Vinnarna och förlorarna i den svenska fågelfaunan

Tornseglare. Foto: Zsombor Károlyi

Varje år genomför över 700 fågelskådare inventeringsrundor i Sverige och räknar alla fåglar de hör och ser. Deras resultat sammanställs i en rapport som ger en bild av hur det går för landets fåglar. Den senaste rapporten visar på en stark nedgång för bland annat tornseglare, ortolansparv, brunand och fåglar beroende av död ved. Bättre har det gått för övervintrande vattenfåglar när vintrarna blir allt mildare.

– Långtidstrenderna visar att det finns både vinnare och förlorare i den svenska fågelfaunan, samt arter som varit anmärkningsvärt stabila i antal under runt 50 år. Generellt har antalet häckande fåglar i Sverige minskat sedan mitten av 1970-talet, skriver rapportförfattarna Martin Green, Fredrik Haas och Åke Lindström på Svensk fågeltaxering, i sammanfattningen.

Rapporten innehåller väldigt mycket data och alla trender är inte tydliga eller statistiskt säkerställda, men bland de arter som minskat allra mest sedan 1975 finns ortolansparv, brunand, nordlig gulärla, talltita, gråtrut och gråsparv. De har alla minskat med minst 4 procent per år under dessa 47 år. Bland vinnarna under samma tid hittas steglits, sydlig gransångare, storskarv, flera arter svanar, gäss, rovfåglar och tranor. Även övervintrande vattenfåglar har i allmänhet ökat i antal på grund av de generellt mildare vintrarna med mer öppet vatten.

De senaste tio åren är trenden något annorlunda. Då har 27 procent av de 204 undersökta fågelarterna och underarterna ökat. Bäst går det för sydlig gransångare, steglits, gärdsmyg, nordlig gransångare, storskrake, ängspiplärka, hämpling, tjäder, bergfink och sävsparv. 17 procent har minskat i antal under häckningstid och det är grönfink, talltita, hussvala, tofsvipa, gulsparv och sydlig
lövsångare som minskat mest.

Försvinnande svalor och tornseglare

Riktigt oroväckande är utvecklingen för tornseglare och svalor. Drygt hälften av tornseglarna har försvunnit enbart under 2000-talet och i ett längre perspektiv är minskningen ännu större.

– Hur länge till kommer tornseglarens läten vara de typiska ljuden av svensk sommar i bebyggda delar av landet? Och vad finns att göra? Mycket tyder på att i alla fall ett av problemen är bristen på lämpliga boplatser i våra moderna hus. Storskalig uppsättning av tornseglarholkar skulle därför kunna vara en praktiskt möjlig och lämplig insats, skriver rapportförfattarna.

Även ladusvala, hussvala och backsvala har minskat med flera procent årligen de senaste tio åren. För backsvalan ser det riktigt mörkt ut. Den har minskat med 9 procent per år.

LÄS ÄVEN: • Så hjälper du den hotade tornseglaren med bostadAllt färre hussvalor – du kan hjälpa till

Rapporten tar också upp vissa miljöer specifikt. Genom att samla ihop arter som är beroende av en viss miljö kan deras utveckling säga en del om miljömål som levande skogar, odlingslandskapet och fjällen.

Skog

Sett på 20 år visar inte skogsfåglarna någon statistisk säkerställd förändring, men kurvan har börjat peka nedåt de senaste fem–sex åren. Det gäller särskilt arter kopplade till död ved, som minskat signifikant både de senaste 20 och tio åren. Till den här gruppen hör flera skogsfåglar som minskat kraftigt så som gröngöling, tretåig hackspett, entita och talltita. Lappmesen, som är en av de skogsfåglar som verkar ha störst behov av orörda skogar, har en ”minst sagt dyster trend”. För de andra skogslevande mesarna entita och talltita går det ”verkligen inte bra”.

Odlingslandskap

Trenden under 2000-talet är signifikant minskande för odlingslandskapets fåglar, men de senaste tio åren har i stort sett ingen förändring skett, vilket tyder på en stabilisering av läget. Bland fåglarna i kategorin som minskat hittas exempelvis tofsvipa, sånglärka, råka, stare, gulsparv och ortolansparv. Bättre har det gått för tornfalk, törnsångare och hämpling.

Fjällmiljö

Både fåglarna som lever i fjällbjörkskogen och på kalfjället minskade de första tio åren men har därefter ökat de senaste tio åren. Sett över 20 år har dock arterna knutna till fjällbjörkskog minskat i antal. Det gäller framför allt dalripa och lövsångare.

LÄS ÄVEN:
Fortsatt stark negativ utveckling för jordbruksmarkernas fåglar
• Skogsmesarna som drabbats hårt av skogsbruket kan enkelt hjälpas
Var fjärde kustfågel minskar i Bottniska viken
• Nyupptäckt koloni av hotade svalor
Allt färre hussvalor – du kan hjälpa till
Så hjälper du den hotade tornseglaren med bostad

Källa: Svensk fågeltaxering