Kritik mot Skogsstyrelsens nya rapport om skogsskötsel – ”Kan inte tas på allvar”

Spillkråka, en rödlistad art. Modernt skogsbruk är det största hotet, med korta omloppstider och täta, homogena ungskogar. Foto: Erik Hansson

Skogsstyrelsens remissrapport ”Skogsskötsel med nya möjligheter” har så stora brister att den inte kan tas på allvar, menar föreningen Skydda Skogen som har skickat in ett yttrande om rapporten.
– Det verkar som att skogsstyrelsen är mer angelägen om att skogsbruket ska framstå som hållbart än att det faktiskt ska vara det, säger Elin Götmark från Skydda Skogen. För att förhindra förlust av biologisk mångfald föreslår föreningen att skogsstyrelsen bildar en krisgrupp.

Kritiken handlar bland annat om att rapporten inte bryr sig om miljöfrågorna och Sveriges åtaganden tillräckligt, som Aichi-målen och EU:s Art- och habitatdirektiv. Viktiga begrepp som ”hållbart skogsbruk” och ”höga naturvärden” är inte definierade. Mätbara kriterier måste finnas, menar Skydda Skogen, annars är definitionerna meningslösa. Rapporten följer inte heller de instruktioner som skogsstyrelsen fått i sitt regleringsbrev från 2017, skriver föreningen. Det saknas dessutom vetenskapliga referenser på flera ställen.

LÄS ÄVEN: • Skogsstyrelsen slutar skydda skog – budgeten otillräcklig

– Så länge gamla skyddsvärda skogar fortfarande avverkas har vi knappt börjat arbeta mot miljömålen, därför att potentialen att uppnå målen minskar för varje år. Restaurering är en nödlösning, i första hand kommer bevarande av gamla skogar, säger Elin Götmark, Skydda Skogen.

Skogsstyrelsen förespråkar ökad produktion i sin rapport men Skydda Skogen menar att det i regel är svårt att kombinera hög tillväxt med ökad biodiversitet. Redan idag minskar tre av fyra rödlistade arter (växter, djur, fåglar, lavar, mossor, insekter och svampar) så kraftigt att deras framtid inte är säkrad. Planteringar av monokulturer (träd som alla är samma ålder och av samma slag) och ett hårt fragmenterat skogslandskap ger väldigt lite utrymme åt de sårbara arterna. Flera arter lever på lånad tid när 10-30 % av deras ursprungliga livsmiljö återstår.

LÄS ÄVEN: • BirdLife Sverige: Skogsstyrelsen urholkar konstruktiva samtal

– Risken för skogsskador på grund av storm, omfattande bränder, svamp- och insektsangrepp är dessutom större i trädmonokulturer jämfört med blandskogar. Vid ett varmare klimat ökar dessa risker. Blandskog och ett ökat inslag av lövträd efterliknar också mer naturliga ekosystem vilket gynnar fler arter och sprider riskerna inför framtiden bättre än trädmonokulturer, säger Stig-Olof Holm, talesperson för Skydda Skogen.

Kalhygge i Sverige 2017. Kalavverkning ger stora växthusgasutsläpp och minskade kolförråd i skogsmarken. Foto: Erik Hansson

De kalavverkningar som sker i rådande skogsbruk leder till stora växthusgasutsläpp och minskade kolförråd i skogsmarken. Det mesta som avverkas blir dessutom till pappersmassa och andra kortlivade skogsprodukter medan endast en mindre del till blir till långlivade produkter. Föreningen menar därför att skogsstyrelsen borde främja ett kalhyggesfritt skogsbruk.

LÄS ÄVEN: • Skogsstyrelsen vill tillåta contortatall i Götaland och nära naturreservat

– Kalhyggesfritt skogsbruk ger större andel timmer jämfört med massaved. Detta är fördelaktigt ur klimatsynpunkt eftersom andelen långlivade produkter därmed kan öka, säger Stig-Olof Holm.

Skogsstyrelsen har nyligen lagt ner nyckelbiotopsinventeringen och beslutat att stoppa tecknandet av naturvårdsavtal och biotopskydd på grund av minskade anslag till skogsskydd.

– I skenet av detta framstår hela remissrapporten om ökad skogsskötsel som en partsinlaga för ökad skogsproduktion. Tendensen av de beslut som fattats av riksdagen, regeringen och Skogsstyrelsen är att produktionen kan öka till vilket pris som helst medan mycket av allt skyddsarbete, åtminstone inom skogsstyrelsen, läggs ner, säger Elin Götmark.

Skydda Skogen föreslår att Skogsstyrelsen bildar en krisgrupp för att förhindra förlust av biologisk mångfald i skogsbruket i samverkan med Länsstyrelsen och Naturvårdsverket.

– Situationen för den biologiska mångfalden är akut och vi måste agera snarast för att vända den negativa trenden. Förlust av livsmiljöer är en av de största anledningarna till att arter dör ut, och i Sverige är skogsbruket en viktig orsak till detta. Därför behövs en krisgrupp, säger Elin Götmark.

LÄS ÄVEN: • Älgar har svårt att hitta mat, Skogsstyrelsen vill öka avskjutningen kraftigt

Skydda Skogen föreslår följande åtgärder för att motverka klimatförändringarna och förhindra förlusten av biologisk mångfald:
• Minst 20 % av den produktiva skogsmarken behöver skyddas långsiktigt i ekologiskt representativa och väl förbundna system.
• Kalhyggesbruket behöver fasas ut och övergå till naturnära (kalhyggesfria) skogsbruksmetoder i resterande skogar.
• Naturlig föryngring behöver främjas och andelen blandskogar med mer lövträd behöver öka.
• Produktionen av kortlivade skogsprodukter behöver minska betydligt och långlivade produkter behöver främjas.
• Energiförbrukningen behöver minska liksom konsumtionen av papper, skogsprodukter och andra naturresurser. Satsa på energieffektivisering och återanvändning.

Kristina Back (324 Posts)