Gå till innehållet

Björkstekelns larver.

Giftiga larver sprider sig i landet – rapportera fynd

Blåsvart björkstekel har hittills hittats på flera håll i södra Sverige och dess giftiga larver har orsakat flera dödsfall hos tamdjur som råkat få i sig larverna.

Under sommaren håller blåsvart björkstekel till uppe i björkarnas trädkronor, men i augusti-september rör den sig på marken för att bilda puppor. Det är också vid den här tiden som boskap och tamdjur kan råka äta larverna och det kan i värsta fall leda till döden. Det finns rapporter om nötkreatur, får, getter och hundar som dött. Giftet är släkt med det som finns i flugsvamp och skadar främst levern hos djuren och eftersom förloppet är snabbt kan de snabbt dö efter att ha visat symptom som slöhet och skakningar.

Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt är “behandling ofta utsiktslös”. Markägare som har får där det skett angrepp på björkar rekommenderas att stängsla in björkarna så att inte fåren ska råka få i sig larverna. Angripna björkar har ofta grenar med helt kalätna blad där bara mittnerven sitter kvar, medan andra delar av trädet är fritt från angrepp.

Sprider sig snabbt – rapportera fynd

Stekeln hittades för första gången i Falsterbo i början av 2000-talet och hittills har den spridit sig snabbt till Kronobergs län, Hallands och Blekinges kustområde, samt hela Skåne. Nu har den även rapporterats strax utanför Emmaboda, rapporterar länsstyrelsen i Kalmar och ber allmänheten att vara uppmärksam och rapportera fynd på Artportalen.se eller till art.och.friluftslivsenheten.kalmar@lansstyrelsen.se.

Så känner du igen larven

Det kan vara svårt att artbestämma larver. Många arter är svåra att skilja från varandra, men den blåsvarta björkstekelns larver är 1,5–2,5 cm långa och färgstarka. De är gula med svarta ränder längs ryggen. På undersidan sitter tre par kraftiga svarta fötter efter huvudet (bröstfötter), samt små svarta bukfötter (bakom bröstfötterna) på resten av underkroppen. Växtstekellarver kan vara väldigt lika fjärilslarver, men de förstnämnda har fler bukfötter (cirka 6 par) än fjärilslarverna (högst 4 par).

Det är de fullvuxna steklarna som gör namnet logiskt med sin blåsvarta färg. De är nu 1-1,5 cm långa och svärmar i juni. Äggen läggs inuti björkens bladkanter, som då får en liten bula över varje ägg. Skogsstyrelsen skriver att under åren 2013-2015 kunde blåsvart björkstekel kaläta björkar helt, men efter 2016 har två arter parasitsteklar som äter björkstekelns larver etablerat sig i Sverige och därmed har utbrotten begränsats. 2021 skedde dock ett nytt utbrott i Kronobergs län, framför allt mellan Tingsryd och Växjö.

– Skadorna är inte särskilt allvarliga för björkarna eftersom kalätningen sker sent på säsongen då det mesta av årets tillväxt är färdig. Upprepade kalätningar skulle dock kunna orsaka tillväxtminskning, möjligen också minskad motståndskraft mot rotröta, skriver Skogsstyrelsen.

Läs även

• Giftig, invasiv fjäril sprider sig i England
Parasiters viktiga roll i ekosystemen
• 70 insektsforskare varnar för klimatkrisens konsekvenser
• Fjäril anpassar sig snabbt till ett liv i norr
• Stor studie: Var fjärde insekt borta sedan 1990

Källor: SVT Småland och Skogsstyrelsen

Mer att läsa