Viktigt skydda rätt sorts skog för att uppnå biologisk mångfald

Skogar på myrmark kan inte mäta sig med produktiva skogar när det gäller antalet vedlevande skalbaggar. Foto: Gunilla Falk 

Ny forskning visar att lågproduktiva skogar (impediment) på exempelvis myrmark och berg inte är lika artrika när det gäller vedlevande insekter. Forskarna menar att deras resultat ”pekar på att skydd av impediment inte kan ersätta skydd av produktiv skog”. Utanför impedimenten är bara 4 procent skog skyddad i Sverige.

Skogsindustrin vill räkna med dessa impediment när det tas fram siffror på hur mycket skog som är skyddad i Sverige. Då skulle nämligen siffran bli 25 procent och Sverige skulle uppfylla konventionen om biologisk mångfald som kräver att vi ska skydda 17 procent av varje livsmiljö till år 2020. Men utan impedimenten är bara 4 procent av den produktiva skogen skyddad i dagsläget.

LÄS ÄVEN: • Lång väg kvar för miljömål i skogen – Sveriges sämst skyddade naturtyp

– Skogsindustrierna hävdar att vi redan skyddar för mycket. Men enligt officiell statistik är mindre än 4 procent av den produktiva skogsmarken i landet formellt skyddad undan exploatering. Nedom den fjällnära skogen är siffran så låg som 1,6 procent, sa Viktor Säfve, ordförande i föreningen Skydda Skogen, i ett pressmeddelande 2013.

Begreppet ”skog” innefattar nu inte bara skog
För några år sedan ändrade Sverige sina officiella redovisningar av hur skog definieras. Även impedimenten skulle räknas med och i ett slag fick landet 5 miljoner hektar mera ”skog” än tidigare. Sammanlagt finns det med den definitionen 28 miljoner hektar produktiv skog i Sverige idag.

– Detta innebär att till exempel även glest trädbevuxna myrar och hällmarker, som vi i dagligt tal inte skulle kalla för skog, idag klassificeras som skog. Fördelen med den internationella definitionen är att det är lättare att göra internationella jämförelser medan nackdelen är att vi inkluderar stora arealer myr- och hällmark som vi normalt inte brukar kalla för skog i Sverige. Enligt skogsvårdslagen får man bara undantagsvis avverka på den improduktiva skogsmarken, vilket innebär att dessa ibland betraktas som skyddade, skriver tidningen Biodiverse, som ges ut av Centrum för biologisk mångfald.

Områden som allmänheten inte ens skulle benämna som skog och som växer så långsamt att det inte är så lönsamt med avverka, räknas alltså nu som skog i Sverige.

– Trots att det är en debatterad fråga så är detta den första studien som undersöker hur stor betydelse dessa lågproduktiva skogar har för biologisk mångfald, säger Aino Hämäläinen på institutionen för ekologi som genomfört studien tillsammans med sina kollegor Thomas Ranius och Joachim Strengbom.

Ingen ny slutsats
Deras slutsats är dock inte ny. ”Impediment kan inte betraktas som representativt för majoriteten av de produktiva naturskogarnas arter och funktioner” skrev exempelvis Naturskyddsföreningen och Skydda Skogen i en gemensam rapport redan 2011.

– Endast 2 procent av de rödlistade skogs- och trädlevande arterna på rödlistan är knutna till impedimenten. För ytterligare 5 procent av arterna har impedimenten en viss funktion, skriver föreningarna i rapporten.

Naturskyddsföreningen och Skydda Skogen betonar att impediment kan vara biologiskt viktiga, men i sådana fall om de ”endast representerar sig själv i termer av ekologisk representativitet”. Det vill säga att de inte ses som ”skogar”.

Impediment kan inte ersätta skydd av skog
Även i den nya studien från SLU framkommer att impedimenten inte kan jämföras med produktiv skog när det gäller rödlistade, skogslevande skalbaggar. Resultatet pekar på att skydd av impediment inte kan ersätta skydd av produktiv skog.

LÄS ÄVEN: • Brist på gamla träd – var femte vedlevande skalbagge i Europa hotad

I studien, som gick igenom skogar från Småland till Norrbotten, kunde forskarna inte hitta några vedskalbaggar som enbart fanns i impediment. Alla fanns även i produktiga skogar. Impedimenten innehöll rödlistade arter, men inte alls i samma omfattning som i de produktiva skogarna, där det är vanligare med död ved och träd i olika ålder. En hektar impediment är med andra ord värd mindre än en hektar skyddad produktiv skog om målet är att gynna vedskalbaggar.

– Det är inte så att impedimenten är värdelösa. Det finns mycket vedskalbaggar och rödlistade arter även där. Men naturvärdet är lägre än i obrukad produktiv skog, säger Thomas Ranius.

Anledningen till att forskarna fokuserat på just vedlevande skalbaggar är för att det teoretiskt skulle kunna finnas arter som specialiserat sig på solbelyst död ved från långsamväxande träd på berg och myrar. Så verkar inte vara fallet, åtminstone inte för tall. Med tanke på att var femte vedlevande skalbagge i Europa är hotad kan det vara extra viktigt att skydda riktig skog.

Källa: SLU