Ny svensk bok om små fjärilar

Att det blir en bok på svenska om mott är till viss del SLU Artdatabankens förtjänst. Håkan Elmqvist och Göran Liljeberg fick förfrågan om att skriva om mott till bokserien Nationalnyckeln, som SLU Artdatabanken ger ut.

– Men det blev inget av med det. Då hade jag dock påbörjat arbetet, berättar Håkan Elmqvist.

Istället för en tjock volym i Nationalnyckeln-serien blev det en helt annan form: en behändig fälthandbok vid namn “Mottfjärilar i Sverige”. Precis som de andra böckerna från Stockholms entomologiska förening om exempelvis nyckelpigor, bärfisar, gräshoppor, humlor och hans egen bok om fjädermott.

Håkan Elmqvist är en erfaren entomolog och författare som varit intresserad av småkryp hela livet. Framför allt fjärilar, men han har bland annat hittat en ny gräshoppsart och en ny myrlejonsländeart för Norden. Han har dessutom översatt och skrivit en lång rad böcker om småkryp. Exempelvis “På jakt efter små djur i hus och trädgård”, “Fjädermott i Norden” och tillsammans med Göran Liljeberg den rejäla “Sveriges fjärilar – En fälthandbok över Sveriges samtliga dag- och nattfjärilar” som tar upp de flesta av landets över 2 700 storfjärilsarter.

Men fjärilarna är inte någon perfekt uppdelad grupp med tydliga gränser. Det gäller även Sveriges ungefär 230 mott. Möjligen kan man påstå att motten är rätt bra på att bryta mot de inoficiella “reglerna”. Alla fjärilar brukar delas in i dagfjärilar och nattfjärilar, men det finns en hel del nattfjärilar som även är aktiva på dagen. Det gäller bland annat motten. En annan vanlig indelning är att skilja på storfjärilar och småfjärilar. Motten tillhör småfjärilarna, men vissa arter är större än en del “storfjärilar”.

Vad skiljer egentligen motten från andra fjärilsgrupper?
– Det är lite svårt att generellt säga något om skillnaden gentemot andra fjärilar eller vad som är gemensamt för motten. De har ofta oproportionerligt långa antenner och flera av motten påminner något om mätare och nattflyn, men det har även med levnadssätt att göra.

Håkan Elmqvists förhoppning är att boken om mott kan sporra ett intresse för gruppen.

– Mott är en bra inkörsport till småfjärilar, precis som dagfjärilar är en bra inkörsport till andra fjärilsgrupper. En sådan här bok kan ge möjlighet att fördjupa sig i hur motten lever och att leta upp dem.

När man googlar mott så får man framför allt upp artiklar om hur man ska bekämpa dem. En del mott käkar populära växter som kål och krusbär – hur skulle du vilja bemöta synsättet att mott är “skadedjur”?
– Motten är en framgångsrik fjärilsgrupp. Precis som alla grupper har de en roll i naturen. Många av dem suger nektar och bidrar därmed till pollineringen och vissa mott är nedbrytare med larver som äter frön. Då kan det hända att de angriper upplag av frön som vi människor odlar fram. Då påverkar motten vår ekonomi och är då skadedjur per definition. Men det är precis som med malar – folk tror att de är hemska. Men det finns flera olika malfamiljer och hundratals arter. Bara två kan orsaka skador på kläder. Det är likadant med motten. Bara ett fåtal lever av spannmål.

Om vi istället ser mott som något spännande som vi vill uppleva – hur ska vi bära oss åt för att se många arter i sin egen trädgård?
– Mott finns utspridda lite överallt. En trädgård med många olika växtarter, kompost och annat och som inte bara består av gräsmatta och planterade rosor kommer ha mer insekter och då även mott. Att ha en så stökig trädgård som möjligt är nog det bästa för motten. Vill man undvika alltför mycket skador från “skadegörare” kan det vara klokt med växelbruk och att odla olika växtslag.

Finns det någon specifik art som man bör hålla utkik efter?
– Buxbomsmott är en relativt nyupptäckt mottart i Sverige som hittades i Skåne 2016 och sedan expanderat. Den reproducerar sig nu i Sverige och är etablerad här. Larven lever enbart på buxbom. Den anses vara en skadegörare i andra delar av Europa, men här i Sverige kan den inte göra skada på några inhemska växtarter. Buxbomsmott är vårt största mott. Den blir 3-4 cm mellan vingarna och är en baddare för att vara en småfjäril. Vacker är den också med sina vita vingar med breda, nästan svarta kanter (se uppslag ur boken här ovan).

Vad är det som gör mott så intressant tycker du?
– Många insektsarter är kosmopolitiska – de finns över stora delar av världen och vi får in nya arter för landet varje år. Det gäller även mott och det har med klimatförändringar att göra. Det är spännande med nya arter i landet, men inte så kul när man vet den allvarliga bakgrunden.

Boken “Mottfjärilar i Sverige” har ännu inget exakt släppdatum, men Håkan Elmqvist och Göran Liljeberg sitter med det sista arbetet nu och målet är att den ska släppas till våren. Som senast till sommaren.