Katt som misslyckas med att ta en domherre. Foto: Sven-Olof Ahlgren
Att tamkatter tar fåglar känner de flesta till, men forskning har visat att katter är den största orsaken till fåglars död. I USA tar de runt 2,4 miljarder fåglar årligen enligt en studie (som fått viss kritik) och de senaste beräkningarna från Sverige visar att de dödar ungefär 17,5 miljoner fåglar per år i landet. Det här kan du göra för att förhindra det.
Kattens överlägset vanligaste byte är små däggdjur. Foto: Kai Hendry via Flickr
Tamkatter och förvildade katter tar årligen väldigt många byten runt om i världen. Enligt sju sammanfattade studier från olika världsdelar står små däggdjur för nästan 75 procent av alla byten medan fåglar står för ungefär 25 procent. Ödlor, ormar, spindlar, groddjur och insekter utgör en ”försvinnande liten del av bytena”.
Det är dock ofta fågeldödandet som uppmärksammas kring tamkatter och även om det inte är det vanligaste bytet så tar katter stora mängder fåglar årligen. På 1990-talet presenterades en uppskattning på 10 miljoner fåglar per år i Sverige, men enligt uträkningar av Bo Söderström, biolog och författare till boken ”Hur tänker din katt?” är summan högre än så. Enligt honom blir hela 17,5 miljoner fåglar per år kattbyten om man räknar med både Sveriges ungefär 1,1 miljoner tamkatter och de cirka 100 000 katter som idag lever förvildade efter att deras ägare övergett dem. De viltlevande katterna tar ungefär tre gånger så många byten som en tamkatt.
Det finns studier som menar att katterna framför allt tar sjuka eller svaga fåglar som ändå inte skulle ha överlevt, men så enkelt är det inte, enligt Bo Söderström. Katter tar de byten de kommer över och kan lokalt minska fågelbestånd eller till och med rensa ett område helt från fåglar. Framför allt drabbas fåglar som födosöker på marken, som är aktiva i gryning och skymning, samt fåglar som bygger sina bon lågt.
LÄS ÄVEN: • Recension av bok om hur katter tänker
Stör i häckningstid
Ytterligare studier visar att det räcker för katter att störa fåglar i häckningstid under bara 15 minuter för att minska fågelungarnas chans att överleva. Ett fågelpar som varnar för en lurpassande katt avslöjar nämligen var boet är och löper större risk att drabbas av boplundrande kråkfåglar de kommande dagarna.
Så minskas risken att tamkatter tar fåglar
En plinga i halsbandet minskar jaktlyckan med minst en tredjedel. Foto: Hahaden via Flickr
Det råder ingen tvekan om att tamkatter tar väldigt många fåglar, men det finns en del enkla knep för att minska deras fångster. Dels finns det statistik som visar att okastrerade katter tar något färre fåglar än kastrerade, raskatter lyckas inte med jakten riktigt lika ofta som blandraser och att katter i hushåll med två eller fler katter tar lite färre byten än katter som är ensamma i hushållen. Överviktiga katter är också sämre på att fånga levande föda.
Katter extra effektiva under natten
Ännu större inverkan har tidpunkt för utevistelse. Katter som är utomhus på natten tar över 60 procent fler byten än tamkatter som är inne under dygnets mörka timmar. Det finns också studier som visar att katter som går hungriga dagligen tar fler byten, men jaktinstinkten finns kvar även om du ger katten mycket mat.
Att straffa eller skälla på katten när den kommer hem med byten hjälper inte alls.
Accessoarer bästa hindret
De bästa metoderna för att hindra katter att ta fåglar är att förse katten med olika sorters accessoarer.
Ett vanligt halsband med bjällra minskar fångstlyckan med 34 till 48 procent och nu har det kommit nya produkter som är ännu effektivare.
Katt med Catbib. Foto: Stay Up via Flickr
Den ena, Catbib, liknar en haklapp och hindrar katterna i själva attacken genom att vara i vägen för tassarna. Enligt en studie på 56 katter från 2007 minskas antalet fångade fåglar med över 80 procent med hjälp av haklappen.
Den andra uppfinningen är helt enkelt ett brett färgglatt halsband. BirdsBeSafe fungerar på småfåglar eftersom de har väldigt bra färgseende och därför upptäcker hotet lättare. Enligt en studie på 55 katter från 2014 minskade halsbandet jaktlyckan för katter med 87 procent.
Ett problem som studiens författare, biologen Susan Wilson, upptäckte var dock att många kattägare inte ville fortsätta med halsbandet, trots effektiviteten. Under hälften av de som var med i första omgången ville vara med i den andra och nästan 80 procent av deltagarna sa efteråt att de inte ville använda halsbandet igen och angav som orsaker bland annat personlig smak och att katten upplevdes tycka att det var obekvämt.
Förutom att låta katten bära en haklapp eller ett färgglatt halsplagg finns det andra saker att göra för att få fler fåglar att överleva. Här är några tips från brittiska fågelorganisationen RSPB:
• Förse katten med en plinga i halsbandet. Det ska kunna minska fångsten med minst en tredjedel.
• Släpp inte ut katten under de mest kritiska tiderna – i skymningen, gryningen eller efter kraftiga oväder. Då födosöker fåglarna och är som mest sårbara.
• Se till att katten fått mat innan den går ut så att den inte jagar för att den känner sig hungrig.
• Mata inte fåglarna på marken och se till att fågelmatningar inte är enkla för katter att smyga sig nära. Det kan också hjälpa att plantera stickiga växter nära fågelmataren, så att katten inte vill vistas där.
• Det finns även apparater som skickar ut höga ljud som katter helst undviker, men som inte människor hör. Dessa kan placeras vid fågelmatningar eller andra platser där många fåglar vistas. Det fungerar på vissa katter, men inte alla.
Källor: boken ”Hur tänker din katt”, The Guardian, Audubon och RSPB
Chefredaktör och grundare. Stötta Natursidan – ge bidrag via bankgiro (5114-2529) eller Swish (0730-385 185). Tack! Naturligtvis betalas det skatt på dessa gåvor.
Jag läste i iliustrerad veteskap(den Norska utgaven) sommaren 2013 en artikkel om en 10 års lång studie om USA`s kattars ingrepp i naturen. Der stod det at dom över 300 milloner kattana som fanns i USA tog 25,3milliärdar smådjur och 6.5milliärdar fåglar varje år.
Det glæder mig at dette emne om tamkattes fangst af fugle er blevet taget op. Dette budskab burde kendes overalt Vi har indtryk af at mange katteejere er komplet uvidende om problemet. Vi har altid holdt katte inde om natten i fuglenes yngletid.
Enkelt. Invasiva djurarter som katter ska inte släppas ut. Klart!
Ska det vara så svårt?
Inte låter man andra domesticerade rovdjur springa omkring helt utan uppsikt.
Invasiva djurarter? Människor då?
Min katt har fått två bjällror intill varandra på halsbandet, den har inte tagit någon fågel efter den fick sina bjällror.
Men dom kanske har blivit hörselskadade i stället.
Är det ett skämt… skulle katten bli hörselskadad ??? Det är ju helt omöjligt…
Då är väl risken mkt större inomhus … hög musik tex…
Att ”raskatter lyckas inte med jakten riktigt lika ofta som blandraser” beror nog på att ägare till raskatter ofta har dem som innekatter eller har dem ute under kontrollerade former, som rastgård eller koppel. Och det skulle även de som äger hus- och blandraskatter också göra.
Håller med dig.
Blev ju fel. Menade en annan kommentar, och inte min egen. Går det att ta bort?
Jag håller med dig.
Jag med.
Det är inte alla katter som kan anpassas till att vara innekatt utan att vantrivas, men att hålla dom inomhus nattetid är acceptabelt.
Med tanke på att rävar och andra djur som kan skada eller döda katten är nattdjur så bör man hålla den inne på natten för att skydda den.
Bjällra på halsbandet är också en bra ide samt att själva halsbandet har en stark färg som t ex klarröd.
Eller så låter vi katterna jaga som de gör och låter bli att bråka med balansen av katt och deras byte. Sist det gjordes var när Gregory IX deklarerade att katter var Satans sändebud och folk runt om i Europa började döda katter i drivor. Därefter växte populationen av råttor explosionsartat och inget kunde stoppa spridningen av pesten.
Med katters jakt på smådjur kvar hade vi kunnat slippa Digerdöden.
Äntligen ett vettigt svar, tack
Tack Martin, instämmer med Danne; äntligen ett vettigt svar. Katten jagar mest sork och möss och är ovärderlig för oss på landet, till det kommer trivselfaktorn med ett underbart djur. Mina katters enstaka fågeljakter har inte minskat på fågelbeståndet ett dugg. Tvärtom blir våra vingade vänner fler och fler. Fattar inte var alla Pilfinkar hittar boplatser på vårt lilla torp, liksom svalorna som häckar i alla byggnader omkring. Tornsvalor bor i starholken på väggen och har säkert spanat in kattförekomst, inget som avskräcker tydligen. Jag är övertygad om att mänsklig påverkan har långt större konsekvenser för fågellivet än katterna.
Det dummaste jag hört. Bilda mig med din lärdom är du snäll. Vilken är den naturliga balansen mellan katt och byte?! Finns inget naturligt i det mer än att lösspringande katter är en orsak till minskade fågelpopulation.
Katter som inte hålls under uppsikt är skadedjur och har inget att göra i vår natur.
Jag är också kattägare
Spekulationer…
Katter älskar fåglar, älska för att katten älskar att döda och äta fåglar.
Men det är jobbigt när katten tar med sig sina fåglar ofta levande in i huset som dem fångat för att visa husse/matte vad duktig den varit.
Att okastrerade och överviktiga katter tar färre fåglar kanske är sant men att inte kastrera sina katter eller låta de bli överviktiga är verkligen inget att rekommendera.
Om man fäster en pingla i halsbandet blir även övrig jakt lidande och utan katternas otroliga hjälp att hålla gnagarbeståndet nere hade inte jordbruket överlevt. Jag tycker självklart att det är hemskt när katten kommer med en fågel, och i den mån jag kan räddar jag de byten som är oskadda när katterna kommer med dem. Men på en vecka kommer mina katter ihop med ca 1 fågel/vecka medan de kommer med 3-7 möss/dag vardera.
Dessutom, om jag ser att ett bo med fågelungar just är på väg att flyga ut så håller jag självklart inne katterna. De är även inomhus nattetid, gryning och skymning då det är flest smådjur ute.
Gregory, en amerikansk president? Eller Gregorius?
Fåglar i drivor, det är vad katterna på våran gård tar. De feta råttorna blir de rädda för och dem tar Anticimex hand om.
Den europeiska vildkatten har funnits i Norden en gång i tiden. Men även om den försvann tidigt, jag tror redan under stenåldern, så är ju inte katten helt främmande för vår natur — låt vara att dagens tamkatt inte är riktigt densamma som den ursprungliga vildkatten. Den är i alla fall inte lika främmande för vår natur som exempelvis mink eller mårdhund. Tror knappast att dess inverkan på fågelfaunan, utom i enstaka undantagsfall, är särskilt stor. Dessvärre (för bl.a. lantbrukare) är nog dess inverkan på smågnagarfaunan nog heller inte speciellt stor. Därmed inte sagt att tamkatter skall tillåtas härja fritt.
Jag har följt mina katters liv i över 25 år, den äldsta nu levande är 19 år (har 6 st för tillfället).
Att just katten är orsak till ”miljoners biljoner” fåglars död är rätt patetiskt uttryck då det är så många andra faktorer som spelar in.
Jag bor på gård och katterna är alltid runtom gården, där ser vi de flesta mindre trevliga rester som katterna lämnar. Av alla djur jag ser katterna ta så är det nästan uteslutande möss och sork. Någon fågel har strukit med men där har vi bl.a bilar, hundar, hök, räv och skator som en av de största orsakerna.
Denna artikel låter mer som propaganda mot katter inget annat.
Det här är en artikel som försöker lyfta den forskning som finns om hur många småfåglar katter tar. Någon propaganda mot katter är det naturligtvis inte fråga om. Personligen älskar jag katter, men det betyder inte att jag inte kan se att de kan ha en problematisk roll i vissa ekosystem och att det kan vara av intresse att upplysa hur man minskar risken att katter tar småfåglar.
Bra svar Erik.
En bra och saklig artikel Erik. Själv kattägare, dock endast innekatt( raggdoll). Artikeln i kombination med andra artiklar och inslag i tv har fått mig att tänka om. Givetvis skall vi lita på den forskning som tagits fram i ämnet, och att katten inte är ett naturligt inslag i vår natur tror jag de flesta förstår. Det finns i sig ingen anledning att låta katter gå fritt. Visst finns det de som hävdar att de mår bättre av friheten att ströva fritt och skapa sitt eget territorium och det stämmer säkert . Stimulansen ges genom jakt och konsekvensen blir minskat fågelbestånd. Naturen klarar inte balansera detta själv, i alla fall inte under överskådlig tid. Det finns exempel på katter som på öar jagat så hårt att de utrotat fridlysta fågelarter.
Har lite svårt för katter just för jagandet för nöjes skull men som någon sa, så är de ovärderliga för de håller sorkar, möss och råttor borta. Jag tror att ha dem instängda nattetid kan var en lösning men en annan är ju då pingla under tiden fåglarna och kaniner har ungar. Det ska jag införskaffa till mina redan idag och hoppas på att de inte fastnar i nån taggtråd men är det resår bör de komma loss ändå tycker jag.
Min dotter har en kastrerad hankatt som är utekatt. Han är ca 1 år. Under sommaren har han tagit någon enstaka fågel, men det har blivit fler och fler. Han kommer in med dom. Någon som har något förslag på hur de ska få bort det här beteendet. Känns inte alls bra att han tar så många fåglar.
Jag tycker man ska ha klart för sig att det där med kattens frihet inte är mycket mer än ett revirbeteende. Man har filmat katter med nattkamera och det visar sig att en utekatt har sitt revir som den patrullerar varje natt och det kan sträcka sig flera kilometer. Ofta kommer andra hanar som är rivaler om de honor som håller till i reviret, vilket leder till våldsamma slagsmål både mellan honorna och hanarna, med mindre eller större skador som följd.
Vem kan tipsa om hur man slipper ha främmande katter som varje dag tar för sig av våra sällsynta fåglart( ex stenknäck, nötväcka och steglits) vid fågelbordet? Sparvarna skvätter ut frön till marken, så där plockar alla fåglar mat.
Vi har vilda katter som kommer hit konstant. Finns det nåt skrämsel tips??
Hej
Jag ser att diskussionen om Katter/fåglar är gammal (2017) och har som utgångspunkt uppgifter från utländska källor. Jag vill därför tipsa er om min artikel i Ornis Svecica Bird predation by cats… https://doi.ord/10.34080/os.v31.22534.
De som har haft artikeln för granskning har inte haft några invändningar mot mitt sätt att resonera. Hur många vildkatter och hur många byten de tar är bara gissningar och har inget med vetenskap att göra. Det vore intressant om det fanns en vederhäftig studie men sådan saknas mig veterligt.
Mvh Hans