Webbinarium: anlägg äng och prisbelönt trädgård

Emil V. Nilsson i sin favoritmiljö och Ronny Fritsche med sin son Ossian i deras prisbelönta trädgård. Foto: Emil V. Nilsson och Marie Mattsson

Torsdag 9 december klockan 19:00 arrangerar Rikare trädgård, där Natursidan är en del, ett gratis webbinarium. Emil V. Nilsson från Svenska botaniska föreningen berättar om hur du anlägger en äng och Ronny Fritsche, vinnare av Årets rikare trädgård 2021, tar oss med till sin trädgård och de reaktioner han mötts av.

• Ronny Fritsches och Emil V. Nilssons föredrag kan du se 9 december klockan 19:00: direktlänk och länk till Facebook-event.

Emil V. Nilsson är redaktör för Svenska botaniska föreningens medlemstidning Svensk botanisk tidskrift och har varit med och tagit fram två ängar där han bor och har även anlagt en ängsrabatt och gjort om en gräsmatta till en äng på en tidigare arbetsplats (Biotopia i Uppsala).

Varför har du engagerat dig så mycket i ängsmarker?
– Ängarna genomsyrar inte bara vår kultur, det är också framför allt i ängar och hagmarker som pollinatörerna bor och hittar mat. Fjärilar, humlor och andra vilda bin. Idag finns det bara spillror kvar och väldigt många arter som trivs i de miljöerna är idag hotade. Men börjar man sköta en yta som äng kan de snabbt öka igen!

På en av ängarna som Emil sköter dök det för några år sedan upp svartpälsbin. Ett vildbi som höll på att dö ut i Mälardalen men som nu har kommit tillbaka.

– Sådant gör en väldigt glad och ger en energi till att fortsätta, berättar han.

Svartpälsbi. Foto: Emil V. Nilsson

Hur du gör för att anlägga en äng kan du läsa om i den här artikeln och Emil tycker inte man kan göra så mycket fel under anläggandet, men det finns tre saker som man ska tänka på:

  • 1. Låt det ta tid.
    – Det kan ta flera år innan det börjar närma sig det som man tänkt sig.
  • 2. Omfamna det oväntade.
    – Det går inte att veta exakt vilka arter som dyker upp och det kan bli olika arter på olika år. Det är en del av charmen!
  • 3. Tänk tvärt om mot mycket annan trädgårdsskötsel.
    – Gödsel och annan näring är som gift för ängar och du får inte gräva i jorden.

Han påpekar också att många verkar lite onödigt rädda för att slå gräset på sommaren.
– Man väntar gärna så länge att all näring gått från bladen ner i rötterna. Men om det är en näringsrik gräsyta som man vill omvandla till äng så kan man till och med behöva slå två gånger per år för att inte några få dominanta arter ska ta över helt. Man måste vara lite flexibel helt enkelt. Det är dessutom bättre att slå en gång för mycket än att skita i det och skaffa en robotgräsklippare i stället.

Hur är det då med att beställa fröer till sin äng – tumme upp eller tumme ner?
– Det finns en farlig lockelse i att beställa frö eller plantor. För det första finns det egentligen bara ett företag som säljer svenska ängsväxter, de heter Pratensis. För det andra kan man ofta samla frön från vilda växter i sin närmiljö som passar just på den mark där man själv vill ha en äng. Om vi börjar sprida exotiska arter, eller varianter av arter från andra delar av Europa, gör vi naturen en björntjänst. Mördarsniglarna visar hur illa det kan gå när det är fel art på fel plats. Så låt det ta tid!

Till sist ger Emil en rekommendation som han själv uppskattar: följ en art som du vill gynna i ängen.
– I min egen äng har jag ängsskallra och när den har mogna frön – då har den torkat lite grann – så är det dags att slå min äng. Och i somras såg jag inte bara hur ängsskallorna har ökat – gullvivor och darrgräs som blommar tidigare hade ökat de med.

Ronny Fritsche och hans son Ossian på deras tomt som utsågs till Årets rikare trädgård 2021. Foto: Marie Mattsson

Årets rikare trädgård 2021 i efterhand

Ronny Fritsche bor i ett radhusområde i Göteborg med sin son Ossian. Hans trädgård står ut från mängden i ett område där de flesta värderar kortklippt gräs och välansade, täta häckar. I Ronnys och Ossians trädgård syns ett annat tänk – här får växter gå i blom och här finns mängder av små och stora insatser för att locka djur till den lilla tomten på drygt 100 kvadratmeter.

Efter att Ronnys tomt utsågs till Årets rikare trädgård har han visat upp den för åtskilliga journalister och medverkat i ungefär 20 artiklar. Han berättat att många av journalisterna fokuserade på att han hade en oklippt gräsmatta med gångar i. Det var något som de flesta reagerade på.

Hur var det att utses till Årets rikare trädgård – blev det en snackis i kvarteret?
– Det har varit många som har sagt att de sett min trädgård i tidningen vilket har startat många trevliga och givande samtal om trädgårdsskötsel. Jag upplever nog också Ossian lite stolt, det har gjort att vi har pratat mer om trädgården och det vi gör där i relation till det pris vi fått. För mig personligen har det varit roligt på så många plan, inte minst har det gett mig mycket energi att fortsätta våga bryta lite normer om hur trädgårdar ska se ut.

Överblick över den lilla radhusträdgården. Foto: Marie Mattsson

Vad har du jobbat med i trädgården sedan i somras?
– Jag har blivit mer medveten kring vilka olika arter av framförallt blommor men också fåglar och insekter som finns här. Jag observerar och dokumenterar mycket mer. Jag har också blivit mer strikt i vad jag tar in för växter. Nu vill jag att allt ska höra hemma i svenska floran. Tidigare kunde jag plantera något för det var fint, men nu måste det också höra hemma i min miljö. Nästa år får palettbladen inte hänga med! Men jag har mycket kvar att lära.

Ett annat mål som Ronny har satt upp är att inte köpa en endaste fröpåse under nästa säsong. Under hösten har han samlat massor av fröer för att själv kunna odla upp växterna som han är intresserad av.

– Jag har också anlagt två nya komposter för att skapa mer mikroliv och samlat mycket löv och gräsklipp för att skapa små jordfabriker. I september anlade jag ett nytt ängsparti och det ser lovande ut. Jag har också snickrat ihop en fågelholk till, blivit bra kompis med en rödhake som jag hoppas flyttar in.

Vad kommer du ta upp på ditt föredrag?
– Förutom att berätta om vad jag gjort och min resa med trädgården så tänkte jag prata lite om det besvärliga; varför är det så svårt att släppa kontrollen i sin trädgård? Varför anses vissa saker fult och annat fint? Varför kan det ”fula” ibland upplevas så provocerande? Jag delar också med mig av några av de uteblivna, tysta eller inte så muntra reaktionerna jag fått om min trädgård.

• Ronny Fritsches och Emil V. Nilssons föredrag kan du se torsdag 9 december klockan 19:00: direktlänk och länk till Facebook-event.

LÄS ÄVEN:
Årets rikare trädgård 2021 – mångfald på liten yta
Allt mer plast istället för växter i parker och trädgårdar
Guide till insatser för biologisk mångfald
Odla vilda växter – hjälp den biologiska mångfalden
Poängtabell för biologisk mångfald i trädgården