Sjukdomsläget för Sveriges vilda djur 2022

SVA:s övervakning av sjukdomar hos landets vilda djur görs med hjälp av privatpersoner, fågelskådare, jägare och andra som hittar och rapporterar in fynd av döda eller sjuka djur. Varje år sammanställer SVA en rapport, Sjukdomsövervakningen av vilda djur i Sverige, med det senaste årets statistik. Under 2022 registrerades 3 528 kroppar eller kroppsdelar. 274 av dem hade sjukdomar som ska anmälas till Jordbruksverket och Världshälsoorganisationen för djurhälsa.

Årets kanske mest omtalade sjukdom hos vilda djur var fågelinfluensan som slog hårt mot vissa fågelarter under 2022. Sammanlagt påträffades den hos 24 fågelarter och under sommaren kom det in mängder av rapporter via SVA:s tjänst rapportera vilt. Enbart under juni och augusti kom det in 3 680 rapporter, vilket kan jämföras med 298 rapporter under samma period 2021. Det rapporterades bland annat 768 havssulor, 726 alkfåglar (sillgrisslor och tordmular) samt 324 gäss och svanar. Rapporterna kan dessutom gälla flera individer.

Vissa fågelarter drabbades hårt av fågelinfluensan. I kolonier med kentsk tärna dog 50-95 procent av ungarna.

– Det är sällan som viltsjukdomar leder till att populationer som helhet påverkats, men ett exempel är förekomsten av gulknopp som efter några år har lett till att antalet räknade grönfinkar har minskat drastiskt, säger Erik Ågren, veterinär och patolog på SVA samt redaktör för rapporten.

Sjukdomar hos stora däggdjur

En annan övervakning sker inom jakten. SVA sammanställer statistik från alla laboratorier i Sverige och kunde konstatera att 6 av nästan 114 000 prover på vildsvin innehöll trikiner. Även våra rovdjur var till viss del drabbade; brunbjörn 2 av 476 fall, lodjur 6 av 110 och 2 av 32 vargar. Ingen av 162 undersökta rödrävar hade trikiner 2022.

Människor kan smittas om man äter kött med trikiner som inte upphettats till närmare 70 grader. Trikiner är larver som kan utvecklas till vuxna maskar i mag- och tarmkanalen. De kan då producera nya larver, som vandrar ut i kroppen via blodet och lymfan. Det kan ge allt från milda fall till svåra, dödliga tillstånd. Sjukdomen smittar inte från människa till människa och är ovanlig i Sverige.

Flera positiva besked

Förutom smittor som hittats i Sverige tar rapporten också upp sjukdomar som vi fortfarande slipper. Som till exempel Afrikansk svinpest, en fruktad och allvarlig virussjukdom som bara drabbar både vildsvin och tamsvin. Sjukdomen har ännu inte hittats i Sverige, men övervakningen är viktig för att kunna stoppa eventuella utbrott tidigt. Inte heller nilfebervirus eller usutuvirus hittades i Sverige 2022 och det hittades bara en räv med dvärgbandmask under 2022. I år har dock två fynd konstaterats.

Allt fler stenmårdar skjuts

SVA konstaterar också att det skjutits och skickats in 23 individer av stenmård under 2022, jämfört med två exemplar 2021. Stenmården dödas eftersom den anses invasiv. Artdatabanken bedömer dock att “ingen känd risk” föreligger. Läs mer om varför stenmården jagas i den här artikeln.

Stenmård skiljer sig från mård genom att den har en vit halsfläck (mårdens är gul), att trampdynorna inte täcks av päls och att nosen är ljus istället för svartfärgad.

Läs även

• Nuvarande utbrottet av fågelinfluensa största i modern tid
• Trikiner funna hos björn och vildsvin – kan smitta människor
• Tumlare smittad av fågelinfluensa
• Därför jagas stenmård i Sverige

Källa: Rapporten, SVA och Folkhälsomyndigheten