Blir det allt färre insekter i världen? I sådana fall – varför?

Humla. Foto: Stefan Persson 

Har antalet insekter i världen minskat och hur mycket i sådana fall? Det är svårt att visa med forskning eftersom det råder brist på tillförlitlig data, men enligt en artikel i Science har mängden insekter i vissa områden minskat med så mycket som 78 procent.

– Vi är ganska bra på att ignorera de flesta okarismatiska arterna. Dit räknas de flesta insekterna, säger Joe Nocera, ekolog vid universitetet i New Brunswick i Kanada till Science.

Kanske är det därför det inte finns så mycket långsiktig forskning kring insekter och deras antal, men en grupp hängivna amatörentomologer i Krefeld society har data från fler än 100 naturreservat i västra Europa sedan 1980-talet. De har upptäckt med hjälp av samma fångstmetoder (malaisefällor) att mängden insekter som de fångat minskat med så mycket som 78 procent mellan 1989 och 2013. Lika illa var resultaten med samma metod 2014 efter och på över ett dussin andra platser upptäckes också dramatiska nedgångar i antalet insekter.

Det är ingen som vet hur representativt de här fynden är för hela världen eftersom det forskats så lite på insektsmängd. I Tyskland har man kunnat se att många insektsarter helt försvunnit från stora områden som de tidigare ofta kunde upptäckas på. Det gäller exempelvis de biliknande blomflugorna, som är viktiga pollinatörer.

Inte så förvånande resultat

Vad beror då minskningen på. Ulf Gärdenfors, professor vid SLU och ställföreträdande chef för Artdatabanken, är inte förvånad över att insektspopulationerna minskar, däremot över hur kraftig minskningen tycks ha varit.

– Så länge vi omvandlar och fragmenterar landskapet så förloras livsmiljöer för insekter. Minskande livsutrymme leder till minskande populationer.

Det är också en av huvudanledningarna som artikelförfattaren i Science lyfter fram. Stora ytor av insekternas livsmiljöer har gjorts om till vete- och majsfält med väldigt lite variation och därmed också väldigt lite insektsliv. Den ökande användningen av gödningsmedel gynnar gräsarter (dit exempelvis vete, havre, råg och majs tillhör) istället för varierade vilda blommor som insekterna föredrar. Dessutom lockas insekterna av städernas ljus och störs i sin förökning.

En annan faktor är insektsbekämpningsmedel med neonikotinoider som försämrar honungsbins, humlors och solitärbins förmåga att navigera och kommunicera. En ny studie på parasitsteklar – pollinatörer som lever av andra insekter och också är viktiga byten för större djur – visade att om de utsätts för enbart 1 nanogram av en vanlig neonikotinoid så halveras parningsfrekvensen och försämrade honornas förmåga att hitta värddjur som krävs för att arten ska föröka sig. Från populationens synvinkel är det som att de exponerade insekterna är döda, säger entomologen Lars Krogmann, vid Stuttgart Natural History Museum i Tyskland.

Ingen har dock kunnat bevisa att bekämpningsmedlen ligger bakom minskningen. Det är till exempel inte helt lätt att få fram data om vilka medel som används på fält i närheten. Så även om minskningen är tydligt belagd av stora mängder data är det svårt att förstå och veta vad man ska göra med datan.

Den slutsatsen bekräftar även Ulf Gärdenfors:
– Det finns småinventeringar här och där, som gjorts i begränsade områden och av specifika arter som kan användas för att göra vissa jämförelser, men de är inte kvantitativa. Det är extremt dåligt med sådan data. 

Han berättar också att det är sällan det finns exakta uppgifter om hur en gammal inventering gjordes. Det innebär att det är svårt att göra om insektsräkningen på samma sätt och därmed också svårt att jämföra resultaten mellan olika år.

I Storbritannien går det bra för en insektsfamilj – bladlössen
Ett liknande dilemma finns i Storbritannien. Här har det gjorts mätningar på insektsbiomassa på olika platser mellan 1970 och 2002. I södra delen av landet märks ingen större skillnad i mängden insekter, men däremot i vilka insekter som fångas. Bladlöss har till exempel klarat sig bra i det nya jordbruket. Många av deras insektsfiender har minskat i antal, de rör sig över stora ytor, klarar sig i många olika miljöer och vissa arter förökar sig så snabbt att de utvecklar ett motstånd mot bekämpningsmedlen medan deras fiender faller bort.

Det minskande antalet insekter märks också, enligt Joe Nocera, ekolog vid universitetet i New Brunswick i Kanada, på att många insektsätande fåglar minskar i antal, så som svalor och tornseglare. Om 4 av 5 insekter i ett område försvinner får det såklart stora konsekvenser även för insektsätande fåglar.

Ett stort problem för forskarna är att det inte finns tillräckligt med data. Det verkar som att det finns kopplingar, men de är svåra att bevisa och eftersom vi inte kan gå tillbaka i tiden kommer vi heller aldrig få fram datan, menar Joe Nocera.

Malaisefälla för att fånga och inventera insekter. Foto: Pmau, CC BY-SA 4.0

Dave Karlsson, stationschef på Station Linné, har varit involverad i det svenska malaisefälleprojektet sedan 2003. Efter att artikeln om de minskande insekterna publicerades i Science har flera forskare hört av sig till honom och visat intresse för att starta egna projekt med malaisefällor för att avgöra hur det går för insekterna i deras områden. I Sverige kommer Station Linné snart inleda en ny insamling för att få ”mer kött på benen” om vad som hänt sedan 2003. 

– Jag kan inte säga att forskarna som gjort undersökningen som artikeln baseras på har fel, säger Dave Karlsson. Det verkar vara en riktig undersökning och det är ett alarmerande resultat som måste tas på största allvar och undersökas närmare. Men jag skulle inte våga säga att insekter minskat så mycket. Jag vill undvika att ropa på vargen och har själv exempelvis inte märkt av en sådan minskning under de 20 år jag arrangerat nattfjärilsexkursioner. 

Förhoppningsvis leder diskussionen om allt färre insekter åtminstone till mer forskning så att vi får större klarhet i frågan.

Erik (3555 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!