![](https://www.natursidan.se/wp-content/uploads/2020/12/07D65678-3276-4CEF-BA8B-905CA4B58E89.jpeg")
Stenskvätta. Foto: Erik Hansson
I jordbrukslandskapet utanför Uppsala har forskare följt stenskvättor i 25 år och de ser en dramatisk försämring. Troligen orsakad av att fåglarna inte hittar lika mycket insekter och andra småkryp som föda, enligt en ny studie från SLU som publicerats i tidskriften Ecology and Evolution.
De senaste 25 åren har exempelvis stenskvättans ungars vikt minskat med i snitt 2 gram från 19,5 gram till 17,5 gram. Dessutom överlever färre ungar (från i snitt en unge per bo till en unge i var femte bo) och antalet häckande par har minskat. Anledningen verkar inte vara att stenskvättan har problem med att anpassa sig till de allt tidigare vårarna (i snitt elva dagar tidigare nu jämfört med i början av 90-talet). Troligtvis är orsaken matbrist, menar SLU-forskarna som gjort en av få långsiktiga internationella studier av fåglar i jordbrukslandskapet.
LÄS ÄVEN: • Insekter har minskat med över 75% på 27 år – en ekologisk världskatastrof
– Det är en dramatisk förändring. Ungens vikt har stor betydelse för dess chans att överleva. När den hoppar ut ur boet behöver den reserver. Om ungen är hungrig och sitter och skriker blir den uppäten på en gång, säger Tomas Pärt, professor på institutionen för ekologi.
Forskarna fann inget samband mellan hur stenskvättornas förmåga att häcka i takt med när våren anländer och hur väl de lyckades med häckningen. De är glädjande nog ganska bra på att anpassa sig efter ett nytt, varmare klimat.
LÄS ÄVEN: • Blir det allt färre insekter i världen? I sådana fall – varför?
– Vår misstanke om att de negativa trenderna berodde på att stenskvättorna inte längre lyckades pricka in bästa tiden för att häcka blev alltså inte bekräftad. Våra resultat visar hur viktigt det är att inte dra slutsatsen att två trender som följer varandra hör ihop – alltså tidigare vår och försämrad fortplantning och överlevnad i det här fallet, säger Debora Arlt, forskare på institutionen för ekologi.
De låga vikterna på ungarna och andra tecken tyder på att de sämre häckningsframgångarna hänger ihop med tillgången på mat, som till stor del består av insekter och andra kryp. Kan det finnas ett samband med det som kallats en ”ekologisk katastrof” – studierna i Tyskland om att mängden insekter har minskat med över 75% på 27 år? Det finns ingen långsiktig data för liknande fenomen i Sverige.
LÄS ÄVEN: • 25 års studier av stenskvättor visar varför jordbruksarter minskar i antal
– Miljön kan ha försämrats för både insekter och stenskvättor. Om vi visste vad det berodde på kanske vi också skulle kunna förklara varför många andra jordbruksfåglar minskar. Det ligger ju i allas intresse att hitta sätt att långsiktigt bruka landskapet så att det gynnar både biologisk mångfald och produktion, säger Debora Arlt.
LÄS ÄVEN: • Den svenska stenskvättan som slog åldersrekord
Samtidigt vill forskarna inte skylla på jordbruket.
– Det är lätt att skälla på lantbrukarna men jordbruket påverkar den biologiska mångfalden positivt också. Utan dem skulle det överhuvudtaget inte finnas förutsättningar för stenskvättorna och andra arter som är knutna till det öppna jordbrukslandskapet, säger Tomas Pärt.
Källa: SLU
Chefredaktör och grundare. Stötta Natursidan – ge bidrag via bankgiro (5114-2529) eller Swish (0730-385 185). Tack! Naturligtvis betalas det skatt på dessa gåvor.
Vi bor i ett naturreservat som till stora delar består av betesmark men även här har stenskvättan minskat i antal. Tidigare fanns det flera häckande par i våra stengärdsgårdar, nu är det på sin höjd ett par, om något alls. Det har under några år inte heller funnits så mycket bin, humlor, bålgetingar, fjärilar mfl insekter, förutom fästingar (vilken iofs är en spindel).
En ytterligare faktor kan vara att när fåglarna minskar allmänt i landskapet så är det också färre som stannar kvar eller kommer in till områden som fortfarande är rätt bra, som t ex där det finns en större mängd betat betesmark. Dvs det är kanske rätt bra i naturreservatet men eftersom populationen har försvagats i landskapet så syns det efter en tid också på en minskning i de bättre områden.
I år hade jag den stora glädjen att kunna fotografera stenskvättor på ett kalhygge. Även där vi bor har stenskvätten nästan försvunnit. Oftast ser vi de vid gamla stenrösen som finns här. Men även i år var stenskvättorna vid kalhyggen de enda vi såg. Brist på insekter påverkar likaså svalorna och flygsnäpparen. Båda arter försvinner omedelbart när ungfåglarna har lämnat boet. Bra för oss men mindre mygg, men en katastrof för fåglarna.
När korna försvann från ladugården, försvann stenskvättorna, svalorna och stararna också.
Och de jordbruk som finns kvar har flytgödselbrunnar, där inga insekter trivs.
En tredje faktor på vissa ställen kan nog vara brist på boställen. Jag bor intil några av östra Skånes större naturreservat med mycket betesmark. Stenskvätter finns men jag vet inte om de har minskat just här. På egen mark (6 ha) har jag byggt tre boplatser åt stenskvätta genom att arrangera stenar i ett stenröse och en ny stengärdsgård på passande sätt. Alla tre ställen blev bebodda första året! Jag tolkar det som att en bra boplats är hårdvaluta för stenskvättan.