Hjälp forskare förstå varför gullvivor blir färre

Gullviva. Foto: Jan Plue

Nu blommar gullvivorna och du kan hjälpa forskare att få en bättre bild av hur det går för dem och gräsmarkerna de växter i.

Gullvivor växer i ängs- och betesmarker och gynnas av slåtter eller bete. Men i Sverige har det skett en dramatisk minskning av ängs- och betesmarker de senaste 150 åren och det drabbar även gullvivorna. Minskningen fortsätter där betesdjur försvinner och gräsmarker växer igen.

För att förstå hur stor minskningen är försöker nu forskare kartlägga gullvivor i hela Europa. Eller närmare bestämt de två olika blomformerna av gullviva. Det finns nämligen en kortstiftad form och en långstiftad och den ena måste pollineras av den andra.

– Därför finns det oftast lika många av varje form. Men om det sker störningar i ett område med gullvivor kan det leda till en negativ spiral där förhållandet mellan gullvivans två blomformer blir skevt. Redan idag har gullvivorna försvunnit från många platser därför att gräsmarkerna vuxit igen, berättar forskaren Jan Plue som skrivit om fenomenet i Svensk botanisk tidskrift.

När gräsmarken växer igen är gullvivorna illa ute
Gullvivor behöver tillräckligt med pollinatörer för att plantorna ska kunna producera mycket frö och att gräsmarkerna hålls öppna med slåtter eller betande djur så att tillräckligt många frön hamnar i små jordblottor där de kan gro och växa upp till nya plantor. Men när denna balans rubbas kan förhållandet mellan de kortstiftade och långstiftade individerna i populationen förändras slumpmässigt. Då finns det inga platser där gullvivans frön kan gro och blir det riktigt illa saknas även pollinerande insekter. På sådana platser kan gullvivorna vara på väg att dö ut.

Lär dig känna igen gullvivans blomformer
För att se hur de olika blomformerna är spridda i världen vill forskare i Estland få in rapporter och för att hjälpa till behöver du känna de olika blomformerna. Det är enkelt. Titta försiktigt in i blomman. Hos den ena blomformen ser du en blekgrön boll i mitten på blomman. Det är pistillens märke, då är det en blomma med korta ståndare och långt stift – den är långstiftad. I blommor av den andra formen är ståndarna långa och pistillens stift kort – därför kallas denna form kortstiftad. När du tittar in i en sådan blomma ser du de lite kantiga delarna av ståndarna sitta i en ring. Det är ståndarknapparna du ser, där pollen finns.

Det finns två blomformer av gullviva, långstiftade och kortstiftade blommor. Lägg märke till skillnaderna och rapportera in dina fynd till forskarna i Estland via Nurmenukk.ee. Illustration: Emil V. Nilsson foto: Tsipe Aavik.

Passa på nu när gullvivan blommar. Bege dig till en betesmark, studera 100 gullvivor (det går fort – det räcker med att kontrollera en blomma per planta/individ!) och notera hur många av varje blomsort det finns. Skicka sedan in dina fynd till forskaren Tsipe Aavik i projektet På utkik efter gullviva (länk). På så sätt hjälper du forskarna att förstå hur landskapets förändring påverkar gullvivorna också här i Sverige. Deras ambition är att skala upp projektet till stora delar av Europa där gullvivor finns naturligt. Andra länder som redan är med i projektet är Litauen, Slovakien, Irland, Storbritannien, Belgien och Tyskland.

Läs mer om gullvivor och deras blomformer hos Svensk Botanisk Tidskrift