Ny studie om vägkanter och trafikens påverkan på vildbin och fjärilar

Blomrika vägkanter har ofta lyfts som viktiga för insekter och kan till och med vara en livlina åt hotade fjärilar. Detta bland annat eftersom de sköts ungefär som en äng och därmed skapar vad som påminner om traditionellt skötta, artrika halvnaturliga gräsmarker där många ängsväxter kan klara sig. Sådana miljöer är bland de mest artrika i Europa och många hotade arter som annars bara finns på ängar och betesmarker kan även hittas i vägkanter. Faktum är att vägkanter kan vara lika artrika som betesmarker. De långsträckta vägkanterna fungerar också som spridningskorridorer så att både växter och insekter kan sprida sig i landskapet till nya platser.

Med tanke på att ytan av landets vägkanter är lika stor som den totala arealen gräsmarker med högt naturvärde i Sverige, enligt Jordbruksverket, så är det en miljö med hög potential. Det har till och med FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) lyft.

Påverkas av trafiken

Men hur påverkas dessa viktiga vägkanter av trafiken intill dem? Det har undersökts i en ny studie. Dels genom en genomgång av befintliga studier, som bland annat visar att arter i vägkanter löper risk att skadas av trafik, föroreningar och gräsklippning. Andra studier har visat att fler fjärilar och humledrottningar dör intill vägar med intensiv trafik jämfört med vägkanter intill mindre trafikerade vägar.

I den nya studien har forskare samarbetat med Trafikverket och undersökt hur olika strategier för klippning och hur olika nivåer av trafik påverkar insektslivet.

– Vi fann tydliga negativa effekter av trafiken på vildbin och fjärilar i vägrenarnas livsmiljöer. Medan blombesökande insekter gynnades av ökad blomtäthet och växtartrikedom, minskade dessa effekter längs vägar med hög trafikintensitet. Detta var särskilt fallet i smala vägkanter, där de negativa effekterna av trafiken var särskilt uttalade, skriver forskarna i sin slutsats.

Vägkanter är fortfarande värdefulla – bredden hjälper 

De upptäckte också att vägkanter som klipptes först på sensommaren hade fler blommor och därmed fler vilda bin och en större artrikedom, men det var enbart i värdefulla vägkanter som fjärilar och artrikedomen gynnades av sensommarklippning, inte i vanliga vägkanter. Om vägen var hårt trafikerad påverkades förekomsten av och artrikedomen hos vildbin och fjärilar negativt. Ju mer trafik, desto större påverkan. Men detta kunde hjälpas upp genom bredden på vägkanterna. Ju bredare desto mindre negativ effekt från trafiken. Det hittades i snitt sju fjärilsarter i vägkanter som är 3,6 meter breda och 9 arter i de som var 8,5 meter breda.

Forskarnas slutsatser är att “vägkanter kan spela en värdefull roll för bevarandet av vilda bin och fjärilar, men det finns ett behov av att ta hänsyn till både trafikintensitet och resurstillgång när man genomför förvaltningsstrategier”. De rekommenderar att bevarandeinsatser för växter och insekter görs längs vägar som inte har så mycket trafik eller på platser med breda vägkanter.

Källa: Journal of Applied Ecology