Hård kritik mot förslag om att varannat skarvbo ska bort

Storskarvar. Foto: Erik Hansson

Länsstyrelsen i Stockholms län har skickat ut en remiss med konkreta förlag för skarvförvaltningen. De vill i stort sett halvera antalet bon. Ett förslag som får hård kritik.

– Mycket har jag varit med om men aldrig att en myndighet föreslår beslut om att döda halva populationen av en vild fågelart under de kommande 10 åren. Där tar Stockholms länsstyrelse ledningen, säger Sören Lindén som arbetar med fågelskyddsfrågor i Stockholms Ornitologiska Förenings Fågelskyddskommitté sedan många år.

Målen för skarvförvaltningen i Stockholms län som länsstyrelsen satt upp i sin remiss är att ”allvarlig skada på fiske, fiskeredskap och skogsproduktion orsakade av skarv i Stockholms län ska minska”, skarven ska utgöra ”ett så litet hot som möjligt” mot rödlistade fiskbestånd ”och/eller extra betydelsefulla för ekosystemet”. Dessutom ska nyetablering av skarvkolonier i möjligaste mån förhindras vid fredningsområden för fisk samt i närheten av bostadshus.

Vartannat skarvbo ska bort
Hur målet ska nås är ännu mer konkret: ”antalet skarvbon i Stockholms skärgård ska minska till 3 000 till år 2030”. I dagsläget finns ungefär 5 500 bon. Nästan vartannat skarvbo ska bort på tio års tid.

– Det skulle innebära att Stockholms länsstyrelse blir ansvarig till det mest omfattande dödandet av en svensk vild fågelart hittills, som beslutats av en svensk länsstyrelse, säger Sören Lindén.

Han menar att det är ett helt felaktigt sätt att försöka lösa de konflikter som finns om skarven i skärgården och att det riskerar att motverka målen eftersom de häckande skarvarna kan spridas till nya platser. Dessutom kommer andra fågelarter, som lever i och invid skarvkolonierna utsättas för omfattande störning.
– Att det därtill blir en ökat polarisering i konflikten är ofrånkomligt.

Storskarvar på sin häckningsplats. Deras spillning kan se ut att döda allt liv, men det finns också arter som gynnas av skarvarnas närvaro. Foto: Zsombor Károlyi

Antalet storskarvbon har tiodubblats på 20 år – från ungefär 500 till 5 500. Det är en snabb utveckling. Är inte storskarven ett problem för fisket?
– Det är just kring frågan huruvida skarven är ett stort problem för fisket eller inte, som den avgörande stridsfrågan finns, förklarar Sören Lindén.

När Naturvårdsverket gjorde den hittills största genomgången av vetenskaplig litteratur, i samband med sin förvaltningsplan för storskarven år 2014 blev slutsatsen att det inte gick att visa att skarven hade någon större påverkan på fiskbestånd i kustvatten. Länsstyrelsen i Stockholm verkar dock förlita sig på annan forskning som visar att skarven är ett stort problem mot framför allt abborrar, enligt Sören Lindén. Denna forskning har i sin tur kritiserats av andra forskare i ämnet och till och med totalsågats av finska forskare vid Helsingfors universitet och Naturresursinstitutet.

”Vilseledande analyser”
De är hårda i sin kritik, som framförs i Yle. De menar att den svenska studien innehåller ”grova och vilseledande analyser som tillspetsar debatten”.
– Att dra generaliserande slutsatser gällande hela Östersjön på basis av uppgifter från begränsade områden leder lätt till felaktiga slutsatser, då till exempel sammansättningen på skarvarnas näringsintag varierar stort beroende på vilka fiskarter det finns gott om och som är lättillgängliga i näromgivningen, belyser akademiforskare Aleksi Lehikoinen vid Naturhistoriska centralmuseet, till Yle.

De finska forskarna påpekar också att den svenska studien inte granskades rovfiskar överhuvudtaget, men i Skärgårdshavet äter gäddor 700 – 3 800 ton fisk om året och gösen motsvarande 1 000 – 4 300 ton. Det kan jämföras med att skarven åt 576 – 835 ton per år på samma område.

Sture Hansson, som ligger bakom den svenska studien, svarar forskarna i Yle och menar att han anser att det bör jagas mer säl och storskarv i Sverige:
– Jag anser att sälbeståndet borde minskas markant, för nu ökar sälarna med 5-6 procent per år. Det är inte en vetenskaplig analys, utan det är en värderingsbaserad analys. Jag tycker att fiskresurserna är så värdefulla att vi ska förvalta dem.

Ingen enhetlig bild
Bilden är alltså inte enhetlig från någon sida, men Sören Lindén anser att länsstyrelsen i Stockholm varmt värnar Hanssons åsikter och stödjer sina beslut om kraftig decimering av skarven praktiskt taget enbart på hans tolkningar av data. Remissen till förvaltningsplan som nu har sänts ut innehåller nästan bara referenser till forskare och studier som hävdar att skarven är orsak till stor påverkan på vissa fiskbestånd.
– Var finns referenserna till de ännu fler studier som hävdar motsatsen? frågar sig Sören Lindén.

Han tycker att det ”känns helt absurt” att en ansvarstagande myndighet går in och beslutar om massdödande av skarvar i det här läget.

Storskarvar på Öland. Foto: Erik Hansson

På de två senaste åren har antalet skarvbon minskat med 15 procent, från 6 500 till 5 500. Finns det anledning att tro att den minskningen ska fortsätta?
– Ingen kan veta hur det ser ut om några år, fåglar kan snabbt förändra sin numerär av många orsaker, men just nu ser det ut som om skarvarna har nått upp till den nivå de kan ha i Stockholms skärgård, kurvan har planat ut. En faktor som vi däremot har sett påverkar antalet häckande skarvar i vårt län är störningar (skyddsjakt eller olaga jakt) i kolonierna vilket leder till att hela eller delar av kolonin flyttar till nya öar. Om de passerar länsgränserna kan vårt län eller de angränsande länen plötsligt få fler eller färre skarvar. För att få en säkrare uppfattning om det totala antalet skarvar måste man räkna häckningar i alla kustlän.

De senaste åren har det rapporterats om att havsörnar tar allt fler skarvar. I Vänern har antalet storskarvar halverats sedan havsörnar etablerat sig i området – från 3 000 par till 1 500 par. I Sotenäs kommun på västkusten anser man att det här är en så positiv utveckling att det nu görs en satsning för att få fler havsörnar att häcka i området.

Tror du att havsörnar kommer fortsätta att ta allt fler storskarvar framöver?
– Troligtvis. Man kan tänka sig att allt fler havsörnar tar till sig skarven som ett tänkbart byte, men den största påverkan som havsörnen har på skarven är nog att den får skarvarna att undvika att häcka lång ut i skärgården. Allt fler skarvhäckningar sker längst in i innerskärgården och en trolig orsak är att skarvarna försöker minimera havsörnens predation i kolonierna.

Länsstyrelsen föreslår i sin remiss att den kraftiga begränsningen av skarvpopulationen ska ske med flera metoder. Bland annat genom att förstöra ägg, olika störningsåtgärder, men framför allt med jakt. Det anser Sören Lindén utgör ett hot mot havsörnarna.

– Ett problem som kommer att öka är blyförgiftade havsörnar. Det räcker med några få blyhagel i en skadeskjuten fågel som äts av havsörn för att örnen riskerar att dö. Med det planerade massdödandet av skarv kommer antalet skadeskjutna skarvar att bli fler och därmed fler lättfångade byten för havsörnen.

Det är uppenbarligen en infekterad fråga, men vad tycker du vore en lämplig lösning på problematiken kring storskarv?
– Det finns ingen fullständig lösning på konflikten. Olika åsikter om skarven kommer alltid att finnas. Som en konkurrent till människans fiske och med sin träddödande spillning kommer skarven aldrig accepteras av alla människor.

Sören Lindén är dock inte av åsikten det inte ska sättas in åtgärder mot storskarvarna. Det är vilka åtgärder som föreslås som är problemet. Han menar att skyddsjakt är nödvändig i vissa fall, till exempel vid yrkesfiskets redskap men bara om det finns dokumenterad skada.
– Det bästa i nuvarande situation är att låta skarvarna vara där de är och inte genom skyddsjakt störa dem och orsaka spridning till fler ställen i skärgården, säger han och fortsätter:

– Kunskap vinner i längden och för att minimera konflikten vore det bäst att objektiva fakta publicerades och användes av länsstyrelsen för att motverka de skrönor, fantasier och medvetet spridda osanningar som de mest aktiva skarvmotståndarna sprider.

Länsstyrelsens svar
Malin Langenfors är handläggare på enheten för natur- och viltärenden vid länsstyrelsen i Stockholms län. Hon berättar att Stockholm sedan 2018 fattat beslut om skyddsjakt på storskarv för att freda bestånd av abborre i Östersjön.
– Motivering till beslutet är bland annat baserat på forskning presenterad i en artikel i ICES Journal of Marine Science (2017) författad av Sture Hansson med flera Beslutet har stått sig vid överklagande till högsta instans.

Skarvar har tidigare konstaterats skapa nya kolonier på andra platser när det sker jakt vid en befintlig koloni – hur ska det hanteras?
– I förslaget till förvaltningsplan har vi inte beslutat om hur förvaltningen ska ske utan anser att det behöver utredas närmare vilka metoder som ska användas. Länsstyrelsen i Stockholm har de senaste åren inte tillåtit jakt i kolonier.

Skarvpopulationen minskade både under 2017 och 2018 – är det inte läge att avvakta och se om utvecklingen fortsätter?
– Inventeringsresultatet för 2019 visar en ökning av antal skarvbon i Stockholms skärgård. Som vi skriver i planen behöver förvaltningen vara adaptiv och kommer regelbundet utvärderas.

I remissen nämns över huvud taget inte den omfattande illegala jakten på storskarv som förekommit de senaste åren. Hur kan det komma sig?
– Mycket riktigt har vi inget avsnitt om illegal jakt. Vi får se efter remissomgången ifall det blir några ändringar.

Havsörnar har på många håll konstaterats ta många skarvar – hur bedömer ni risken för att havsörnar kommer blyförgiftas när jakten på storskarv trappas upp så kraftigt?
– Som jag redan nämnt har vi inte beslutat om vilka åtgärder som ska utföras. Det vi hittills reglerat i våra beslut relaterat till bly är att ”skytten ansvarar för att fällda skarvar om möjligt bärgas och om blyammunition används ska fällda fåglar om möjligt göras oåtkomliga för rovfåglar”. I lagstiftningen finns vidare förbud mot användande av blyammunition i vissa lägen, säger Malin Langenfors och tillägger:

– Vi tar gärna emot yttrande över remissen.

LÄS ÄVEN:
Havsörnar tar allt fler skarvar
• 1200 skarvar får skjutas i Stockholms skärgård
• Naturpodden: På besök hos den dansande havstjädern
• Skarvar bevarar befintliga fiskarter
• Massaker på skarvar upptäckt i Stockholm
• Rekordstort artskyddsbrott – 1000 skarvungar dödade
• Tjuvjakt på skarv får dem att byta öar