Humla. Foto: Erik Hansson
I en ny studie som publicerats i PLOS One har insekter samlats in vid 1500 tillfällen sedan 1989 från 63 naturreservat runt om i Tyskland. Resultaten är nedslående – mer än tre fjärdedelar av insekterna har försvunnit på 25 år och det riskerar att ha stor påverkan på allt liv på jorden.
– Insekter utgör två tredjedelar av allt liv på jorden, men det har skett någon sorts skrämmande minskning. Vi verkar göra stora delar av landskapet obeboeligt för nästan alla former av liv och är på väg mot en ekologisk världskatastrof. Om vi förlorar insekterna kommer allt kollapsa, säger professor Dave Goulson vid Sussex University i Storbritannien som var en del av teamet bakom studien.
Ännu mer oroväckande är att alla insamlingar skett i skyddade områden. Hur illa är det då i områden som inte är skyddade?
LÄS ÄVEN: • Blir det allt färre insekter i världen? I sådana fall – varför?
Forskarna bakom studien tror att minskningen beror på att vi människor förstört stora naturområden och att vi använder bekämpningsmedel mot insekter i så stor utsträckning, men de är inte helt på det klara med sina slutsatser än. Det moderna jordbrukets utbredning är dock en trolig förklaring som forskarna tar upp. Det rymmer mindre föda åt insekterna och innehåller dessutom mer kemiska bekämpningsmedel.
Det är också vad Ulf Gärdenfors, professor vid SLU och ställföreträdande chef för Artdatabanken, tror. Han kommenterade en liknande rapport om minskande insekter våren 2017 och sa då:
– Så länge vi omvandlar och fragmenterar landskapet så förloras livsmiljöer för insekter. Minskande livsutrymme leder till minskande populationer.
LÄS ÄVEN: • Du kan själv enkelt göra viktiga insatser för biologisk mångfald
För att samla in insekter har så kallade malaise-fällor använts och både specifika arter och den totala mängden insekter i ren vikt mättes. I snitt minskade biomassan insekter med hela 76 procent på 27 år och under sommaren, när insekterna är som flest, var minskningen ännu större – 82 procent. Det kan få stor påverkan på hela ekosystem och hela världen när viktiga pollinatörer minskar så kraftigt i antal och när föda åt så många andra djur försvinner. Dessutom har insekter en viktig uppgift som naturens städare när de tar hand om döda djur och annat som kan sprida smittor.
LÄS ÄVEN: • Ännu en studie: Bidödande bekämpningsmedel drabbar fåglar
Källor: The Guardian och PLOS One
Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!
Näringsvävarna blir allt tunnare ! Sorgligt !
Oroande. Följs inte den totala mängden insekter i t ex Sverige?
Borde vara lätt att göra.
Vad jag förstår har tillståndet för rödlistade insekter i Sverige inte försämrats märkbart 2000-2015 men det är ju minst lika intressant vad som händer med ”vanliga” insekter som rödlistade.
Utvecklingen i 63 tyska naturreservat behöver ju inte vara representativ. Det kan ha med hur naturreservat väljs, anläggs och sköts att göra.
Dag,
jag blev så orolig när jag läste Eriks rubrik (75%, ekologisk världskatastrof) att jag tog mig tid att följa länken till The Guardian. Jag blev ännu mer orolig när jag såg deras rubrik (ecological Armageddon, dramatical plunge) men så läste jag vidare i artikeln. Statistik kan användas till mycket, men Erik använder den här på ett sätt som jag påstår gränsar till ren lögn. Man kommer fram till katastroftalen genom att jämföra det ensklida talet för startåret 1989 med det enskilda talet för slutåret 2015 i ett material där spridningen är betydlig. Hade man valt att jämföra talet för 1991 med 2011 så hade man rapporterat en ÖKNING på 10%.
Googlar man saken ser man också att det är ett gäng insektsintresserade amatörer som står bakom grundmaterialet. Tala om att göra en höna av en fjäder.
DT får ofta äran av att ha uppfunnit begreppet ”fake new”, men jag undrera om han inte lärt sig av diverse miljöorganisationer….
Mats.
Jag hittade ett linjediagram i Guardian som visar minskad medelvikt sett över tid men förstås med lokala toppar och dalar. Amatörer eller inte, om deras metod att genomföra undersökningarna är likvärdiga över tid finns det anledning att bekymra sig. Det kan förstås vara en sinuskurva sett över längre tid. Om mätningarna fortgår så uppenbaras det.
Det är en tydlig nedåtgående trend i tidsserien, men eftersom man inte kan vara säker på att metoden är konstant över tiden ska man vara försiktig med slutsatser. Däremot är det så pass oroväckande att det verkligen är läge att utforma en objektiv miljöövervakning av insekter om det inte redan finns. I somras var det verkligen noll insekter i luften på kvällen här i skogskanten i Uppsala. Svalorna och fladdermössen slogs i luften ovanför vårt hus, men det kanske är helt normalt :-).
Tack Hillevi,
jag har tyvärr sett allt för många braskande ”katastrof-rubriker” baserade på lika svagt underlag som den här på Natursidan.se och andra miljöorganisationers sidor för att orka vara lika diplomatisk som dig i mina kommentarer.
Här framgår t.ex att det finns material från en betydligt längre tidsperiod i undersökningsområdet som omtalas i Eriks inlägg.
http://www.sciencemag.org/news/2017/05/where-have-all-insects-gone
Varför väljer man att jämföra just åren 1989 och 2014?
Vad tror du Erik?
Vi hade f.ö. dåligt med insekter (och småfåglar) hos oss också i sommaren 2017. Min ”forskning” har bara pågått i en tidsperiod på tio år, men jag är säker på att det aldrig på dessa tio år varit mindre insekter och småfåglar, speciellt svartvit flugsnappare, än i år. Jag kopplar det till det faktum att vi, efter flera kortare varma perioder, hade en period med frost så sent som i mitten på maj.
Enligt SMHI var genomsnittstemperaturen i vårt område i första halvan av maj nästan tio grader högre 2007 än den var 2017.
Betyder det att vi är på väg mot en ny istid? 😉
Minskningen år för år är tydlig: http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371%2Fjournal.pone.0185809#sec002
Att det är ”amatörer” som står bakom grundmaterialet (väga insekter som samlats in i beprövade fällor med en beprövad metod) är inte konstigare än att det inte är professorer som ringmärker, väger och mäter fåglar på fågelstationer.
Det är väldigt tråkigt att läsa dina ständiga försök att smutskasta oss och miljöorganisationer.
Jag beklagar Erik. Jag glömde att man inte under några omständigheter får ifrågasätta det som påstås av miljöorganisationer, men det här uttrycket finns på så många språk att man måste anta att det ligger något i det.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Pojken_och_vargen
Du får ursäkta Erik, men jag tror att om inte miljöorganisationerna snart slutar att tävla om vem som ropar (”varg”) högst istället för att kommunicera fakta sakligt kommer folk i gemen att bli totalt blasé när det gäller frågor som är allt för allvarliga för att negligeras.
(Armageddon, dramatical plunge, 75%, ekologisk katastrof)
Mats. Peka på var i den vetenskapliga artikeln som de baserar sina resultat på att jämföra två årsvärden. Jag ser inget sådant. Det jag ser är att man tagit de insamlade värdena (1500 mätningar över 27 år) och sedan testat flera modeller för att att hantera variationen, utfrån plats, tid på året, väderdata, habitat, m.m. Ta gärna en titt på Fig 1A i artikeln, och läs texten under ”Results”.
Anton,
för n-te gången!
Jag reagerar, som Dan och Hillevi, på att en mycket begränsad studie som den här kan utlösa rubriker som de som används av Erik m.fl. Jag försöker också uttrycka min oro för att denna inflation i katastrofbeskrivningar kan göra allmänheten blasé för det som händer i vår miljö. (ref. Pojken och vargen)
För att ändå försöka svara på din fråga.
För att få fram (det skrämmande) talet 75% jämför man startpunkten (1989) med slutpunkten (2016) på den beräknade trendlinjen. (säsongsjusterat)
Jag frågar dig:
Vilket procenttal hade man fått om man istället valt att starta studien på insamlingsmaterial från 1990 och beräknat en trendlinje fram till 2016 baserat på det underlaget?
Varför har man inte med tal från tiden före 1989 trots att insamling pågått i området under mycket längre tid än de 27 åren som studien omfattar? se länken till Sciencemag i en av mina tidigare kommentarer)
Aftonbladet påstår idag, under samma braskande rubriker, att insamlingsmetoden standardiserades 1989.
Det kan hända att det är sant, men varför säger i så fall inte forskarna något om det i studien?
Min reaktion var liksom Mats att detta knappast kan vara typiskt och representativt, även om jag inte gick in i data. Däremot skrev jag till SLU miljöanalys att (t ex) biomassan av alla insekter borde följas nationellt (i Sverige), får se vad de säger, så nog tog jag artikeln på allvar.
Hillevi har i en kommentar nedan gjort precis samma reflektion som jag, vi bör följa sånt här i nationella inventeringar!
Men jag tycker Mats kritiserar Erik för hårt för sitt referat av en intressant och relevant studie. Vår största tidning, DN, tar upp det i lika dramamatiserande ordalag: https://www.dn.se/nyheter/varlden/dramatisk-minskning-av-insekter-en-ekologisk-katastrof/ Den huvudansvariga forskaren refereras ”skrämmande minskning. Vi tenderar att göra stora delar av landskapet obeboeligt för nästan alla former av liv och är på väg mot en ekologisk världskatastrof.” och detta twittras av chefen för Stockholm Environment Institute tillika adj professor med 8000 followers med orden ”Dramatisk minskning av insekter en ekologisk katastrof” Även de mest auktoriserade ”miljökämparna” visionerar ekologisk katarstrof för en mycket begränsade studie marknadsförd av en över-”entusiastisk” forskare. Men det är nog ett allmänt samhällsfenomen att överdriva isolerade slutsatser som sträcker sig mycket längre än miljörörelsen Fast jag kritiserade nyligen forskningsrådets tidskrift för att de inte borde blåsa upp miljöalarmism som de gjort http://downto.dagli.se/?p=235
En liten men aktuell anekdot om dataserier av relevans som ansluter till Mats observationer. Lavskrikan har det sista dryga året varit aktuell. Artdatabankens företrädare påstår att fågeln minskar i antal fast den objektiva fågelinventeringen visar att den ökar. Men det finns faktiskt en logisk förklaring. Startåret för svens fågelinventering är 1998. Inventeringarna görs av frivilliga amatörer. Lavskrikförekomsten fluktuerar kraftigt med markerade toppar och 1998 var en topp. Den uppgående trenden var inte säkerställd 2013, det sista mätvärdet som var käntnär rödlistan 2015 och därmed artdatabankens mer ingående analys gjordes, och artdatabanken vägde därför inte in den icke signifikanta och ringa uppgången men 2014, 2015 och 2016 har den uppgående trenden sedan 1998 blivit signifikant och det är en av de fåglar som har den allra positivaste populationsutvecklingen, men artdatabanken håller fast vid sina nu antika analyser.
Till detta kommer rapporten om att arterna i västerhavet har minskat med över 50% på 70 år.
Självklart är det mycket oroande. Jag som var fjärilssamlare för 50 år sedan tycker mig se hur framför allt mängden olika arter av både insekter och växter stadigt minskar.
Vi måste ta dom människoskapade obalanserna i naturen på mycket större allvar innan det har gått så långt så det inte går att rädda. Dessa rapporter plus klimatfrågan säger oss att vi börjar ligga ganska risigt till med vår natur, oavsett vad Mats S Johansson säger.
Anders,
Läste du ens sista meningen i min kommentar 20:14? Det jag försöker säga är att jag saknar nyanserna i debatten. Vad använder man för ord nästa gång när katastrof och Armageddon redan är förbrukade?
Ett annat argument som jag tycker används alltför onyanserat i miljödebatten är det du själv använder. i din kommentar.
”människoskapade obalanserna”
Jag är rädd att det, använt onyanserat, gör miljödebatten subjektiv och polariserad istället för saklig. Ta ditt eget fjärilsexempel. Utan människor hade det landskap där du samlade dina fjärilar varit en del av det norra barrskogsbältet med mycket få fjärilar istället för ett av småbruk uppbrutet landskap med betande boskap och ängar där örter och fjärilar trivs. Vi ser alla vad som händer med den landskapstypen i Sverige idag. De små ängarna beskogas och jordbruket koncentreras i större och mer koncentrerade enheter.
En god mänsklig påverkan och en dålig? Vem bestämmer vilken som är god och vilken som är dålig? Fjärilsamlaren Anders eller en mor vars barn svälter när inte maten räcker till?
Till att börja med så ser jag inte att ett fungerande naturskydd skapar svält. Tvärtom.
Om man vill slå vakt om naturen kan man inte bara sitta och vänta på nästa vetenskapliga undersökning hela tiden.
Vi ser ju tydligt hur monokulturerna breder ut sig i landskapet, både i skogen och på ängarna, vi vet att det används växtgifter och att det släpps ut massor av ämnen i luften, vi vet att havet är fullt av microplast och att vi fiskar sönder det totalt. Vi vet att vi har påverkat klimatet. Det vore mycket konstigare om allt detta inte ledde till utarmning av antalet arter.
Om människorna aldrig kommit till norden så hade vi kanske haft massor med visenter, uroxar, vildrenar och andra djur som hållit landskapet öppet, skogen skulle varit naturlig, vårdad av elden och full av olikåldriga träd och växter som i sin tur gett möjlighet för massor av olika arter.
Några ”granöknar” som vi har idag hade inte funnits.
Du går hela tiden emot dom som försvarar en levande natur. Varför undrar man? Vill du att utarmningen skall fortsätta?
Antalet arter i svensk skog ökar. Jag anser att artutarmningen i svensk skog kraftigt överdrivs i miljövårdsretoriken http://daglindgren.upsc.se/Naturv/ .
Landskapet för någon-några sekel sedan var nog öppnare än om människan aldrig kommit. Bla a pga bete av husdjur, småskaligt jordbruk, svedjebruk.
Det är långifrån tydligt vad som händer och varför och hur det hänger ihop. Men att vårt utnyttjande inte är uthålligt håller jag med om och tror att vår art är allvarigt utrotningshotad och att det är ett viktigt motiv för vår planethushållning, bl annat ett bättre utnyttjande av skogsmarken som ger framtida generationer mer råvaror. De storra hoten ligger bl a i exploatering som kräver stora mändger betong och metall och långa transporter. Visst skulle man skära ned en del industriprodukter som bygger på skogsråvara också men bör då rikta sig mot produktionen av dessa (säg pappersburen reklam) och inte skogsbruket.
Imponerande studie och resultatet är i hög grad oroande. Inte minst för att vi inte har helt klart för oss vilken ekologisk effekt insektsfaunan har. Men det vi vet, t ex pollinering är väsentligt för vår matproduktion. Bra referat, tack för det!
Visst var det så att man INTE hade hittat motsvarande minskning i Storbritannien som man fann i Tyskland?
Har småfåglarna minskat i antal där man ringmärker i Falsterbo.
En fråga jag ställde mig var om Sverige inte har koll på sånt här i Sverige och genom miljö-övervakningssystemet upptäcka om liknande förändringar skett i Sverige. Det borde bland annat resultera i en märkbart hög frekvens rödlistning av de flygande insekterna, vilket jag inte har noterat. Enligt en talesman för rödlistan så vet vi inte om något liknande hänt i Sverige https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/doende-insekter-leder-till-att-hela-ekosystem-kollapsar
Jag fick ett svar från chefen för SLUs miljö.: ” Den miljöövervakning vi gör på SLU är på uppdrag av myndigheter. Ambition är ständigt att göra så mycket bra som möjligt, men resurser sätter gränsen, och har prioriterat i dialog mellan experter och myndigheter. Jag är säkert att debatten kring den tyska studien kommer att leder till närmare analys av den data som finns, och de prioriteringar som har gjörts för vilket data vi samlar.” Om man inte tycks veta om något liknande skett i Sverige beror det alltså delvis på de myndigheter och Regeringen som formulerat SLUs uppdrag.
I år har jag inte behövt gnugga bort horder av insekter på vindrutan på bilen en enda gång. Så har det inte varit tidigare. Åker mycket mellan Stockholm och Hälsingland.
I äppelträdet hördes inga humlor/getingar/bin i år. (Nacka, östra Stockholm)
Körsbärsträdet med alla blommor kan låta som en mindre småstad, i år var det kanske 3 humlor samtidigt.
Vetenskapligt? Njae? Oroväckande? Ja.
Kan någon svara med namn eller länk till han som spelade in ljudet på åkrarna över tiden, tror att det var 1970 och frammåt. Ljudet av insekter minskar över tiden, och de senaste är helt tysta.
Glyfosat någon? Endast några vägrenar norröver, hanterade av vägverket som slår dem sent på sommaren när de fröat klart, visar hur en blomsteräng kan se ut…och den ytan räcker inte.
Håller vi på att gräva en grop vi inte tar oss ur?