Så banar Sverige vägen för en fortsatt gruvboom

I senaste numret av Magasinet Filter finns ett 21 sidor långt reportage om hur Sverige ”rear ut sin sista koloni”. Med koloni menas Norrland och rean handlar om hur billigt och företagsanpassat det är att starta gruvdrift i landet.

Sala silvergruva, en betydligt mer långsiktig investering än dagens gruvor. Foto: Erik Hansson

Sala silvergruva, en betydligt mer långsiktig investering än dagens gruvor. Foto: Erik Hansson

På 1990-talet sänkte den moderata näringsministern Per Westerberg statens anspråk på mineraler från 50 procent till 0,5 promille. För företag som bröt mineraler i Sverige skulle alltså staten få 0,5 promille av en eventuell vinst (500 kronor per miljon). Målet var att gruvnäringen skulle rädda en krisande svensk ekonomi. Samtidigt öppnades arkiven i Sveriges geologiska undersökningar upp och visades gratis för företag som var intresserade av att bryta mineraler i landet. SGU:s kunskap värderades till ungefär 5 miljarder kronor och plötsligt blev det väldigt billigt att starta gruvdrift i Sverige.

Avgiften på 0,5 promille kan jämföras med Brasiliens 6 procent, Kanadas 5-14 och Australiens 30 och i artikeln påstås att Sverige är ”ett av de i särklass billigaste länderna i världen att prospektera i”. Bland andra Elfenbenskusten och Uzbekistan är dyrare.

Hur var det då med jobben? I artikeln påstås att många av de prospekteringar som sker i Sverige drivs av bolag som utreds för grova ekobrott och är skrivna på skatteparadis som Caymanöarna eller Brittiska Jungrfuöarna. Dessutom säger Hans Lööf, professor i nationalekonomi på KTH som forskat på gruvprojekt, att även om gruvindustrin kan skapa arbetstillfällen och tillväxt så är det under förhållandevis kort tid jämfört med gruvor som var aktiva förr i tiden. Dessutom är det inte alls säkert att tillväxten och arbetstillfällena skapas på den plats där malmen finns eftersom de som är verksamma i gruvorna inte alltid är skrivna i kommunerna.

I en utredning som lades fram i november 2012 föreslås dessutom att ett undersökningstillstånd ska kunna ges enbart utifrån om det finns malm i området eller inte. Ingen hänsyn ska behöva visas till ”hur den planerade verksamheten inverkar på allmänna eller enskilda intressen”.

Det kanske mest uppmärksammade gruvprojektet på sistone är det i Ojnareskogen på Gotland, men det finns också planer att provborra efter gas på Öland, påskyndade provsprängningar vid Vättern (som 14 kommuner använder för dricksvatten) och i Kallak utanför Jokkmokk trots starka protester.

Källa: Filter nummer 33, Statens geologiska undersökning och Sveriges mineralstrategi

Erik (3840 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!