Gå till innehållet

Utespindlar och innespindlar – olika strategier på vintern

Zebrahoppspindel. Foto: Jesper Örtlund, CC BY-SA 4.0

Vissa spindlar trivs inomhus under vintern och fångar effektivt husflugor, ättiksflugor och andra byten. Andra spindlar har du kanske råkat få in med granen och vill egentligen spendera vintern utomhus, trots kylan. I den här artikeln hjälper spindelexperten Kajsa Mellbrand oss att reda ut hur spindlar vill ha det under vintern.

Vi börjar med det viktigaste: Nästan alla spindlar är förvisso giftiga, men ingen spindel som lever i Sverige är farlig för människor. Med denna vanliga fråga ur världen kan vi börja titta närmare på denna fascinerande djurgrupp. De kanske är mest kända för att de spinner nät som de fångar sina byten i, men det finns också arter som hoppar på sina byten – hoppspindlarna. Dessa är riktiga tuffingar. Förutom att de kan ge sig på byten som är större än de själva så övervintrar de också utomhus.

Zebrahoppspindlar (se ovan) och murhoppspindel är två vanliga hoppspindlar som gärna bor på husväggar och kan därmed ibland råka hamna inomhus.

– Men hoppspindlar generellt mår jättedåligt inomhus och behöver verkligen komma ut. De är också supertåliga – i naturen övervintrar sebraspindlar i ett litet silkesbo under stenar eller lavar på klippor, det vill säga där de inte alls får samma skydd mot låga temperaturer som de många som övervintrar nere i översta marklagret, berättar spindelexpert Kajsa Mellbrand.

Knätofsspindeln kan ibland följa med hem från blomsterhandeln. Foto: AJC1 (Uloborus plumipes), CC BY-SA 2.0

Hon är även grundare och administratör för Facebook-gruppen Spindelnätet med runt 20 000 medlemmar. Där frågar många vid den här tiden på året vad man ska göra med spindlar som man hittar inomhus när det är kallt ute. Ska man låta dem vara eller släppa ut dem i kylan? Svaret är att det beror på.

– I Sverige är majoriteten av våra spindelarter anpassade att leva utomhus i svenskt klimat, de inte bara överlever utomhus utan behöver rentav en köldperiod – en eller till och med ett par övervintringsperioder i kyla. De mår dåligt inne i vårt varma, torra inomhusklimat, men kan ändå leta sig inomhus i jakt på en varm övervintringsplats – utan att förstå att inomhusmiljön faktiskt är farlig för dem. Vårt inomhusklimat är ofta torrare än en öken, och svenska spindlar är inte anpassade till ökentorka och hög värme dygnet runt.

Så många spindlar som hittas inomhus är utomhusarter som hamnat fel, exempelvis hoppspindlar. De bör släppas ut. Men det finns både innespindlar som klarar av vårt inomhusklimat och utespindlar som behöver övervintra kallt.

Större husspindel är vanlig inomhus. Det är en av få arter som klarar sig i våra torra, varma hus. Foto: Wing, CC BY-SA 3.0

Till innespindlarna hör exempelvis de vanliga större och mindre husspindel, fettspindel (som folk ibland förväxlar med svarta änkan) och större dallerspindel.

– Musspindlarna (släkte Scotophaeus) kan ibland också klara sig inomhus, beroende på förutsättningar, men är egentligen utomhuslevande. Av dessa kan alla utom större dallerspindel leva både inomhus och utomhus, dallrarna klarar däremot inte av vinterkylan. Har spindlar som klarar sig både inne och ute slagit sig ner inomhus, låt dem gärna stanna, men vill man absolut inte ha dem där kan det funka att släppa ut dem på en skyddad plats som är ett lämpligt habitat för arten.

Fettspindel är en liten, mörk och glansig art som trivs inomhus. Foto: NobbiP, CC BY-SA 3.0

I stort sett alla andra arter är utespindlar som man med gott samvete kan släppa ut i kylan (se dock nedan för hur de bör släppas ut). Alla arter i familjerna hoppspindlar, snabblöparspindlar, vargspindar och hjulspindlar är till exempel utespindlar. Även grön bladspindel och kärrspindel är utearter som ofta letar sig inomhus om hösten. Detta gäller även om det är väldigt kallt ute.
– Många blir oroliga för att den spindel de hittat inomhus inte ska klara sig när den kommer ut i kylan. Så här ligger det till: Svenska arter är som sagt i de allra flesta fall väl anpassade att klara av svenska vintrar. De har köldanpassningar som att bilda olika varianter på “antifrysvätska” i blodet, som gör att de inte bara överlever utan till och med kan vara lite smått aktiva även runt och en bit under nollgradigt, berättar Kajsa Mellbrand.

Större dallerspindel är en inomhusart som ofta hittas högt upp i taket. Foto: Аимаина хикари, CC0

Varmare platser även på vintern

Och även om det är långt under nollan på termometern så finns det många platser som är varmare och som spindlarna kan hitta. De kan till exempel övervintrar i det översta marklagret där det sällan blir kallare än runt nollgradigt även om det är betydligt kallare en bit upp i luften där vi placerar våra termometrar.

– Det är viktigt att komma ihåg när vi bedömer väder att vi mäter vår egen livsmiljö, inte spindlarnas – förhållandena i det mikrohabitat där krypen finns kan vara rejält annorlunda. Även om din termometer visar tio minus är det sällan mer än någon grad under nollan nere i det där översta marklagret under snön.

Fönsterspindel är namnet till trots en utespindel som helst lever på trädstammar. Foto: David Short, Amaurobius fenestralis (FG), CC BY 2.0

Ta hänsyn till spindlarnas köldanpassning

För dig som vill visa ordentlig hänsyn till utespindlar som hittas inomhus finns det mer att göra. Om spindeln precis kommit in, till exempel med ved eller julgranen kan du släppa ut den direkt. Då har den kvar sin köldanpassning.
– Om du däremot misstänker att spindeln varit inomhus en lite längre tid kanske den inte har kvar sina köldanpassningar längre. Det betyder inte att den ska stanna inomhus, eftersom det för de flesta utearterna nästan alltid är en dödsdom, men om det är flera minusgrader ute kan den behöva lite hjälp med att få tillbaka sina köldanpassningar innan den släpps ut. Det är enkelt gjort – låt spindeln bo i en burk i kylen uppemot en vecka, släpp sedan ut den.

Det har även betydelse var du släpper ut den. Om det är minusgrader kan det vara bra att släppa spindeln på en plats där den enkelt kan söka skydd ganska snabbt, eftersom den är sårbar ute på öppen mark när den blir långsam av kylan.

– Släpp gärna spindeln på ett ställe där det kan finnas lämpliga övervintringsställen för arten, så att den snabbt hittar till en sådan plats. Marklevande arter och även de som lever en bit upp i vegetationen under sommarhalvåret övervintrar oftast i översta marklagret, då kan till exempel i eller vid en lövhög, rishög, plats med mycket mossa eller liknande vara lämpliga att släppa dem på, säger Kajsa Mellbrand.

Snabblöpare ser väldigt platta ut och är en grupp som är väldigt svåra att se skillnad på. I naturen hittas de ofta på trädstammar. Foto: Donald Hobern Philodromus aureolus, CC BY 2.0

Nätvävare och klättrande arter som lever högre upp i träd och buskar kan vilja ha ett krypin till exempel i en vägg, vedstapel, vintergrönt barrträd/buske eller en grovbarkig trädstam (till exempel tall). Arter som större skuggspindel, fönsterspindel och brokig barksnabblöpare som vi är ganska vana att se på våra husväggar lever i naturen ofta på trädstammar, och övervintrar då under barken.

Är du trots denna genomgång osäker på vad du ska göra med en spindel som du hittat? Eller har du andra frågor om spindlar? Vänd dig gärna till Spindelnätet – där brukar kunniga personer ge bra råd.

Mer att läsa