset.
– Eftersom ingen efterfrågan eller ekonomiskt incitament funnits har man heller inte utvecklat maskiner för uppsamling. Många vägkanter behöver renoveras helt med bortförande av det översta markskiktet. Men i England har man lyckats så varför skulle inte vi kunna vända utvecklingen!?

Och en förändring behövs. Det återstår bara en bråkdel av Sveriges ängar, ett av våra artrikaste ekosystem, och allt fler naturbetesmarker överges. I den här situationen kan vägkanter fylla en funktion.
– Vägkanter är en viktig reträttplats för många organismer. De löper genom alla naturtyper och är en ”gratis” möjlighet att bidra till biologisk mångfald. Uppehållsplatser och spridningskorridorer.

Med sina foldrar, vackert illustrerade av Frida Nettelbladt, och kampanjen från Naturskyddsföreningen har Ebba Werner sin förhoppning klar:
– Kanske kan nästa år bli ”Den blomrika vägkantens år”!

Vägkantsfoldern för södra och mellersta Sverige. Klicka här för att ladda ner den som pdf.
Vägkantsfoldern för norra Sverige. Klicka här för att ladda ner den som pdf.

LÄS ÄVEN:
Enkel ny skötselplan ska få Storbritanniens vägkanter att blomma ut
Små förändringar kan göra skötsel av vägrenar till viktig naturvård
• Skötseln av 60 000 mil vägkanter i teorin och praktiken
• Fantastisk biologisk mångfald i förbisedda marker
•