I Natursidan.se:s Naturjulkalender 2014 presenterar varje dag en naturfotograf några bilder från det gångna året.
Edwin Sahlin är född 1997 och har bland annat vunnit flera internationella utmärkelser för sina naturfoton. Fler av hans bilder kan ses på hans presentationssida på Natursidan.se, Edwinphoto.se eller hans Facebook-sida.
“2014 har för mig varit ett innehållsrikt år på många sätt. För det första har jag nått framgångar inom olika tävlingar under året. Jag fick utmärkelsen “Årets unga Nordiska naturfotograf” i den nordiska fototävlingen NNPC. Strax därefter blev jag nominerad i den prestigefyllda tävlingen Wildlife Photographer of the Year med min bild ”Snowbird” i kategorin 15-17 år, vilket ledde till ett besök i London som var väldigt inspirerande då jag träffade personer som Bencé Mate med flera under prisceremonin vid Natural History Museum. Vid sidan av fotograferingen har också skolan tagit mycket tid under året och inneburit att jag inte hunnit ut så mycket och fota förutom på loven.
I februari var det relativt gott om snö i landet och under sportlovet åkte jag upp med familjen till Sälen för en klassisk skidsemester. Men jag hade en tanke i bakhuvudet om att jag ville se lavskrikor, jo konstigt nog har jag missat dem tidigare år. Förutom att det då skulle bli ett ”kryss” så hade jag redan hemma en tanke för hur jag ville ta bilden. Jag hade laddat upp med gamla ostbitar i frysen som jag samlat på mig under hösten. Framme i Sälen, under en tur i ett längdspår stannade vi för en paus vid ett vindskjul som var känt för att hysa en stor skara lavskrikor. Jag var förstås beredd med kameran. Men rätt snabbt märkte jag hur orädda vissa av lavskrikorna var, som så klart lärt sig att folk kommer med mat. Detta var precis vad jag hoppats på. Strax efter jag fått några bra bilder med mitt 300 mm bytte jag objektiv till ett 35mm för att kunna fånga omgivningen på ett bättre sätt. Det var mycket snö, så jag grävde ett hål i snön där jag kunde sitta och placerade sedan ostbitar längs kanten av hålet. När väl den första lavskrikan vågade sig fram kom det snabbt fler och fler från skogen och uppskattningsvis tror jag det var 7-8 st. Vädret var perfekt, vindstilla, 2-3 minusgrader och strålande solsken och lavskrikorna kom och plockade mat ur syrrans hand, det var alltså helt perfekta förhållanden. Jag valde ett ganska högt bländartal för att få en lagom softad bakgrund men där man ändå kan urskilja miljön. Helt plötsligt efter några försök satt bilden precis som jag ville ha den. Men det visste jag inte förrän jag satt i bilen påväg hem. Det var en skön känsla när det till och med blev bättre än jag hade hoppats på. Den här bilden gav mig sedan en placering i tävlingen Wildlife Photographer of the Year som Finalist i kategorin 15-17 år. Fler bilder av lavskrikorna finns att se på min hemsida.
Nästa bild är tagen i Skåne. Under påsklovet åkte jag en liten Skåneturné med Daniel Pettersson under några dagar. Vi utgick ifrån Helsingborg så det blev en hel del bilåkande. Daniel som är en mästare på att fota vadare satt själv i solstolen och digiscopade mig medan jag krälade ut med vadarbyxor mot ett gäng skärfläckor. Förutsättningarna var sådär, med starkt solljus och ett 300 mm objektiv som jag inte trodde skulle räcka på långa vägar. Men jag tycker ändå kontrasten skapar ett djup i bilden och där skärfläckorna födosöker med sin typiska ”svänga med näbben i vattnet”-teknik som gör denna bild intressant.
En av årets riktigt lyckade fototurer blev till Gotska Sandön med min vän Jonathan Stenvall. Det började med en blåsig och tumultartad båtfärd ut, men väl på plats fick vi möjligheter att fota under alla olika omständigheter. Allt ifrån lugna morgnar med lundsångare vid den lilla lövskogen intill lägerplatsen och stora korsnäbbsflockar vid tältet till det udda landskapet vid Bredsandsudde med större strandpipare och de populationer av måsar och tärnor som var koncentrerade just till den här udden. Första turen ut till udden blåste det ordentligt och vi visste båda två att vi utsatte vår utrustning för en viss risk. Som tur var hade jag gjort ett skydd till kameran tidigare. Jag kröp tillräckligt nära ett gäng silvertärnor som stod ihop i den hårda vinden med piskande sandkorn runtomkring. Tycker den här bilden visade bäst hur förhållandena var. När vi kom tillbaka till lägerplatsen var, förutom delar av kamerautrustningen också halva örat och kläderna fyllda med sand, men vad gör man inte för en bra bild?
Från ett lov till ett annat, sommarlovet. Under en månad sommarjobbade jag vid Ottenby fågelstation. Ett fantastiskt sommarjobb med trevliga människor som delar samma intresse. Blev en del lägen för bilder kring udden även om det på många platser var naturskyddsområden som inte fick beträdas. Jag har blivit nischad på just fåglar när jag fotograferar, man kan ju förvänta sig en fågelbild som bidrag 4 efter en månad vid en av de bästa platserna i Sverige för fåglar. Men den bilden som jag blev mest nöjd med från Öland är en bild från serien på en fälthare under en soluppgång vid Schäferiängarna, precis intill fågelstationen. Den här bilden skulle lika väl kunna vara tagen i Afrika och är ännu ett bevis på den varierade naturen vi har i Sverige och att man inte alltid behöver åka världen runt för att få varierande upplevelser och bilder.”
