Mata fåglarna på vintern – håller dem friska

Småfåglar försöker spara energi när det är kallt. Under vintern sänker de sin kroppstemperatur på natten med flera grader. Men om de drabbas av en infektion bekämpas den genom att kroppstemperaturen höjs.

Hannah Watson, biolog vid Lunds universitet, berättar att de i sin nya studie undersökte hur födotillgången under vintern påverkar balansgången mellan att spara energi och att bekämpa infektioner. Det visade sig att talgoxar som matas under vintern inte behövde sänka sin kroppstemperatur under natten lika mycket som fåglar utan tillgång till mat. Deras energi räckte till en högre kroppstemperatur och därmed ökad chans att klara infektioner.

– Vi förväntade oss att fåglar som hade tillgång till fågelmatare skulle ha mer energi för att bekämpa en infektion och att de därför skulle visa en starkare feberrespons. Men våra resultat visar det motsatta – fåglarna som inte hade tillgång till en pålitlig födokälla reagerade starkast på en infektion. Detta för att uppnå samma febertemperatur som fåglar med extra mat. Många människor tycker om att mata fåglar. Vår studie visar att detta kan ha en positiv inverkan på våra småfåglars förmåga att bekämpa en infektion, säger Hannah Watson.

Samtidigt finns det viss ökad risk för smittor kopplade till fågelmatning, åtminstone vid fågelbord där fåglarna står i maten och därmed även bajsar i den. Det skulle kunna leda till att fåglarnas immunförsvar blir mer tolerant enligt forskarna. De anser också att resultaten är viktiga inför en framtid när klimatförändringar och mänsklig aktivitet kommer leda till att allt fler virus hittar till nya områden.

Tidigare studier har visat att att gråsparvar som lever i områden med mycket nattbelysning har ökad risk att bära på virus.

Läs även

• Så skapar du en bra fågelmatning
• Hur påverkar matning och holkar fågelfaunan?
• Studie: Fåglar blir inte beroende av matning
• Talgoxar har utvecklat längre näbbar som anpassning till fågelmatning
• Nattbelysning kan öka risken att gråsparvar sprider nilfeber

Källor: Lunds universitet och Journal of Animal Ecology