Omfattande och välkänt fusk i fisket tillåts fortsätta
En ny rapport från BalticWaters2030 avslöjar stora fusk i det svenska fisket. Men inget görs åt problemen och i de få fall det beslutas om avgifter är de bara en bråkdel av den vinsten som görs med hjälp av fusket.
Trålare, arkivfoto med blurrat namn.
Det ser inte bra ut för fiskbestånden i Östersjön. Strömmingen är i kris, forskare rekommenderar ett totalt stopp för torskfisket eftersom beståndet kollapsat, industritrålare har konstaterats hota Östersjöns ekosystem och havsexperter är överens om att det krävs akuta åtgärder.
Men trots det fortsätter det industriella överfisket. Nu visar en granskning från BalticWaters2030, en oberoende stiftelse som arbetar för en friskare Östersjö, att det är ett omfattande fusk från de stora svenska fiskeskeppen.
– Fusk och fel inom fisket har uppmärksammats om och om igen under flera årtionden, men trots att man vet att det pågår har inget gjorts för att förändra situationen. Konsekvenserna är stora. Felaktiga rapporteringar leder till att Internationella Havsforskningsrådet drar felaktiga slutsatser om hur mycket fiske som bestånden tål och att politikerna använder opålitliga underlag för att besluta kvoter. Vi vet helt enkelt inte hur mycket eller vad som fiskas ur Östersjön idag, säger Beatrice Rindevall, omvärldsanalytiker vid BalticWaters2030.
Östersjön överfiskas mer än vad som rapporteras
I granskningen “Fel och fusk i fisket – ett hot mot Östersjön” har BalticWaters2030 gått igenom statistik och rapporter från juli 2021 till juni 2022. De upptäckte omfattande rapporteringsfel och fusk från Sveriges storskaliga fiskefartyg och att det fiskas betydligt mer ur Östersjön än vad som rapporteras.
Av det svenska fisket i Östersjön är det bara 20 fartyg som stod för hela 95 procent av den totala fångsten 2021. Av dessa upptäcktes 80 procent (16 fartyg) i överträdelser. Bland de 60 överträdelserna för dessa 16 fartyg var det i snitt felrapporterat med 10 870 kg per fångst. Det upptäcktes också i kontroller att det fiskades nästan 300 000 kilo mer än vad som rapporterades – motsvarande ett fusk på över 12 procent.
Det här är inget nytt fenomen. Redan 1987 upptäckte Riksrevisionen felaktigheter mellan landningssiffror och yrkesfiskarnas loggböcker. Även då var underrapporteringen ungefär 12 procent. Sedan dess har det släppts åtskilliga rapporter från myndigheter om att fusket fortsätter, men det verkar inte göras några större åtgärder för att stoppa det.
Billigt att fuska
I de få fall där fusk upptäckts blir dessutom konsekvenserna billiga för det industriella fisket. Vinsterna de gör på fusket är långt större än avgiften på 2 000 kr som inte förändrats på 30 år enligt en svensk lag från 1993. I vissa fall behöver fiskaren även betala tillbaka den otillåtna fiskens försäljningsvärde, men även det är en bråkdel av vinsten och avgifterna reduceras eller stryks dessutom helt ibland.
– Värdet av en fångst kan uppgå till flera miljoner kronor, men att rapportera fel fångst av sill och skarpsill leder bara till en avgift på 2000 kr. Det är en summa som inte kan påstås vara ”avskräckande” eller ”proportionerlig”, något som den gemensamma fiskeripolitiken kräver. Trots de låga avgifterna är det också långt ifrån alltid som hela beloppet döms ut. Det innebär att kaptenerna fortfarande kan få bra betalt för otillåten fångst, säger Konrad Stralka, verkställande ledamot vid BalticWaters2030.
Samtidigt som avgifterna är små är kostnaden för kontrollerna stora. 100 miljoner kronor per år kostar kontrollerna enligt BalticWaters2030.
Läs även:
• Allt magrare sälar – kan få svårt att klara vintern
• Kris för strömmingen
• Industritrålare hotar Östersjöns ekosystem
• Varför är det så svårt att stoppa överfisket i Östersjön?
• EU lanserar handlingsplan mot bottentrålning
Källor: BalticWaters2030
