Natursidans guide till fågelholkar – var, hur, när och varför?

Fågelholkar är ett välkommet tillskott på bostadsmarknaden för fåglar. Foto: Erik Hansson

När ska man hänga upp fågelholken? Hur högt? I vilket väderstreck? Måste den rensas varje år? Hur ska en bra holk vara konstruerad och får man sätta upp fågelholkar var som helst? Det är bara några av frågorna du får svar på i Natursidans guide till fågelholkar.

• Längst ned i artikeln finns ritningar till fågelholkar som du kan bygga själv.

Få, om någon, har bättre koll på fågelholkar än Niklas Aronsson, redaktör för BirdLife Sveriges medlemstidning Vår fågelvärld och författare till boken ”Holkliv”. För honom är det också en viktig fråga eftersom en fågelholk är en insats för fågellivet.

Alla kan göra insatser för biologisk mångfald – läs mer i vår guide.

– Det råder en stor brist på naturliga bohål för fåglar. Eftersom vi tar bort så mycket död ved ur skogarna saknar de boplatser. Det märker man dels på att sädesärlor, gärdsmygar och rödhakar som skulle kunna häcka i holkar nöjer sig med bon i exempelvis en stengärdsgård eller ett snår. Dels märks det på att arter som kräver hålrum snabbt dras till holkar. Nyuppsatta holkar brukar få häckande fåglar i 80-90 procent av fallen. Det visar vilken enorm brist det är, berättar Niklas Aronsson.

Rödstjärt vid en naturlig hålighet i ett träd – en bristvara i Sveriges skogar i dagsläget. Foto: Erik Hansson

Innan en holk sätts upp måste du dock ha markägarens tillstånd. Om det är du själv så är det förhoppningsvis inga problem, men annars måste du fråga om lov först. Förklara då gärna varför det är så viktigt att sätta upp fågelholkar.

När ska man sätta upp fågelholkar?
– De kan sättas upp när som helst på året, säger Niklas Aronsson. Fåglarna behöver inte vänja sig vid dem. Jag har själv sett hur talgoxar undersökte en holk några minuter efter att den sattes upp och bodde i den efter bara några dagar. Det kan vara värt att tänka på att mesfåglar i södra Sverige hämtar bomaterial redan i början av april, men även en holk i maj kan locka till häckning eftersom det råder sådan brist på bostäder.

Fågelholkar under tillverkning. Foto: Peder Winding

Var ska holkar sättas upp?
– Höjd över marken spelar ingen roll. Jag tycker det är bra i ögonhöjd eller lite högre. För katter och mårdar kan höjden ha viss betydelse, men holkens konstruktion (se nedan) är viktigare faktorer för att inte ungarna ska tas av rovdjur.

Hur är det med väderstrecken? Ska söderläge undvikas för att det kan bli för varmt?
– Det finns ingen tydlig bild av det. Studier visar att det kan komma häckande fåglar i alla väderstreck. En relativt ny studie från Lund hävdade att det var dåligt att sätta holkar i söderläge. De hade mätt temperaturen i holkarna och sett att det blev sämre häckningsframgångar i upphettade holkar, men det är sällan så varmt i holkar under april och maj i Sverige. Kyla är ett större problem. Det har hänt att kalla dagar under känsliga perioder orsakar massdöd i vissa områden. Jag skulle inte avråda holkar i söderläge – vissa år är det en fördel, andra år är det en nackdel och det kan inte förutses.

Hur tätt kan holkarna sättas upp?
– Det kan hända att talgoxar och blåmesar kan bo ganska tätt, till och med i samma träd och vissa arter som pilfink och stare kan häcka i kolonier, men som regel skulle jag helst inte sätta dem närmare än 25 meter från varandra.

Fågelholk för starar. Observera att du bör hålla långt avstånd till häckande fåglar. Stressa inte upp dem under den viktiga ruvningen eller matningen. Foto: Stefan Persson

Tänk på konstruktionen
Viktigare än var holken hängs är hur den är konstruerad och här finns det en del att tänka på. Grovt sett finns det fem olika typer av holkar:
1. Tättingholk, lämplig för exempelvis blåmes, talgoxe, tofsmes, entita, svartvit flugsnappare. Här ska hålet vara ungefär 30-35 mm hål. Närmare 30 mm föredras av blåmes, svartmes och talltita, något större hål för talgoxe och svartvit flugsnappare.
2. Mellanstor, för 
stare och göktyta. Hålet behöver vara 4-5cm.
3. S
tora holkar för ugglor, knipa, storskrake eller småskrake. De tre sistnämnda behöver närhet till vatten.
4. Skokartongliknande holk som sätts högt upp på väggen kan locka tornseglare. En art som minskat i antal i Sverige.
5. Tornfalkholk, har en bred öppning uppe. Bör bara sättas upp i anslutning till bra jaktmark där det ibland ses tornfalk.

Tornfalkar kan häcka nära människor om det finns bra jaktmarker för dem i närheten. Foto: Niclas Ahlberg

Den holkfågel som det går sämst för är annars hussvala. De brukar mura egna bon under takskägget, men det finns speciella holkar att köpa även för dem. 

I en trädgård är det oftast aktuellt med en tättingholk. Förutom den med 30-35 mm hål finns det även en variant för rödstjärt och grå flugsnappare där hålet är rektangulärt i toppen på framsidan.

Ett annat viktigt mått är att det bör vara minst 15 cm från hålens nederkant till botten av holken. Det minskar nämligen risken att mårdar och katter kan få in tassen i hålet och nå någon av ungarna. Det bör också vara ett rejält utskjutande tak på holken så att det blir ännu svårare för dem att nå ungarna.

Tornseglare är i stort behov av boplatser. De trivs i avlånga fågelholkar som sätts upp på väggen på ett hus. Foto: Anders Wirdheim

För att minska risken för att exempelvis större hackspett hackar sig igenom holken får väggarna gärna vara minst 1-2 cm tjocka. Det spelar ingen roll om träet är hyvlat eller ohyvlat, men det får gärna vara obehandlat.

Städa helst holken
Tänk på att göra holken öppningsbar. Enklast är från taket, men det finns flera varianter. Dels kan det vara bra för att mycket försiktigt och bara vid något tillfälle kolla om holken är bebodd, men det är också bra för att kunna städa ur holken på hösten. 

– Fåglar städar marginellt efter häckning och det finns forskning som visar att fåglar hellre väljer en tom holk än en med gammalt material. Det finns nämligen alltid kvar fågelloppor i bomaterialet och det vill de undvika. Rester samlar också fukt vilket gör att holken ruttnar sönder snabbare. Ett tredje argument är att om det blir mer och mer bomaterial i holken så blir det viktiga avståndet mellan hålets kant och botten mindre än 15 cm, säger Niklas Aronsson.

Fåglarna fyller annars själva holken med bomaterial. Det behöver du inte hjälpa till med.

Svartvit flugsnappare – en art vi bör gynna med våra holkar. Foto: Annika Rastén

Är det några särskilda arter som du tycker vi bör försöka gynna med holkar?
– Svartvit flugsnappare har minskat på många håll i landet, inte minst här på västkusten där jag bor. Vi har knappt flugsnappare längre, men de har tätare bestånd inåt landet. Göktyta är en annan art som minskar och som kan gynnas av holkar, om de sätts upp i rätt miljö.

Förutom att låta gamla håliga träd stå kvar på tomten är fågelholkar ett bra sätt att locka fåglar till trädgården. För att dessutom se till att de har gott om föda finns det en lång rad åtgärder för att skapa en trädgård med rik biologisk mångfald.

Ritningar för olika holkar, publicerade med tillstånd av Biotopia i Uppsala och något modifierade: