Gå till innehållet

Framtidens Sverige: fler över­svämningar i norr, mer torka i söder

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har gjort en ny klimatmodellering av grundvattnet för perioden 2011–2100 och kommit fram till att vi kan räkna med en hel del utmaningar.

Grundvattnet påverkar samhället på många sätt. Det är avgörande för vattenförsörjningen då drygt 40 procent av allt kommunalt vatten i Sverige är naturligt eller konstgjort grundvatten. Dessutom är ungefär 1,2 miljoner permanentboende och ungefär lika många fritidsboende beroende av grundvatten.

Vattenbrist och översvämningar

Det kan också orsaka en rad problem om det är ovanligt högt eller lågt. För lågt grundvatten ger torka och vattenbrist i brunnar och till jordbruket. För mycket grundvatten kan orsaka översvämningar, försämrad markstabilitet och inläckage i konstruktioner under markytan. Det är dessa extremer som vi riskerar att få fler av i framtiden. Det har Sveriges geologiska undersökning (SGU) kommit fram till i sina klimatmodeller för perioden 2011–2100.

– Det vi kan förvänta oss i framtiden är dels mer nederbörd som ger mer grundvatten, dels ökad temperatur som ger mindre grundvatten. Förändringarna är inte jämnt fördelade över landet eller över tiden, vilket leder till olika effekter för olika årstider, perioder och delar av Sverige, säger Calle Hjerne, grundvattenspecialist vid SGU.

Risk för grundvattentorka i framtiden.

I fjällkedjan och Norrlands inland kommer det troligen bli en ökad grundvattenbildning under vintern. I Götaland, stora delar av Svealand och längs Norrlandskusten kan vi räkna med längre perioder av grundvattentorka. I klimatmodellen RCP 4.5, som innebär att utsläppen av växthusgaser i atmosfären ökar fram till år 2040 men sedan avtar, ökar dessa problematiska perioder med två till tre veckor till perioden 2071-2100.

Lyckas vi inte minska utsläppen till 2040 kommer antalet dagar som stora delar av södra och östra Sverige drabbas av grundvattentorka öka med minst 30 dagar varje år.

Kommer variera mer än det verkar

Men modellen ger inte en heltäckande bild. Den gäller bara små grundvattenmagasin och presenteras som förändring av medelvärden över 30-årsperioder jämfört med referensperioden 1971–2000. Extrema händelser under vissa år kommer därmed inte med i beräkningarna.

– Det är egentligen extremvärdena som påverkar samhället mest. Det räcker inte att vi har tillräckligt med vatten nio av tio år. Vi behöver dricksvatten varje dag, året runt alla år. Därför är det viktigt att analysen av klimatmodelleringen fördjupas. Bland annat genom fokus på mer extrema händelser och specifika delar av året, säger Calle Hjerne.

SGU konstaterar också att “Sammantaget finns det ett stort behov av att utreda hur grundvattentillgången och grundvattennivåerna kan komma att förändras i framtiden.”

Källa: SGU

Mer att läsa