Gå till innehållet

Tretåig hackspett.

Domstol stoppar avverkning: förekomst av tretåig hackspett räcker

Naturorganisationer och sällsynta arter har vunnit en till viktig seger i Mark- och miljödomstolen. Det gäller en avverkningsanmäld skog i Dals-Eds kommun som nu räddats.

Fallet gäller skogsområden i Dals-Eds kommun i Dalsland. Markägarna ville avverka, men Naturskyddsföreningen i Strömstad överklagade och fick rätt i Mark- och miljödomstolen.

Sammanfattningsvis bedömer domstolen att det på det underlag som föreligger i målet varken är visat att de planerade avverkningarna är förenliga med bestämmelserna i artskyddsförordningen eller med miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Målet ska därför återförvisas till Skogsstyrelsen för vidare handläggning i enlighet med vad som nu sagts

Mark- och miljödomstolen i sitt domslut

Sten Brodén, ordförande i Naturskyddsföreningen i Strömstad, är mycket nöjd med domslutet:

– Mark- och miljödomstolens dom är mycket glädjande. De menar att det är uppenbart att de avverkningsanmälda ytorna har sådana kvaliteter att de med stor sannolikhet hyser ytterligare skyddade och hänsynskrävande arter än de som redan identifierats vid platsbesöken. De bedömer att de planerade avverkningarna inte är förenliga med bestämmelserna i artskyddsförordningen eller med miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Vi välkomnar också att domstolen menar att Skogsstyrelsen behöver redovisa den planerade åtgärdens påverkan på områdets möjlighet att vidmakthålla kontinuerlig ekologisk funktion för de skyddade arter som redan konstaterats förekomma på platsen. Det är annars ovanligt att domstolar tar hänsyn till detta.

Sverige har skyldighet att skydda

Skogarna beskrivs vara av “vildmarkskaraktär” och hyser höga naturvärden. Till stor del är det barrnaturskog i åldern 90-130 år med en del granar och tallar som är äldre än så. Skogen är en så kallad “västlig taiga” enligt EUs naturtyper och det är en sorts natur som Sverige är skyldig att bevara i gynnsamt tillstånd enligt EU:s art- och habitatdirektiv.

– Eftersom i princip hela det avverkningsanmälda skogsområdet utgörs av hänsynskrävande biotoper behöver arealen som ska lämnas orörd utökas till att omfatta hela området, skrev Naturskyddsföreningen i Strömstad i sin överklagan till avverkningsanmälan.

Mer kostnadseffektivt att skydda

Sten Brodén, ordförande i Naturskyddsföreningen i Strömstad, berättar mer om skogarna:
– De avverkningsplanerade skogarna är av vildmarkskaraktär och hyser höga naturvärden. Vi menar att hela det avverkningsanmälda skogsområdet behöver undantas från skogsbruk för att säkerställa de rödlistade och fridlysta arternas fortsatta överlevnad och fortplantning i området. Vi har en skyldighet att nå våra miljömål och bevara denna naturtyp som i EU kallas ”västlig taiga”. Det är svårt, dyrt och nästintill omöjligt att återskapa de äldre naturskogar och de värden som går förlorade idag. Det är betydligt mer kostnadseffektivt att skydda befintliga naturvärden än att tillåta avverkning för att senare återskapa värdefulla områden.

I området finns även spillkråka, revlummer och purpurmylia och Skogsstyrelsen har observerat förekomst av laven kortskaftad ärgspik och svampen orange taggsvamp “vars livsmiljöer ska skyddas enligt skogsvårdslagen”, påpekar Mark- och miljödomstolen.

Domstolen: “Höga naturvärden är uppenbart”

I området häckar även duvhök ((rödlistad som nära hotad – NT), spillkråka (NT), tretåig hackspett (NT) och tjäder. Samtliga dessa arter utom duvhök omfattas av EU:s fågeldirektivs bilaga I, vilket innebär att “särskilda åtgärder för bevarande av deras livsmiljö behöver vidtas för att säkerställa deras överlevnad och fortplantning”. Strax utanför det avverkningsanmälda området hittades också den nära hotade garnlaven (NT), som är ovanlig i södra Sverige och en utmärkt signalart för naturskogsartad skog. Domstolen är i sin slutsats väldigt tydlig med att sådana här skogar inte ska avverkas:

– Som framgår ovan är det uppenbart att de aktuella ytorna uppvisar mycket höga naturvärden med varierade miljöer som ger förutsättningar för en hög biologisk mångfald både på habitat- och artnivå. Att genom trakthyggesbruk ta bort sådana miljöer – med de effekter som det innebär av habitatförlust, fragmentering, förändrat mikroklimat, mykorrhizadöd m.m. – och ersätta med markberedda ytor för naturlig föryngring med frö/skärmträd ska jämföras med de konsekvenser som blir följden av alternativa brukningsmetoder som t.ex. kontinuitetsbruk.

Domstolen: “Tretåig hackspett-revir räcker”

Dessutom visar domstolen prov på stor hänsyn till tretåig hackspett i domslutet och konstaterar att “redan på den grunden att tretåig hackspett har ett konstaterat revir och sannolikt även boplats inom de anmälda ytorna gör att avverkningarna, även med de beslutade begränsningarna, kan ifrågasättas utifrån 4 § i artskyddsförordningen”.

– Tretåig hackspett är starkt missgynnad av den alltjämt pågående omvandlingen av naturskogar till kulturskogar. Arten har sin sydgräns i Dalsland, norra Västergötland och norra Östergötland och den nu aktuella platsen är lokaliserad i utkanten av artens utbredningsområde. Utöver habitatförlust innebär skogsavverkningar även ökad fragmentering av biotoper vilket är negativt för arten som är beroende av stora arealer, skriver Mark- och miljödomstolen i sin bedömning.

Det är inte bara Mark- och miljödomstolen som fäster stor vikt vid tretåig hackspett. Även instansen över, Mark- och miljööverdomstolen, fällde nyligen ett avgörande som stoppade en avverkning eftersom tretåig hackspett hotades.

Läs även

Högsta instans stoppar avverkning som kan skada tretåig hackspett
Granskning avslöjar lögner i försök att försvaga miljö­lagstiftning
• Domstol ger Skydda skogen rätt – avverkningar stoppade
• Avverkning av gamla ekar stoppad i domstol – “ett genombrott”
Sveriges skogsbruk anmäls till EU

Mer att läsa