Två nya trädarter funna i Sverige – så känner du igen dem

Bungerönn upptäcktes vid Bungenäset på norra Gotland. Arten känns igen på att uddbladet (längst till höger i bild) är omvänt äggrunt med största bredden mot spetsen. Foto: Mikael Hedrén

Två nya trädarter har upptäckts på Gotland. Mikael Hedrén, professor på biologiska institutionen vid Lunds universitet, berättar mer om fynden.

De nya arterna är kloner med samma föräldrar – rönn och finnoxel. För det mesta kan inte hybrider mellan rönn och finnoxel fortplanta sig, men när så skett har det bildats populationer av annorlunda träd på flera platser på Gotland. Nu har det konstaterats att två nya arter uppkommit efter dessa hybridiseringar och de har döpts till bungerönn (Sorbus faohraei) och garderönn (Sorbus atrata).

Mikael Hedrén berättar att populationerna som nu beskrivits som arter har varit kända sedan slutet av 80-talet, men man har inte förstått hur det hela hänger ihop och att det faktiskt rör sig om egna arter.

– Problemet är att det både bildas hybrider som har låg fertilitet och som inte ger upphov till konstant avkomma och nya arter som förökar sig asexuellt och som ger upphov till hela populationer av träd där alla träd är lika varandra. Hybriderna urskiljs inte med namn och är inte del av någon art, de asexualla populationerna räknar vi däremot som självständiga arter. En annan art som också enbart förökar sig asexuellt är oxeln (Sorbus intermedia).

Är de nya arterna en uppdelning av avarönn?
– 
Det stämmer att vissa författare tidigare betraktat allihopa som avarönn, vissa till och med som fagerrönn (Sorbus meinichii).

Garderönn hittades på sydöstra Gotland. Den känns igen på att uddbladen är ovalt med största bredd ungefär på mitten. Foto: Mikael Hedrén

För att känna igen bungerönn och garderönn gäller det att titta på uddbladen – det blad som sitter längst ut på grenen, efter parbladen.

– Både bungerönn och garderönn liknar rönn (Sorbus aucuparia) men har ett uddblad som är större än sidosmåbladen. Hos bungerönn är uddbladet omvänt äggrunt med största bredden mot spetsen. Hos garderönn är uddbladet ovalt och med största bredd ungefär på mitten, förklarar Mikael Hedrén.

LÄS ÄVEN: • Ansökan om att borra efter olja och gas på Gotland

Mikael Hedrén anser att de gotländska alvarmarkerna fungerar som ”evolutionens barnkammare” och att dessa områden måste få starkare skydd mot exploatering för att naturen ska fortsätta kunna utvecklas på egen hand även i framtiden.

Studien gjordes av Mikael Hedrén, Joel Levin från Lunds botaniska trädgård samt två brittiska forskare. Resultatet kommer att publiceras i en artikel i tidskriften Nordic Journal of Botany.

Källor: SVT och Helagotland

Erik (4798 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!