Gå till innehållet

Naturpodden: Hur påverkar avverkningar tjäderspel?

Johanna är på väg ut på tjäderspel för första gången i sitt liv. Kommer hon att få uppleva skogsdrakarnas kamp? Foto: Naturpodden

Tjädern och dess spelplatser är ständigt aktuella i skogsdebatten. Fågeln är skygg på spelplatsen och om det avverkas för mycket i närheten minskar antalet spelande tuppar ofta. Samtidigt så är upplevelsen av ett större tjäderspel kanske den största naturupplevelsen som den svenska skogen har att erbjuda. Naturpodden försöker hålla koll på en spelplats med runt tolv spelande tuppar i en ö av lite äldre skog mitt i ett landskap av kalhyggen och ungskog. Nu har ännu en avverkningsanmälan kommit in. 

LÄS MER: • Alla avsnitt av Naturpodden

Vad är det som hänt?
– Skogsstyrelsen har kontaktat mig och meddelat att det kommit in en avverkningsanmälan precis söder om spelplatsen, berättar Emil V. Nilsson på Naturpodden. Tjädertupparna håller till i en liten bit kvarvarande lite äldre skog i detta landskap av annars yngre tallskog i 40-årsåldern och nyare kalhyggen. Det är en av de största tjäderspelsplatserna i Uppsala län med minst 12 tuppar. För 30 år sedan var det dubbelt så många tuppar på spelet. 

Emil V. Nilsson och Johanna Sköld är på väg ut till tjäderspelet och de två gömslen som Emil satte ut på platsen en månad tidigare.  Foto: Naturpodden

Påverkar avverkningar tjäderspel?
– Ja, på flera sätt. Om man förvandlar skogen där tupparna spelar till ett kalhygge så förstörs det, vilket kanske är självklart. Kanske blir någon gammal tupp kvar i kanten av hygget men de yngre drar iväg. Hönsen kommer att välja ett spel på en mer skyddad plats. Nu är det nästan bara hyggen och ungskog runt om. Det finns nästan ingen äldre skog kvar. Samtidigt så behöver ju tjädern mat också. Många känner till att tjädern äter tallbarr, men det är bara på vinterhalvåret. I maj äter de tuvullens knoppar och under sommaren äter de mycket på framför allt blåbärsris och kycklingarna äter insektslarver som lever i riset. Och just blåbärsris är det ont om när det bara finns ungskog. Vill man hitta rejält med blåbärsris så ska man leta i äldre skogar. Om man bedrev mer hyggesfritt skogsbruk skulle tjädern klara det fint. Det är det storskaliga trakthyggesbruket som är problemet. Tjädrarna har torgskräck, de flyger inte ut över stora öppna områden men mindre hyggen med frötallar kan de använda. 

Vet ni något om hur “ert” tjäderspel förändrats med tiden?
– Ja, faktiskt. Det är kul för under våren fick vi kontakt med Svante Joelsson som skrivit boken “Tjädern och urskogen” om tjädrarna i Tyresta nationalpark. Det visade sig att han har varit på “vår” spelplats 1971 och då hade han 20-25 tuppar på spelet. Sedan har det hänt ganska mycket. Ett stort hygge togs upp delvis genom spelplatsen senare på 1970-talet och spelet flyttade 500 meter västerut. Där vet jag att det trots detta fanns 25 tuppar 1988 för då bedrev Uppsala universitet forskning på tjäderspel där. De ringmärkte till och med en tupp då som återfanns vid liv 15 år senare! 2013 togs ett nytt stort hygge upp i direkt anslutning till spelplatsen. Det var under den tiden som jag började förstå hur det här med tjäderspel fungerar och jag önskar att jag hade rapporterat in spelplatsen till Artportalen! Hygget orsakade kaos på tjäderspelet och det tog två år innan ett nytt spelcentrum bildades 500 meter in i skogen från hygget, berättar Emil.

Genom den enda öppna luckan i gömslet kan man se tjäderns favoritplats.  Foto: Naturpodden

Finns det något hopp för tjädern?
– Ja, absolut. Det är inte en speciellt känslig art så länge det finns skog äldre än 60 år kvar. Om skogsbruket fortsätter att ta hänsyn till spelplatser och skogen runt dessa enligt de rekommendationer som Skogsstyrelsen ger så ser det bra ut för tjädern. Dessutom gynnar skyddet av tjäderns spelplatser andra arter som tretåig hackspett, pärluggla och garnlav. Men det är tjäderleken, upplevelsen av att höra skogsdrakarna drabba samman en aprilmorgon, som är ovärderlig i sammanhanget. Bullret från tupparna när de flyger in på kvällen där man sitter knäpptyst i sitt gömsle. Och så fågelkören från skogen med rödhake och taltrast. På natten spelar en ensam sparvuggla. Sedan, efter några få timmars sömn, börjar själva markspelet om man har tur. Sådan magi kan man bara få uppleva i en riktigt skog. 

Tjäderspelen har ofta ett centrum som utgörs av en lite äldre tupp — topptuppen. Det är han som hönorna väljer ut under en vecka på våren. Om skogen avverkas på hans favoritplats blir det kaos på tjäderleken. Foto: Naturpodden

I det senaste avsnittet av Naturpodden får du höra Johanna Sköld när hon är ute på tjäderspelet för första gången. Kommer hon att få uppleva skogsdrakarnas drabbning i aprilmorgonen?
Länk till avsnittet på Biotopias hemsida.